Avesta sulfatfabrik
Före sulfatfabriken hade man bedrivit framställning av s.k. Garkoppar, samt även tillverkat plåtmynt av koppar där de största vägde 19,7 kg = 10 daler silvermynt..
Se även: http://www.myntkabinettet.se/web/platmynt.aspx
En beskrivning av kopparverket från 1723
Källor: bl.a. Rapport från länsstyrelsen i Dalarna, Avesta tidning, Molae Chartariae Suecanae, Avesta cronobruk av Anton von Swab.
Avesta Sulfataktiebolag, som bygger en sulfatcellulosafabrik vid Avesta, hade den 30 sistl. juni konstituerande bolagsstämma.
Därvid valdes till styrelse konsul Carl Isakson, löjtnant V. Isakson, löjtnant Carl Schröder och direktör Ragnar Flodkvist.
Aktiekapitalet bestämdes skola utgöra lägst 500000 kr. och högst 1500000 kr. Av detta belopp hade då tecknats 570,000 kr.
Avesta Sulfatfabrik, sågverk och hyvleri 1910.
Ägare: Avesta Nya sulfatfabriksa AB.
Tillverkning: Blekt och oblekt cellulosa, terpentin, trävaror.
Elström från Norbergs elverk (Vid Dalälven intill sulfatfabriken). Dessutom egen ångturbin som reserv.
Alla byggnader är av sten med tak av trä täckta med plåt eller takpapp.
1913
Sodalösare lev. Av KMW
1917
Avesta Sulfatfabrik härjad av eld.
Sulfatfabriken i Avesta härjades den 16 juni 1917 av en eldsvåda. Troligen genom varmgång i ett lager antändes vedrenseriet, och därifrån spred sig elden till närliggande avdelningar, av vilka en del mer eller mindre ramponerades. Man lyckades dess bättre dock snart begränsa elden och förhindra den stora fabrikens ödeläggelse. Driften torde åter vara i gång i slutet av juni. Det brunna var försäkrat.
Avesta Sulfatfabrik, sågverk och hyvleri 1914
Elkraft dels från Norbergs dels från eget vattenkraftverk.
Hus 6A inrymmer 2 torkmaskiner
I övrigt som 1910.
Annons efter att Avesta Nya Sulfat AB gått i konkurs:
Genom offentlig auktion som kommer att äga rum å Järnvägshotellet i Krylbo tisdagen den 23 februari kl. 1.30 em försäljasAvesta Nya Sulfataktiebolags Konkursbo tillhöriga fastigheter med anläggningar för tillverkning af sulfatmassa med biprodukter terpentin och harts, sågverk, bostäder för disponent, tjänstemän och arbetare, skogsegendomar och tomtområden inom Avesta köping samt Grytnäs, Folkärna och Hedemora socknar.
Samtliga fastigheter är taxerade till 1.674.000 kronor. Spekulanter kunna före auktionsdagen taga del af beskrivning över fastigheterna samt af konkursförvaltningen fastställda villkor för försäljningen å bolagets kontor i Avesta samt hos sysslomännen auditören John Åström i Uppsala, Vaksalagatan 12, och v. häradshövdingen Gustaf Abenius i Stockholm Drottninggatan 11.
Bland försäljningsvillkoren är att märka:
Köpare av fabriks- och sågverksfastigheterna skall vara skyldig att efter fastställd värdering överta viss till fabriks- och sågverksrörelsen hörande lös egendom. Inropare skall vid klubbslaget erlägga 5 % å köpesumman, som förverkas i händelse köpelikviden ej fullgörs. Rätt till prövning av gjorda anbud förbehålls under åtta dagar.
Köpeskillingen skall till fullo kontant gäldas inom en månad efter det inropet blivit godkänt, då även fastigheterna tillträdas.
Stockholm i Februari 1915.
Konkursförvaltningen
Avesta Sulfatfabrik härjad av eld.
Sulfatfabriken i Avesta härjades den 16 juni 1917 av en eldsvåda. Troligen genom varmgång i ett lager antändes vedrenseriet, och därifrån spred sig elden till närliggande avdelningar, av vilka en del mer eller mindre ramponerades.
Man lyckades dess bättre dock snart begränsa elden och förhindra den stora fabrikens ödeläggelse. Driften torde åter vara i gång i slutet av juni. Det brunna var försäkrat.
Träspritsfabrik och terpentinreningsverk i en trevåningsbyggnad av sten och betong. Två destillationsapparater för sprit och tre apparater för terpentinrening. Sågbyggnad av trä. Maskinhus av sten med fem slipmaskiner, eldrivna. Motorer för sågen. 18 byggnader av sten. Byggnaderna inrymmer maskiner under demontering. Sulfatkokarna är under utlastning. I byggnad nr 11 en i drift varande ångpanna. I övrigt används byggnaderna som varuupplag.
Avesta Sulfat och Trävaru AB 1919.
Tillverkning: Träkol, terpentin, sågade och hyvlade trävaror.
Tillverkningskostnader per ton kraftmassa vid AVESTA sulfatfabrik
År 1910 År 1911 År 1912 År 1913
Kg Kr Kg Kr Kg Kr Kg Kr
Massaved 33,37 35,17 33,90 37,53
Stenkol 454 9,74 429 8,90 277 6,98 424 11:-
Elektrisk kraft 3,75 3,97 4,09 2,99
Brännved 0,49 0,58 1,78 0,82
Sulfat 152 5,27 172 ´ 7,18 156 7,44 160 6,99
Kalk 256 4,10 284 4,35 225 3,50 228 3,86
Järntråd 0,81 0,94
Oljor 0,60 0,76 0,81 0,83
Material 5,12 6,45 2,75 6,58
Fabriksrep. 3,71 5,77 4,78 6:-
Bostadsrep. 0,38 0,20 0,20 0,53
Avlöningar 16,92 19,94 17,09 17,05
Skatter 0,60 0,85 0,93 0,54
Brandförsäkr. 0,85 0,85 0,89 0,68
Allm. omkostn. 4,42 3,67 3,70 3,91
Kostnad per ton 89,32 98,64 89,65 100,25
Cellulosaprod. 11650 ton 11585 ton 11390 ton 12670 ton
Anm.
Priset per ton massa ca 120 kr.
Per ton massa gick det åt ca 7½ m3 massaved (löst mått).
Stenkol kostade: 21,45 kr/ton 1910 och 25,20 kr/ton 1912
Sulfat kostade: 34,67 " " " 47,69 " "
Kalk kostade: 16,01 " " " 15,56 " "
