AssiDomän:

Krisdrabbat bruk blev världsledande kartongtillverkare

Frövifors är ett av de exempel som visar hur den tynande järnhanteringen efterträddes av anläggningar för träförädling. Från att en stångjärnshammare för första gången omnämns i Frövi 1558 - "Fröuij Hamar" - och ända till 1800-talets slut pågick järnhantering vid Övre och Nedre fallen i Bohrsån, sålunda i mer än 300 år. Enligt Bertil Walden kan som förste ägare troligen räknas Gustav Vasa och som den siste i järnepoken släkten Tersmeden.

Den 13 februari 1889 kan betraktas som början på Frövifors nya skepnad. Då träffades på Hinseberg fem framsynta herrar, värden på stället August Tersmeden, löjtnant Henrik Gahn på Kåfalla, kapten Carl Schröder på Ringaby, godsägare Lallerstedt på Ringaby och brukspatron Ohlsson på Medinge. De beslöt att grunda ett aktiebolag För tillverkning av trämassa och arrenderade mark av Tersmeden. Bakom iden låg dock sannolikt civilingenjören Wendel Bäärnhielm, som var ingift i den Tersmedenska familjen.

Fabriken byggdes och visade snart nog en hygglig lönsamhet, och man bedömde att massan borde förädlas på plats i stället för att säljas. Det innebar planer på ett eget pappersbruk, Frövillors Pappersbruk AB

Anläggningen kom snabbt till stånd, men blev inte den framgång man hade hoppats på. Bruket gick omkull redan 1895, och året därpå försåldes Frövi Trämassefabrik till ingenjören Alexander Jensen, den man som innehaft majoriteten av aktier i pappersbruket.

Redan året därpå förvärvades anläggningarna i Frövi av brukspatronen Sanfrid Berglund, ägare av Ohs sulfitfabrik i Småland. Bolaget ombildades till

Frövillors Pappersbruk Sanfrid Berglund & Co.

Fabriken sattes i stånd och stod klar för produktion 1898, och såldes ånyo år 1900, nu till kommanditbolaget J. Fenger-Krog i Göteborg. Den 1 juni 1901 stiftades Frövillors Bruks AB av Johan Fenger-Krog och Walter Dickson, tillsammans med ytterligare tre intressenter.

Frövifors Bruks AB:s förste chef, direktör Johan Fenger-Krog (Frövihumorn döpte honom för övrigt till Fingerkroken!) hade flera bruk att förvalta och det påverkade helheten negativt. För att rädda bolaget gick Walter Dicksons mor in med friska pengar, skilde Frövifors från den Fenger-Krogska koncernen och blev därmed ny ägare. Nu uppfördes en sulfatfabrik och pappersbruket byggdes om.

En komplikation var, att bruket alltsedan sin tillkomst stod på ofri grund (marken var ju arrenderad) men 1904 löste sig detta då en uppgörelse träffades mellan bruket och August Tersmeden om förvärv av marken, omfattande cirka 54 hektar land och närmare 19 hektar vattenareal.

Mellan åren 1918-19 förvärvades det Dicksonska etablissemanget av ett annat konsortium, vars huvudman var svenskamerikanen Victor Hybinette. Han hade redan tidigare köpt Hinseberg och placerat sin familj där, men han befann sig oftast på resande fot runt hela världen.

Alla händelser sammantagna kunde bara dra utvecklingen åt ett håll, på eftersommaren 1920 var det dags för konkurs och största fordringsägaren, AB Nordiska Handelsbanken, övertog anläggningarna Men då var Victor Hybinette redan tillbaka i Amerika.

Bruket drevs under ytterst bekymmersamma villkor för att klara 1920-talets konjunkturkris, men företaget under dåvarande disponenten Georg Cedergren lyckades ändå både modernisera anläggningarna och öka produktionen. Cedergren avled 1923 och efterträddes av kamreren vid företaget, Gustaf Schröder, född 1882.

Frövifors Pappersbruks AB förvärvades 1927 av Orebro Pappersbruks AB och övertogs helt 1928. Gunnar Björkman utsågs till disponent 1928 och Axel Ignander blev platschef 1931. Vid den tidpunkten producerade Frövi 7 754 ton papper. Brukets kapacitet ökades under åren, om än långsamt. Miljöfrågorna var aktuella redan på ett tidigt stadium och på 1930-talet byggdes en sedimenteringsdamm för hantering av utsläppen.

Under nästan hela 1940-1950-talen pågick utbyggnader och moderniseringar av produktionsapparaten i företaget som från 1945 införlivats i Esseltegruppen. Då disponent Björkman gick i pension 1956 var grunden lagd till ett modernt bruk vid Frövifors.

Ingemar Eidem, nästa disponent, fortsatte miljösatsningarna bland annat genom maskinella installationer och under Eidems sex år på bruket fördubblades kapaciteten. Satsningarna fortsatte även under nästa period, Ingemar Blennow åren 1962-1967, och Sven Johansson 1967-1976.

Trots en hårdnande inställning från myndigheterna beträffande miljöfrågor i allmänhet bifölls bolagets ansökan 1968 om en utbyggnad, som skulle föra produktionen till en topp på 125 000 ton sulfatmassa per år. Detta tack vare de målmedvetna miljösatsningama bolaget drivit och som tog sin början för nästan fyrtio år tidigare.

AB Statens Skogsindustrier - Assi - tog över Örebro Pappersbruk AB från Esselte 1974. Vid den här tidpunkten inträffade början på en djupgående konjunktursvacka rent allmänt inom pappers- och cellulosatillverkningen. En genomgripande utredning igångsattes beträffande brukets framtid. Situationen var allvarlig, nedläggning var till och med ett av alternativen. Utredningenutmynnade dock i beslutet om projektet F81, det vill säga en satsning på närmare en miljard kronor för uppförande av ett kartongbruk i Frövi.

Samtidigt delades bolaget i två resultatenheter, Frövi och Örebro. Även ett beslut om delning i två separata bolag togs, och den 1 januari 1981 var Frövifors Bruk AB färdigbildat och Sune Lundgren trädde in som VD efter att under ett flertal år ha verkat som platschef Samma år stod kartongbruket klart och redan efter två år var rörelseresultatet positivt.

Samtidigt bildades Stiftelsen Frövifors Pappersbruksmuseum, som förvaltar och driver en levande och aktiv påminnelse om den ursprungliga plattformen för dagens storföretag.

Sune Lundgren avgick 1987 efter den kanske mest omvälvande perioden i företagets historia, ett drygt decennium med en spännvidd från att vara presumtivt nedläggningshotat till att vara på väg att bli en av världens största producenter av bestruken kraftkartong. Han efterträddes av samma år av Ragnar Quarnström.

Under 1991 kunde man fira hundraårsjubileum av papperstillverkningens start i Frövi och samtidigt inviga det nya kontoret, som är ett utomordentligt lyckat exempel på hur väl teknik, arkitektur och konst kan samsas.

År 1994 bildades AssiDomän genom en sammanslagning av AssiDomänverket och Norrländska Cellulosa Bolaget. I slutet av året slutade Ragnar Quarnström och ersattes av Sven Eric Lundström. Året därpå, 1995, fattades beslut om den största investeringen någonsin nämligen två miljarder under tre år för kapacitetsförstärkning. År 1998 var hela satsningen planenligt slutförd och det nya bruket invigdes den 28 maj.

Det moderna ASSI-Domän efter rekordinvesteringen. Vedgården i förgrunden tar varje år emot ca 900000 kubikmeter ved plus avsevärd mängd flis, vilken kommer från sågverkens förädlingsprocesser, alltsammans råvara för företagets kartongtillverkning.

AssiDomän Frövi förfogar därmed över resurser för en tillverkning av 250 000 ton sulfatmassa (varav 100 000 blekt) och 350 000 ton kartong årligen. Hösten 1998 växlade ledarskapet på nytt. Lars-Ola Almgren som varit produktionsdirektör på företaget sedan sommaren 1997 tog över och blev platschef för AssiDomän Frövi.

Tillverkningen på AssiDomän Frövi omfattar två produkter nämligen förpackningskartongen Frövi Light samt vätskekartongen Frövi Liquid, vilken huvudsakligen levereras till Tetra Pak. Både produkterna har sulfatmassa som råvara och även sulfatfabriken har byggts ut och kompletterats med ett modernt blekeri, där blekningen sker helt utan klorkemikalier.

Men inte bara produktionsresurserna blev delaktiga av investeringen. Ett helt nytt center för utveckling och långsiktig forskning har byggts i Frövi. Likaså har satsningar gjorts på miljösidan för att för ytterligare minimera utsläppen i vatten och luft.

En annan alldeles unik satsning, också med stark betydelse för miljön, invigdes under hösten 1998. Det gällde spillvärmeledningen från AssiDomän vilken går tur och retur tätorten Lindesberg. Nu används överskottsvärmen i Frövi som ett komplement till fjärrvärmen i Lindesberg, en praktisk lösning på ett gammalt problem. Den värme som används för att värma spillvattnet skulle annars ha gått rakt ut i luften till ingen nytta. Projektet är av den digniteten, att det uppmärksammats i regeringens rapport om hur kommunerna använder statsbidragen i sitt miljöarbete.