Frövifors  bruk sulfatfabrik

Utdrag ur Från fabrikörer till storindustri. Författare Eric Öhrn.

 

Domänverkets skogsindustriella rörelse överfördes 1941 till ett för ändamålet bildat statligt aktiebolag kallat AB Statens skogsindustri.

Rörelsen bedrivs f.n. i domänstyrelsens egen regi med ledningen förlagd till styrelsen, där den närmast handhas av styrelsens försäljnings- och industribyrå. Övervägande skäl anses tala för att en omorganisation nu genomförs och att bolagsformen därvid kommer till användning.

 

Rörelsen är till sin natur ett rent affärsföretag som drivs i konkurrens med såväl inhemska som utländska företag inom samma bransch. Över ledningen av det nya bolaget bör domänstyrelsen ha det av­görande inflytandet, men bolaget bör ha en sådan konstruktion att det kan under domänstyrelsens överinseende drivas som ett självständigt företag.

 

Till det nya bolaget skall överföras anläggningarna vid Karlsborg, Sandvik, Båtskärsnäs, Lövholmen, Skinnskatteberg, Saxviken-Vikarbyn, Horndal­Grönsinka, Valåsen, Grankullaviken, Bjurfors, Granvik, Sjöbacka, Karlsby och Kungsskogen samt kolugnsanläggningen i Piteå. Vid anläggningarna sysselsattes 1941 omkring 1700 arbetare.

Enligt uppgifter, som bekräftades av ledande kommunalmän på orten, planerade  ASSI 1953 att uppföra en sulfatfabrik i Otterbäcken vid Vänern. För ändamålet har förvärvades tre egendomar, Arashult, Sand och Bläckviken.

 

Fabriken skall uppföras inom en tid av fem år och beräknas fullt utbyggd sysselsätta omkring 300 anställda.

Vid starten 1942 uppgick aktiekapitalet till 22 milj. kr., vilka aktier helt tecknades av domänverket. Genom beslut av 1953-års riksdag höjdes aktiekapitalet till 44 milj. kr plus en reservfond om 6,5 milj. kr. Under årens lopp har på olika vägar nya kapitaltillskott tillförts bolaget, varför disponibla medel 1956 uppgick till följande belopp:

 

                                                                                                                              milj, kr.

Aktiekapital                                                                                                             44,00

Förslagslån hos domänverket                                                                            3,70

Medel för förvärv av Törefors                                                                              0,85

Rörelsekredit hos domänverket                                                                       30,00

Statlig kreditgaranti (ej helt utnyttjad)                                                              35,00

Summa                                                                                                                   113,55

 

Investeringar 1956-63.

Karlsborgsverken,                                                                                              milj,kr.

 

varavunder                                                       1956              1957-58                 1963

 

Cellulosa och papper                                     59,8                 27,0                       32,8

 

Bolagets framställning om kapitaltillskott.

I november 1955 hemställde ASSI dels om en höjning av aktiekapitalet med ytterligare 50 milj. kr. och reservfonden tillförs de 10 milj. kr. som uppkom genom att aktierna tecknas till en kurs av 120 procent, dels att domänverkets rörliga kredit i riksgäldskontoret avseende bolagets verksamhet temporärt höjs med 50 milj. kr.

I bolagets inlaga påpekades bl. a. att det egna kapitalets andel av balansomslutningen från bolagets bildande till 1956 sjunkit från 56,4 till

17,4 procent.

 

Som motiv för pågående och planerade utbyggnader anfördes, att en bättre balans måste eftersträvas mellan produktionen av trävaror och fibertillverkning. 1956 motsvarade de förstnämnda 65% av bolagets inkomster en proportion som efter utbyggnaden skulle nedgå till omkring 48%.

 

1958 planerades uppförandet av dels en sulfatfabrik med pappersbruk i Piteå, nära ansluten till bolagets nuvarande anläggningar vid denna stad (Lövholmens bruk med sågverk och boardfabrik), dels en utbyggnad av den nuvarande sulfatfabriken vid Karlsborgs bruk med tillhörande pappersbruk. Bolaget undersökte också förut­sättningarna för ytterligare kompletteringar av anläggningarna i Karlsborg.

 

För industrianläggningarna i Piteå och Karlsborg gällde 1958 följande data:

Vid Piteå skulle tillverkas cirka 79000 ton per år sulfatcellulosa och cirka 31000 ton per år halvkemisk massa av björk. All massa vidarebearbetas till papper. Vedförbruk­uingen per år beräknas till cirka 11 milj. f3tr sulfatved och cirka 1,4 milj. f3tr björkmassaved.

 

Personalbehovet blir cirka 300 arbetare och cirka 40 arbetsledare och tjänstemän. Den totala anläggningskostnaden beräknas till cirka 110 milj. Kr.

Vid Karlsborg projekteras ytterligare utbyggnad av kapaciteten med cirka 60000 ton per är sulfatcellulosa. Motsvarande vedförbrukning beräknas uppgå till cirka 9 milj. f3tr sulfatved. Denna massaproduktion planeras att direkt vidarebearbetas till papper. Personalbehovet beräknas öka med cirka 100 arbetare och cirka 15 arbetsledare och tjänstemän. Investeringsbehover beräknas till cirka 80 milj. kronor.

 

1953

AB Statens Skogsindustrier planerar ny sulfatfabrik.

Enligt uppgifter, som bekräftas av ledande kommunalmän på orten, planerar AB Statens Skogsindustrier att uppföra en sulfatfabrik i Otterbäcken vid Vänern. För ändamålet har förvärvats tre egendomar, Arashult, Sand och Bläckviken. Fabriken skall uppföras inom en tid av fem år och beräknas fullt utbyggd sysselsätta omkring 300 anställda.

 

1957

AB Statens Skogsindustrier

Allmänt.

Sedan ett par år tillbaka har diskussionen kring det statsägda skogsindustriföretaget (ASSI) i olika sammanhang varit synnerligen livlig.

Det har bl. a. påtalats att rörelsen och därmed investeringarna svällt till en höjd, som icke var förutsedd när bolaget år 1941 bildades i syfte att övertaga den av domänverket bedrivna skogsindu­striella verksamheten.

 

Bolaget har i åtskilliga skrivelser redogjort för den finansiella ställningen och behovet av ytterligare kapitaltillskott.

Finansiering och skulder.

I november 1946 avgav bankdirektör E. Rosander och revisor P. O. Öhrling begärt utlåtande angående storleken av den behövliga kapitalökningen och genom beslut i januari d. å. uppdrogs åt generaldirektören numera statsrådet

H. Kling att verkställa utredning och avge förslag rörande reglering av de inbördes förhållandena mellan AB Statens Skogsindustrier och domänverket. En promemoria ärendet avlämnades den 6 mars d. å.

 

Det synes vägledande att till en början redovisa några uppgifter ur nämnda utredningar och förslag för att erhålla en bakgrund till det aktuella läget.

Vid starten 1942 uppgick aktiekapitalet till 22 milj. kr., vilka aktier helt tecknades av domänverket. Genom beslut av 1953-års riksdag höjdes aktiekapitalet till 44 milj. kr, varjämte upplagts en reservfond om 6,5 milj. kr.

 

Under årens lopp har på olika vägar nya kapitaltillskott tillförts bolaget, varför disponibla medel enligt statsmakternas beslut f. n. uppgå till följande belopp.

 

                                                                                                               milj, kr.

Aktiekapital                                                                                               44,00
Förslagslån hos domänverket                                                               3,70
Medel för förvärv av Törefors                                                                 0,85
Rörelsekredit hos domänverket                                                          30,00
Statlig kreditgaranti (ej helt utnyttjad)                                                35,00
Summa                                                                                                    113,55

 

Den kraftiga expansionen av bolagets verksamhet återspeglas helt naturligt i en kraftig stegring av både långfristiga och kortfristiga skulder. I sammandrag ter sig dessa med uppdelning på de båda kategorierna som följer (per 31/12 1956).

 

Långfristiga:                                                                                          milj, kr.

 

Pensionsstiftelser

och pensionskassa                                                                                31,9

 

Förlag från statsmedel                                                                          33,7

 

Övriga långfristiga lån                                                                           70,3

 

Summa                                                                                                   135,9

Kortfristiga:

Kreditorer och avräkningar                                                                95,7

 

(varav förskott från kunder)                                                              (54,0)

 

Arbetstagarnas skattemedel                                                                1,7

 

Skatteskuld                                                                                              0,6

 

Summa                                                                                                    98,0

 

Summan av lång- och kortfristiga skulder uppgick sålunda vid angiven tidpunkt till 233,9 milj. kr.

Investeringar 1956-63.

Karlsborgsverken, milj, kr. varav under    1956                             1957-58

Cellulosa och papper 59,8                             27,0                                    32,8

 

Virkesköp.

Bolagets nära relationer till domänverket erhåller stark belysning av det faktum, att virkesköpen under perioden 1946-56 i genomsnitt till 88% skett i form av leveransvirke från domänverket. På enskilda leverantörer kom sålunda under angivna år blott 12% av virkeskvantiteten. ASSI gör icke några inköp på de årliga statsskogsauktionerna.

 

Av domänverkets totala virkesuttag den ovan angivna tidsperioden uppgick Statens Skogsindustiers inköp i medeltal till 21%.

Vid årets utgång har bolaget häftat i skuld till domänverket för inköpt virke med belopp varierande mellan 17 och 76 milj. kr. de senaste sju åren. Slutreglering av skulden har skett följande år tidigast i april och senast i november månad. Under 1954 och 1955 övertog bolaget stormfällt virke till ett värde av 35 milj. kr. utöver det normala virkesbehovet dessa år.

 

Bolagets framställning om kapitaltillskott.

I november i fjol hemställde ASSI dels att aktiekapitalet måtte höjas med ytterligare 50 milj. kr. och reservfonden tillföras de 10 milj. kr. som uppkom genom att aktierna tecknas till en kurs av 120 procent, dels att domänverkets rörliga kredit i riksgäldskontoret avseende bolagets verksamhet temporärt höjdes med 50 milj. kr.

I bolagets senaste inlaga påpekas bl. a. att det egna kapitalets andel av balansomslutningen från bolagets bildande till 1956 sjunkit från 56,4 till

17,4 procent.

 

Som motiv för pågående och planerade utbyggnader anföres, att en bättre balans måste eftersträvas mellan produktionen av trävaror och fibertillverkning. F. n. motsvarar de förstnämnda 65% av bolagets inkomster en proportion som efter utbyggnaden skulle nedgå till omkring 48%.

Några uppgifter rörande bolagets leveransvärden vissa år synes vidare vara av intresse i syfte att belysa utvecklingen under de gångna åren.

År                                                                                                               Leveransvärde

                                                                                                                           milj, kr.

 

1942                                                                                                                    40,9

 

1945                                                                                                                    64,6

 

1950                                                                                                                    89,8

 

     1954                                                                                                                 177,3

   

1   1955                                                                                                                 203,9

 

1956 (beräkn.)                                                                                                220,5

 

(1958)    »                                                                                                       (296,4)

 

AB Statens Skogsindustrier äger samtliga aktier i elva företag däribland Laxå Bruk (förvärvat 1947) och Törefors AB; de övriga nio utgörs av fastighetsbolag bildade för förvaltning på olika platser av fastigheter avsedda till bostäder åt ASSI:s anställda.

 

Kungl. Maj:ts proposition (nr. 117) i frågan.

I en den 15 mars 1957 framlagd proposition (nr. 117) ansluter sig finansministern i allt väsentligt till vad utredningsmannen föreslagit. Då emellertid en viss medelsförstärkning är påkallad föreslås i nämnda proposition att aktiekapitalet höjs med 35 milj. kr. genom att i kapitalbudgeten, fonden för statens aktier anvisas ett investeringsanslag på nämnda belopp.

En förutsättning för kapitalförstärkningen är dock, att bolagets investeringar icke utan statsmakternas föregående prövning erhåller större omfattning än att de kan täckas genom självfinansiering. Dessutom uppställes som villkor, att bolagets kortfristiga skulder kan hållas på normal nivå.

 

AB Statens Skogsindustrier

Genom remiss från Kungl. Handelsdepartementet har AB Statens Skogsindustrier anmodats avgiva yttrande på grund av länsstyrelsen i Norrbottens län förfrågan angående möjlig­heter för ökad virkesavverkning och i samband därmed förut­sättningar till ökad industriproduktion inom länet.

 

I sitt nyligen avgivna yttrande meddelar bolaget bl. a. att man verkställt utredning om anläggning av en fabrik för produktion av spånplattor. Produktionskapaciteten har be­räknats till 9000 ton vid arbete i 2 skift. Anläggningskostna­derna beräknas till 6,5 milj. kronor och erforderligt rörelsekapital 1,5 milj. kronor. Vid det prisläge som rått sistlidna vår skulle den angivna årsproduktionen få ett värde av 5,3 milj. kronor.

Man har även undersökt och planerat uppförandet av dels en sulfatfabrik med pappersbruk i Piteå, nära ansluten till bolagets nuvarande anläggningar vid denna stad (Lövholmens bruk med sågverk och boardfabrik), dels en utbyggnad av dit nuvarande sulfatfabriken vid Karlsborgs bruk samt av därvarande pappersbruk.

 

Bolaget undersöker därjämte förutsättningarna för ytterligare kompletteringar av anläggningarna i Karlsborg.

För de nu projekterade industrianläggningarna i Piteå och Karlsborg gälla följande data:

 

Vid Piteå skulle tillverkas cirka 79000 ton per år sulfatcellulosa och cirka 31000 ton per år halvkemisk massa av björk. All massa vidarebearbetas till papper. Vedförbrukningen per år beräknas till cirka 11 milj. f3tr sulfatved och cirka 1,4 milj. f3tr björkmassaved. Personalbehovet blir cirka 300 arbetare och cirka 40 arbetsledare och tjänstemän. Den totala anläggningskostnaden beräknas till cirka 110 milj. Kr.

Vid Karlsborg projekteras ytterligare utbyggnad av kapa­citeten med cirka 60000 ton per är sulfatcellulosa. Motsvarande vedförbrukning beräknas uppgå till cirka 9 milj. f3tr sulfatved. Denna massaproduktion planeras att direkt vidare­bearbetas till papper. Personalbehovet beräknas öka med cirka 100 arbetare och cirka 15 arbetsledare och tjänstemän. Investeringsbehover beräknas till cirka 80 milj. kronor.