Gammalt gulnat lägg tror på biskop Brask som Sveriges förste ”Pappers-mjölnare

”MEN VÅRT ÄLDSTA KÄNDA PAPPERSMÄRKE ÄR FRÅN VASATIDEN

Det är möjligt — för att inte säga troligt — att många av våra läsare ler ett igenkännande leende vid genomläsandet av nedanstående artikel. Den skrevs för många, många år sedan, närmare bestämt år 1871, men en repetition kanske inte skadar, trots allt! Ty det är ett ganska unikt material, som den energiske reportern i Ny Illustrerad Tidning under sin chefredaktör Harald Wieselgrens ledning grävt fram ur arkivluntorna uppe på Kongl. Cammarkollegii. Harald Wieselgren, ja —den mannen hade många strängar på sin båge! Publicist, vetenskapsman, sällskapsmänniska, en förgrundsgestalt på sin tid — och vi sena tiders barn kan ännu i dag med beundran blicka på hans imponerande gestalt i »Iduns skål», där Zorn med mästarhand porträtterat sin vän med ett väldigt grogglas i handen...

Men nu till artikeln. Så här står det ordagrant nr 35 av Ny Illustrerad Tidning år 1871:

»Om våra äldsta pappersbruk veta vi i det närmaste ingenting. Väl är det sagt och omsagt, att det första skall hava blivit anlagt Linköping år 1523 av biskop Hans Brask, men något bevis därpå hava vi icke funnit.  Däremot skriver han det följande året till sin vän Petrus Benedectini, som då utreste till Tyskland: ”Giffuer oc akth vppa papers mölna oc at j motte faa en lerljunga hiit med eder för thenne iii riike skyll, the formoge vel föde en karl.”

Härav synes obestridligen följa, att han åtminstone icke 1524 hade fått någon pappersqvarn i gång. Omöjligt är det dock icke, att det gamla pappersbruket i Tannefors utanför Linköping, vilket tillhörde Domkyrkan under följande århundranden, leder sitt ursprung från Brask och Petrus Benedictini.

Med visshet veta vi emellertid, att Gustaf 1 norre ström utanför norre port hade en pappersqvarn. Enligt anteckningar ur gamla räkenskaper erhöll Casper Papirmakare 18 mark år 1546 och Torbjörn Clockare fick 1565 för ”then bekostning han haft hafwer på den papersquarn i norre ström 200 marek”. År 1578 levererades ett antal sågebräder till papirkvarn utanför norre port.

Emellertid måste verket ha varit gammalt och på förfall, ty den 8 januari 1612 utfärdade Gustaf II Adolf en förordning om inrättande av en papperskvarn i Uppsala. Enligt en räkenskap för Stockholms norra förstad år 1614 ”gafs lärepenningar och eljest bekostades på honom förde papirswärket till Uppsala 2 marck”.