ASSI sulfatfabrik skogsindustri
Domänverkets skogsindustriella rörelse
överfördes 1941 till ett för ändamålet bildat statligt aktiebolag kallat AB Statens skogsindustri.
Rörelsen bedrivs f.n. i domänstyrelsens
egen regi med ledningen förlagd till styrelsen, där den närmast handhas av
styrelsens försäljnings- och industribyrå. Övervägande skäl anses tala för att
en omorganisation nu genomförs och att bolagsformen därvid
kommer till användning. Rörelsen är till sin natur ett rent affärsföretag som
drivs i konkurrens med såväl inhemska som utländska företag inom samma bransch.
Över ledningen av det nya bolaget bör domänstyrelsen ha det avgörande
inflytandet, men bolaget bör ha en sådan konstruktion att det kan under
domänstyrelsens överinseende drivas som ett självständigt företag. Till det nya
bolaget skall överföras anläggningarna vid Karlsborg, Sandvik, Båtskärsnäs, Lövholmen,
Skinnskatteberg, Saxviken-Vikarbyn, HorndalGrönsinka, Valåsen,
Grankullaviken, Bjurfors, Granvik, Sjöbacka, Karlsby och Kungsskogen samt kolugnsanläggningen
i Piteå. Vid anläggningarna sysselsattes 1941 omkring 1700 arbetare.
Enligt uppgifter, som bekräftades av
ledande kommunalmän på orten, planerade ASSI
1953 att uppföra en sulfatfabrik i Otterbäcken vid Vänern. För ändamålet har förvärvades tre egendomar, Arashult, Sand och Bläckviken.
Fabriken skall uppföras inom en tid av fem år och beräknas fullt utbyggd
sysselsätta omkring 300 anställda.
Vid starten 1942 uppgick aktiekapitalet
till 22 milj. kr., vilka aktier helt tecknades av domänverket. Genom beslut av
1953-års riksdag höjdes aktiekapitalet till 44 milj. kr plus en reservfond om
6,5 milj. kr. Under årens lopp har på olika vägar nya kapitaltillskott
tillförts bolaget, varför disponibla medel 1956 uppgick till följande belopp:
milj, kr. milj.kr
Aktiekapital
44,00
Förslagslån hos
domänverket
3,70
Medel för förvärv av Törefors
0,85
Rörelsekredit hos
domänverket
30,00
Statlig kreditgaranti (ej helt utnyttjad) 35,00
Summa
113,55
Investeringar 1956-63.
Karlsborgsverken,
milj, kr. varav
under
1956
1957-58
1963
Cellulosa
och papper 59,8
27,0 32,8
Bolagets framställning om
kapitaltillskott.
I november 1955 hemställde ASSI dels om
en höjning av aktiekapitalet med ytterligare 50 milj. kr. och reservfonden
tillförs de 10 milj. kr. som uppkom genom att aktierna tecknas till en kurs av
120 procent, dels att domänverkets rörliga kredit i riksgäldskontoret avseende
bolagets verksamhet temporärt höjs med 50 milj. kr.
I bolagets inlaga påpekades bl. a. att
det egna kapitalets andel av balansomslutningen från bolagets bildande till
1956 sjunkit från 56,4 till
17,4 procent. Som motiv för
pågående och planerade utbyggnader anfördes, att en bättre balans måste
eftersträvas mellan produktionen av trävaror och fibertillverkning. 1956
motsvarade de förstnämnda 65% av bolagets inkomster en
proportion som efter utbyggnaden skulle nedgå till omkring 48%.
1958 planerades uppförandet av dels en
sulfatfabrik med pappersbruk i Piteå, nära ansluten till bolagets nuvarande
anläggningar vid denna stad (Lövholmens bruk med
sågverk och boardfabrik), dels en utbyggnad av den nuvarande sulfatfabriken vid
Karlsborgs bruk med tillhörande pappersbruk. Bolaget undersökte också förutsättningarna
för ytterligare kompletteringar av anläggningarna i Karlsborg.
För industrianläggningarna i Piteå och
Karlsborg gällde 1958 följande data:
Vid Piteå skulle tillverkas cirka 79000
ton per år sulfatcellulosa och cirka 31000 ton per år halvkemisk massa av
björk. All massa vidarebearbetas till papper. Vedförbrukuingen
per år beräknas till cirka 11 milj. f3tr sulfatved och cirka 1,4
milj. f3tr björkmassaved. Personalbehovet blir cirka 300 arbetare
och cirka 40 arbetsledare och tjänstemän. Den totala anläggningskostnaden
beräknas till cirka 110 milj. Kr.
Vid Karlsborg projekteras ytterligare
utbyggnad av kapaciteten med cirka 60000 ton per är sulfatcellulosa. Motsvarande
vedförbrukning beräknas uppgå till cirka 9 milj. f3tr
sulfatved. Denna massaproduktion planeras att direkt vidarebearbetas till
papper. Personalbehovet beräknas öka med cirka 100 arbetare och cirka 15
arbetsledare och tjänstemän. Investeringsbehover
beräknas till cirka 80 milj. kronor.
1953
AB Statens Skogsindustrier planerar ny sulfatfabrik.
Enligt
uppgifter, som bekräftas av ledande kommunalmän på orten, planerar AB Statens
Skogsindustrier att uppföra en sulfatfabrik i Otterbäcken vid Vänern. För
ändamålet har förvärvats tre egendomar, Arashult,
Sand och Bläckviken. Fabriken skall uppföras inom en
tid av fem år och beräknas fullt utbyggd sysselsätta omkring 300 anställda.
1957
AB Statens Skogsindustrier
Allmänt.
Sedan ett par år tillbaka har
diskussionen kring det statsägda skogsindustriföretaget (ASSI) i olika
sammanhang varit synnerligen livlig.
Det har bl. a. påtalats att rörelsen
och därmed investeringarna svällt till en höjd, som icke
var förutsedd när bolaget år 1941 bildades i syfte att övertaga den av
domänverket bedrivna skogsindustriella verksamheten.
Bolaget har i åtskilliga skrivelser
redogjort för den finansiella ställningen och behovet av ytterligare kapitaltillskott.
Finansiering och skulder.
I november
1946 avgav bankdirektör E. Rosander och revisor P. 0.
Öhrling begärt utlåtande angående storleken av den behövliga kapitalökningen
och genom beslut i januari d. å. uppdrogs åt generaldirektören numera statsrådet
H. Kling att verkställa utredning och avge förslag rörande reglering av de
inbördes förhållandena mellan AB Statens Skogsindustrier och domänverket. En
promemoria ärendet avlämnades den 6 mars d. å.
Det synes vägledande att till en början
redovisa några uppgifter ur nämnda utredningar och förslag för att erhålla en bakgrund till det aktuella läget.
Vid starten 1942 uppgick aktiekapitalet
till 22 milj. kr., vilka aktier helt tecknades av domänverket. Genom beslut av
1953-års riksdag höjdes aktiekapitalet till 44 milj. kr, varjämte upplagts en
reservfond om 6,5 milj. kr.
Under årens lopp har på olika vägar nya
kapitaltillskott tillförts bolaget, varför disponibla medel enligt
statsmakternas beslut f. n. uppgå till följande belopp.
milj, kr.
Aktiekapital
44,00
Förslagslån hos
domänverket
3,70
Medel för förvärv av
Törefors
0,85
Rörelsekredit hos domänverket 30,00
Statlig kreditgaranti (ej helt utnyttjad) 35,00
Summa 113,55
Den kraftiga expansionen av bolagets
verksamhet återspeglas helt naturligt i en kraftig stegring av både
långfristiga och kortfristiga skulder. I sammandrag ter sig dessa med
uppdelning på de båda kategorierna som följer (per 31/12 1956).
Långfristiga: milj, kr.
Pensionsstiftelser
och pensionskassa
31,9
Förlag
från statsmedel
33,7
Övriga
långfristiga lån
70,3
Summa 135,9
Kortfristiga:
Kreditorer
och avräkningar
95,7
(varav förskott från
kunder) (54,0)
Arbetstagarnas
skattemedel 1,7
Skatteskuld 0,6
Summa 98,0
Summan av lång- och kortfristiga
skulder uppgick sålunda vid angiven tidpunkt till 233,9 milj. kr.
Virkesköp.
Bolagets nära relationer till
domänverket erhåller stark belysning av det faktum, att virkesköpen
under perioden 1946-56 i genomsnitt till 88% skett i
form av leveransvirke från domänverket. På enskilda leverantörer kom sålunda
under angivna år blott 12% av virkeskvantiteten. ASSI
gör icke några inköp på de årliga
statsskogsauktionerna.
Av domänverkets totala virkesuttag den
ovan angivna tidsperioden uppgick Statens Skogsindustiers
inköp i medeltal till 21%.
Vid årets utgång har bolaget häftat i
skuld till domänverket för inköpt virke med belopp varierande mellan 17 och 76
milj. kr. de senaste sju åren. Slutreglering av skulden har skett följande år
tidigast i april och senast i november månad. Under 1954 och 1955 övertog
bolaget stormfällt virke till ett värde av 35 milj. kr. utöver det normala
virkesbehovet dessa år.
Bolagets framställning om
kapitaltillskott.
I november i fjol hemställde ASSI dels
att aktiekapitalet måtte höjas med ytterligare 50
milj. kr. och reservfonden tillföras de 10 milj. kr. som uppkom genom att
aktierna tecknas till en kurs av 120 procent, dels att domänverkets rörliga
kredit i riksgäldskontoret avseende bolagets verksamhet temporärt höjdes med 50
milj. kr.
I bolagets senaste inlaga påpekas bl.
a. att det egna kapitalets andel av balansomslutningen från bolagets bildande
till 1956 sjunkit från 56,4 till
17,4 procent. Som motiv för
pågående och planerade utbyggnader anföres, att en
bättre balans måste eftersträvas mellan produktionen av trävaror och
fibertillverkning. F. n. motsvarar de förstnämnda 65%
av bolagets inkomster en proportion som efter utbyggnaden skulle nedgå till
omkring 48%.
Några uppgifter rörande bolagets
leveransvärden vissa år synes vidare vara av intresse i syfte att belysa
utvecklingen under de gångna åren.
År
Leveransvärde
milj,
kr.
1942
40,9
1945
64,6
1950
89,8
1954
177,3
1 1955
203,9
1956
(beräkn.)
220,5
(1958)
»
(296,4)
AB Statens Skogsindustrier äger
samtliga aktier i elva företag däribland Laxå Bruk (förvärvat 1947) och Törefors
AB; de övriga nio utgörs av fastighetsbolag bildade för förvaltning på olika
platser av fastigheter avsedda till bostäder åt ASSI:s
anställda.
Kungl. Maj:ts
proposition (nr. 117) i frågan.
I en den 15 mars 1957 framlagd
proposition (nr. 117) ansluter sig finansministern i allt väsentligt till vad
utredningsmannen föreslagit. Då emellertid en viss medelsförstärkning är påkallad föreslås i nämnda proposition att aktiekapitalet
höjs med 35 milj. kr. genom att i kapitalbudgeten, fonden för statens aktier
anvisas ett investeringsanslag på nämnda belopp.
En förutsättning för
kapitalförstärkningen är dock, att bolagets investeringar icke
utan statsmakternas föregående prövning erhåller större omfattning än att de
kan täckas genom självfinansiering. Dessutom uppställes
som villkor, att bolagets kortfristiga skulder kan hållas på normal nivå.
AB Statens Skogsindustrier
Genom remiss
från Kungl. Handelsdepartementet har AB Statens Skogsindustrier
anmodats avgiva yttrande på grund av länsstyrelsen i Norrbottens
län förfrågan angående möjligheter för ökad virkesavverkning och i samband
därmed förutsättningar till ökad industriproduktion inom länet.
I sitt nyligen avgivna yttrande
meddelar bolaget bl. a. att man verkställt utredning om anläggning av en fabrik
för produktion av spånplattor. Produktionskapaciteten har beräknats till 9000
ton vid arbete i 2 skift. Anläggningskostnaderna beräknas till 6,5 milj. kronor och erforderligt
rörelsekapital 1,5 milj. kronor. Vid det prisläge som rått sistlidna vår skulle
den angivna årsproduktionen få ett värde av 5,3 milj. kronor.
Man har även
undersökt och planerat uppförandet av dels en sulfatfabrik med pappersbruk i
Piteå, nära ansluten till bolagets nuvarande anläggningar vid denna stad (Lövholmens bruk med sågverk och boardfabrik), dels en
utbyggnad av dit nuvarande sulfatfabriken vid Karlsborgs bruk samt av
därvarande pappersbruk. Bolaget undersöker därjämte
förutsättningarna för ytterligare kompletteringar av anläggningarna i
Karlsborg.
För de nu projekterade
industrianläggningarna i Piteå och Karlsborg gälla följande data:
Vid Piteå skulle tillverkas cirka 79000
ton per år sulfatcellulosa och cirka 31000 ton per år halvkemisk massa av
björk. All massa vidarebearbetas till papper. Vedförbrukuingen
per år beräknas till cirka 11 milj. f3tr sulfatved och cirka 1,4
milj. f3tr björkmassaved. Personalbehovet blir cirka 300 arbetare
och cirka 40 arbetsledare och tjänstemän. Den totala anläggningskostnaden
beräknas till cirka 110 milj. Kr.
Vid Karlsborg projekteras ytterligare
utbyggnad av kapaciteten med cirka 60000 ton per är sulfatcellulosa. Motsvarande
vedförbrukning beräknas uppgå till cirka 9 milj. f3tr
sulfatved. Denna massaproduktion planeras att direkt vidarebearbetas till
papper. Personalbehovet beräknas öka med cirka 100 arbetare och cirka 15
arbetsledare och tjänstemän. Investeringsbehover
beräknas till cirka 80 milj. kronor.