Delary sulfatfabrik

Mera bilder: WWW.tilltradeforbjudet.se; klicka sedan vidare.

Bilder av stenar för kollergångar och gammalt smalspårigt ånglok planerade.

Aktiekapital 813200 kronor år 1904, Ägare Svenska Sulfatcellulosaaktiebolaget sedan 1900.

Produktionsstart i början av nov 1872. Har eldhärjats 1875 och 1899.

1904: 3 Kokare, urvattningsmaskiner, 1 torkmaskin.

Produktion 6000 ton oblekt sulfatcellulosa per år

 

 

Beskrivning ur svensk Papperstidning 1916

Delary tillhör sedan år 1908 Strömsnäs Bruks AB, som använder för papperstillverkning den sulfat- och kraftmassa, som alstras vid Delary. På en 15 km . lång smalspårig järnväg far man från Strömsnäs till Delary.

 

Delary är en av våra äldsta cellulosafabriker, den anlades år 1871.

Den 19 april 1871 beslöt C. M. Lind af Hageby, Rud. Thomson, Edv. Engström och C. J. Schoug att bilda ett aktiebolag för tillverkning av pappersmassa med namnet Malmö Trämasse AB, aktiekapital endast 100000 kr. Fabriken byggdes sedermera av den på sin tid mycket bekante grefve Sten Lewenhaupt, som var den mest framstående och ivrigaste pionjären för införande av natroncellulosaindustrien i Sverige.

 

Den nya fabriken, som fick en kokare av Houghton-Lee’s system, var beräknad för en årsförbrukning av högst 2100 kbfamnar massaved och igångsattes hösten 1872. Tillverkningen blev högst 2 ton pr dygn. 1875 brann fabriken och återuppbyggdes år 1876. Därvid uppsattes 3 kokpannor av Brown's system och tillverkningen blev då 5 ton pr dygn och steg så småningom till 12 ton, under det att aktiekapitalet ökades till 400000.

 

År 1899 härjades Delaryfabriken på nytt av eld och återuppbyggdes. Genom ytterligare tillbyggnader och modernisering, isynnerhet efter den tid då Strömsnäs Bruks AB övertog fabriken, har den kommit i ett gott skick och har nu en tillverkningskapacitet av c:a 7500 ton per år, därav c:a 1200 ton kraftmassa. Med 5 kokare om 20 m3 rymd gör man 19 kok pr dygn. Med 2 roterande sodaugnar behandlas kokluten, och terpentinen tillvaratages.

 

Vid vårt besök på platsen fick vi det intrycket, att tillverkningen nu bedrives på ett rationellt sätt. Skillnaden mellan hur fabriken såg ut på slutet av 1870-talet, då vi gjorde ett besök där och nu samt på driftsätten är stora och ett bevis på att även denna industrigren gått betydligt framåt.

 

 

Utdrag ur dagboken 1873 till 1887 (något avkortat och moderniserat):

1873

Februari månads rapport för Delarys Fabrik.

Kutternved                                                                  34 3/4 famnar, kubik

Antal kokningar                                                           25 st

Soda till kokningarna kalcinerad                          221 centner

D:o återvunnen                                                         393     ”

Kalk                                                                               568     ”

Kaustik, soda                                                             27,63  ”

Ved ½ famn.                                                                63 famnar

Till torkningen, ved                                                   81     ”

Till reverberugnarne                                                 45     ”

Torv, tunnor                                                                425

Avsänt pappersmassa                                             256 kollyn

Avsänt pappersmassa                                             510,50 centner

 

1873 8/3

L af H till M.T. AB, Malmö.

... under februari hade 3 vagnslaster trämassa gått till Göteborg. Knutsilarne nu i gång och visa sig göra en utmärkt effekt. Vatten taga de mycket, varför den rekvirerade ångpumpen med nöje emotses. Försök har gjorts att medelst kolsyra borttaga hartsen ur den svartluten, men har ej lyckats, då denna senare. härigenom blir tjock som en gröt.

 

W W till M.T. AB, Malmö.

Vi hava försökt att efter blåsningen genast utdraga korgarne och funnit det resultatet att massan bliver mycket mörkare då, om den icke får del av avkylningsvattnet. Hålen i knutsilarne är något breda så att där går mycket mjölk igenom och drar ofantligt mycket vatten.

 

Vi kunna icke öka tillverkningen, förrän vi får mera vatten och kan få begagna den nya ångpannan, vilken icke blir färdig förrän måndag eller tisdag. Beträffande bassinens murning skall den ske med gråsten, lagd i lera till botten men sidorna måste bli tegellagda l cement. Blålera finnes ingen härstädes att få.

 

1873 15/3

L af H till M.T. AB, Malmö. Om måndag skola vi avsända 24 centner massa tillverkad sedan knut­silarnes insättning, och som är utmärkt vacker. Fr.o.m. nr 916 ha knutsilarne varit i bruk för fabrikation av massan. En person från Ljunggrens i Kristianstad Mekaniska Verkstad har varit härstädes och fått all möjlig upplysning angående mixern.

 

1873 21/3

W W till M.T. AB, Malmö. Platsen för mixern blir bredvid den andra i samma rum åt pressen till, grunden skall läggas genast, men vi kan ej göra den färdig förrän mixern blivit hopnitad, vilket måste ske inne på dess plats. Eldning, begagnas numera ej under mixern.

 

1873 26/3

Ingenjören Wennberg erhöll 400:- i lön (Tiden dock ej angiven).

Tillverkningen har sedan den nya ångpannan blivit brukad ökats med

ca 10 centner om dagen och går nu fabrikatet obehindrat upp till torksalen.

L af H till M.T. AB, Malmö.

 

1873 Juli månad

Tillverkad pappersmassa                                       1.130,110 Ctr

Avsänd                                                                           191.243,00 ”

 

1813 7/8

L af H till M‑T‑AB.

Omöjligt att begagna avkylningsvattnet till ny kokning, försökt av

greve Lewenhaupt, men misslyckades. Bruzaholms trämassa är bra, vad

kvantitet soda har de gagnat?

 

1873 22/8

Wilhelm Wennberg till Greve S Lewenhaupt.

Angående återvinningen:

Under april begagnades                                         234 Ctr kaustik soda

Maj                                                                                 366           -”-

Juni                                                                               429           -”-

Juli                                                                                493           -”-

Tillsammans                                                               1.847        -”-

 

Av detta erhölls 2.064 ctr. återvunnen soda, reducerad utgör denna 1.238 således 81,5%

Av ovanstående kokades 99 kok med den kaustika och 81 kok med den återvunna, vilket utvisar 82%.

 

Vad arbetet med kokningen vid Wermbohl beträffar, så är det alldeles detsamma som vi började med här vid fabrikens igångsättning, men blev av greven tillsagda att öka värmegraden ända till 370°F ( 188°C ) samt låta trycket därefter stå ½ timme, emedan klagomål ingått från Köpenhamn om att massan ej var tillräckligt kokt och mycket svårblekt i anseende till den kvantitet soda som fanns kvar i massan.

 

Skillnaden gjorde visserligen 2 à 3 Ctr mera massa per kok, genom att koka den vid 350°F men så blir massan ej på långt när så vacker och dessutom mycket svårare att torka, ej heller, lika mjuk som efter det sätt vi kokat på senare tiden, men är varan lika lätt säljbar, så är det naturligtvis fördelaktigare att koka med lägre tryck. Den lut som bekommits från filtrerapparaten har varierat från 5° till 1° Baumé.

 

Då vi en gång får bägge blandarna i gång och har mycket återvunnen soda i lager att arbeta upp skall vi bättre kunna bedöma återvinningen. Innan vi började med uppsättningen av de nya torkcylindrarna fick vi 41 ctr trämassa per dygn men hoppas då allt blir i ordning att få en tillverkning av 60 à 70 Ctr torr massa på samma tid.

 

Vår övertygelse är, att den största sodaförlusten går med sköljvattnet. Om det fanns en Reverberugn till för att avdunsta detta samt en hydrau­lisk press att sedan utpressa den lut som finnes i massan för att även taga ur där befintlig soda, tror jag bestämt, att detta skulle löna sig men då måste massan efter pressningen ovillkorligen uppvärmas och flera gånger sköljas för att kunna få den mjuk.

 

1875 21/4

ägde denna besiktning och värdering rum "i närvaro av Disponenten herr ryttnästaren C M Lind af Hageby och fabriksföreståndaren ingenjör W Wennberg .. "Delary Kemiska trämassefabrik, belägen uti Götheryd socken Sunnerbo härad av Kronobergs län"

 

Ur besiktningsinstrumenentet en del utdrag:

fabriksbyggnad                                                                               100.000;‑

2 hydrauliska pressar                                                                    8.500:-        

Kaj‑ och dammbyggnader                                                            12.000:‑

3 torklador                                                                                        6.850:-

Maskiner hjulvexlingar m.m.                                                        15.200:-

Filtrerapparat                                                                                   8000:‑

Rörledningar                                                                                    5.000:-

2 ångpannor                                                                                     12.000:‑

ved, soda, kalk m.m.                                                                       85.230:-

återvinningsugn                                                                              15000:‑

fordringar                                                                                          34.800:-

svartlutcistern                                                                                  12.000:‑

torvmaskinerier                                                                               43.700:-

2 kokare                                                                                             45.200:­

cistern för vitlut                                                                               5.000:‑

huggmaskin                                                                                     28000:-

tvättmaskin                                                                                       18.000:-

2 torkcylindrar                                                                                 18.000:­-

Summa                                                                                              925.530:-

 

1875 1/5

L af H

Enligt den 21 och 27 april utförda prov med black liquor och utpressad lut, håller 100 kubikdecimaltum häraf 483,41 gram Natronharz och enl. prov den 23 april håller 100 kubikdecimaltum lutvatten från Bruzaholm 12,85 gram natronhartz dvs. lutvattnet från holländaren håller endast en 1/30 del mot den svarta luten.

DELARY KOPIEBOK Nr 2

 

1875 april månad

Tillverkad trämassa 1.356,00 ctr.

 

1880 25/7

Till flera olika håll angående Inköp av en ångmaskin då vattenkraften tydligen tryter.

 

1880 26/7

Trots regn fortfarande vattenbrist. Men dock 3 à 4 kok om dagen förra veckan 2 kok.

 

1880 5/8

Vi ha nu gjort försök med urlakning av massa dels i ett, dels i tvänne rör så, att det varma utlakningsvattnet pressas nerifrån och upp genom det ena samt därefter i ett särskilt ledningsrör till botten i det andra och så upp genom detta.

 

Luten blev, då försöket gjordes endast med det ena röret 4½° stark,

och med båda rören 8° Baumé. Rörens sammanlagda längd utgjorde ca 20 fot eller samma längd som de föreslagna nya utlakningscisternerna. Försöket visar  hur stor vikt det ligger i att begagna höga utlakningscisterner. 

 

Att låta vattnet passera nedifrån och upp går alldeles obehindrat, men om det i praktiken visar sig fördelaktigt är därför ej säkert. Det åtgår därigenom mera varmt vatten och på den varan ha vi visst ej överflöd. Vi skola göra flera försök.

 

1880 17/8

Beskrivning på diffusörerna, som användes i Wermbohl en liten skiss, och arbetssättet. Varje diffusör på ca 360 kbfot. Den urlakade luten blev genom detta förfarande 12°Bé. J Pehrsson föreslår 8 st dylika men något mindre diffusörer. Wermbohl tillverkade endast endast sekunda vara, anseende detta löna sig bättre, enär de av ett kok fick 32 ctr sekunda men blott 28 ctr prima och fick 14.50 för sekunda.

 

1880 3/9

Wermbohls kokare rymma 899 kbfot men Delarys blott 620, vilket förklarar skillnaden i utbyte per kok. Diffusörerna åstadkommer ej större fabrikationsutbyte, men bättre återvinning av sodan

 

1880 23/8

Kostnadsförslag för en arbetarebostad med 8 boningsrum          2933:-­

             ”            för 4 nya rum i kasernbyggnaden                               1730:­-

 

1831 22/6

Höganäs filtersten som har 512 st hål à 1/16" bra. Ytterligare 50 pound som prov före en större beställning.

 

1881 22/6

Diffusörerna gå fortfarande bra, men pumpen är väl liten. Herr Klarys filterstenar äro för oss odugliga. De gå sönder här.

 

1881 6/7

Vi tillverka nr "SG"‑massa av endast gran och få nämna, att någon vackrare massa hava vi ej sett ehuru vi ej koka den hårdare än vanligt. Vi koka fyra kok per dygn.

 

1881 13/7

Det är riktigt, att vi jämförligt med förra årets tillverkning befinna oss på en sämre ståndpunkt än i fjol, men vi hoppas  då varken vatten eller annat felas, kunna återtaga det under återstående 6 månader. Vårt hinder ligger i den gamla sodaugnen, som ej är fullt pålitlig ehuru reparerad. Fortsatt klagomål på spetor i "S"‑masssan kan man ej förklara.

 

Möjligen beroende på att man tillverkar olika kvaliteter av massa och att efter fabricerandet av sämre vara få alla kryphål i maskineriet riktigt renat är ej så lätt. Vidare svårt att granska veden före huggningen. Koka vi för hårt försvinna visserligen spetorna men vi få mindre utbyte och sämre fiber. Skogvaktaren och fabriksförvaltaren tillsammans ha beordrats att sortera veden i två kvaliteter nr I och nr 2 Få se om det kan hjälpa.

 

1881 30/7

J Pehrsson beskrivning på sodaugnen: Ugnen består av en. hästskoformig  s.k. "ÄRN" eller ugnsbotten över vilken vila tvenne 49 fot (?) långa  ångpannor 4 fot i diameter (2 gamla träkokare). Dessa båda pannor matas med luten från diffusörerna eller kokarna på samma sätt som en  vanlig ångpanna med vatten och sedan luten i dem hunnit en koncentrationsgrad av ca 25°Bé avblåses den för att avdunstas till full  torrhet. 

Den kvantitet lut, som denna ugn avdunstar per dygn, har jag aldrig noga  uppmätt. Den kan dock med ganska stor säkerhet anslås till 1.200 kbfot.  Den ånga som den lämnar motsvarar ungefär den ånga, som utvecklas av en  60 hästars ånggenerator efter Sinclairs system, vilken generator stoppades samma dag som ugnen sattes i verksamhet.

 

Just i dessa dagar är det  tre år ugnen sattes i verksamhet och vi har under hela denna tid -  om man undantager de två första månaderna haft alla skäl att vara belåtna  med den. Den ger oss, oberäknat den större återvinning av soda, som genom densamma möjliggöres en ren vinst i bränsle av 50 à 60 kr per dag.  Ritningar jämte alla nödiga upplysningar kunna fås för 1.000:‑ kr.  Detta brev adresserat: "Broder Müntzing".

 

1881 2/8

Spånen för ett kok, av torr ved, väger 85,23 ctr.

 

1881 3/9

Vi nedsända en tunna innehållande avfall från fabriken som till sin  sammansättning och egenskap liknar vanlig såpa och till många ändamål  kan begagnas i stället för sådan. Skulle ni kunna bereda avsättning för  denna vara till ett pris av 8 à 10 öre per pound så kunde det för fabriken  bliva en liten biförtjänst. Möjligen yllefabriken skulle kunna gagna  sådan?

 

1881 22/9

I och för arbetarnes försäkring meddelas antalet personer.

100 personer i fabriken och i packsalar

11 personer i smedjan och verkstaden

4 personer i gjuteriet

6 personer i järnvägen.

Vidare upplysningar: En är halt, en har förlorat högra handens fingrar, en har två fingrar något skadade, en är dövstum och en är puckelryggig.

 

1881 21/11

Nedsända vi några ark trämassa kokat på vanligt sätt av basat trä och  synes det verkligen, att en hel del av det små fnaset försvunnit ‑ vadan vi  tro att inrättandet av tillräckligt stora och många bastrummor snart skulle betala sig, i synnerhet som dessa ej behöva kosta så mycket. I dag ha vi  ändrat hastigheten på en av holländarne men kunna ännu ej säga, vad förändringen medför.  Anmärkas bör att denna massa är av den äldsta och sämsta ved vi ha.

 

1881 26/11

Vi skola göra vad vi kunna för att detta års tillverkning skall bli åtminstone lika mycket som det förra årets. Våra arbeten på återvinningsugnen ha hindrat oss mycket. Vi skola vidtaga åtgärder för att kunna basa träet. Holländarne äro nu alla tre ändrade, både knivar och hastighet. Och vi tro att denna ändring skall göra utmärkt effekt för fnasets avskaffande ur massan

 

1881 29/11

Göra nu dagligen 4 à 5 kok och arbeta med den beslutade basinrättningen.

 

1881 3/12

Vi sända några ark trämassa med märkena ”a”, "b”, ”c” och ”d” och kunna vi åtaga oss leverera sådana ark emellan vilka viktsdifferensen utgör högst 0,22 pound . Vi kunna även göra arken något kortare dock ej alla exakt lika. En mindre bit mörkare massa är även sänd och kunna vi garantera att färgen skall hålla sig mellan dessa gränsfärger.

 

1881 3/12

En torrhetsmätare apparat enl. E Kerrhner tro vi kan vara ändamålsenlig

 

1881 8/12

Ett brev till en ing. Pedersson i Sarpsborg  synes giva vid handen att där vistades ing. Vennberg, som förut varit på Delary.

 

I calcinerhärden bränna vi sodan till ett fint pulver, som vid nära smältningstemperatur utrakas och sedan får ligga i ett par eller tre dagar i större högar innan det begagnas i mixarne. Till min stora oro har jag dock de sista dagarne märkt, att på bjälkar o.d. l huset lägger sig ett ganska tjockt lager av stoftfint damm, sådant som närslutna prov visar, som tydligtvis härrör från den hårt brända sodan, och varav så länge vi brände på det gamla sättet, ej märkte till något.

 

Då nu en sådan avlagring kan ske ute i huset. Hur mycket skall då inte under den flitiga omröringen inne i ugnen följa med draget åt skorstenen? Jag har ännu inte fullt säkert kunnat övertyga mig om eller hur mycket, som på detta sätt kan gå förlorat, men jag fruktar för att det ej är obetydlig.  Har Ni någon erfarenhet från andra fabriker och vad bör göras för att förhindra en sådan förlust?

 

???? av den 26 aug. att förlänga kalcineringshärden och att i stället för sex luckor göra nio sådana, dels för att ugnens arbetsförmåga dels ock för att åtminstone i någon mån kunna nedbringa temperaturen i de över de undre cisternerna bortgående förbränningsprodukterna, så att luten ej i dessa cisterner må bliva alldeles för tjock och trögflytande.

 

Kirchners enda invändning häremot är, att arbetare ej medhinna arbetet, vilket dock endast bekräftar mitt påstående, att ugnen blir mera effektiv. J P håller på de nio luckorna. Vad beträffar dubbelvalven över

kalcinerhärden, så kunna vi ju gärna göra sådana, ehuru jag för min del ej tror att de komme att nytta mycket.

 

1882 8/2

Vi vänta med otålighet att få svar från Hr Kirchner, ty den nya sodaugnen går ej undan och kan ej avdunsta mer än den förra patentugnen. Utmärkt vit och vacker soda lämnar, dock den nya ugnen.

 

1882 20/9

Intyg att herrar R Thomson, C M lid af Hageby och J Pehrsson fortfarande äro i full utövning i riket av det under den 11 dec 1878 för dem utfärdade patentet å avdunstningsugn med anordning för tillvaratagande av bort gående ånga.

 

1882 21/9

Telegram till Ljunggrens verkstad, Christianstad.  Den mindre cisternen kan få göras 27 fot lång.

 

1882 25/9

Den omskrivna pumpen behöver per dag lämna 2,400 liter (?).

 

1882 7/11

Ni torde rekvirera och tillsända oss 12 st våtfilter av vanligt slag, passande på vals med 11½" diameter och 4 fot långa

 

sid. 32.3 Situationsplan av Delarys magasinsbyggnader vid Elmhults station.

 

1882 28/11

Försöken med luten ävensom sodautbränningen i den nya ugnen gå alltfortfarande väl, men naturligtvis ej ännu så fort, som det kommer att gå sedan. Den gamla ugnen står overksam för närvarande.

 

1882 2/12

Man har expedierat 20 kolly våt massa, vägande brutto 2.713 kg samt  innehållande 54,3 % vatten utgörande sålunda ca 1.400 kg lufttorr massa

 

1882 15/12

Vi hoppas och tro att vi vid årets slut få sodaugnen i gång. Ugnarne under kokarne bli färdiga i nästa vecka.

 

1882 15/12

J Pehrsson till Ing. Hj. L. Orrman, Berlin.  Trämssefabrikationen i Sverige under de senare två à tre åren har efter,  mitt förstånd ej gjort synnerligen stora framsteg. Såsom välbekant har  den Mitschlichska idén vunnit rätt stor terräng och såsom det synes,  gjort en del natroncellulosafabrikanter tvehågsna, huruvida de skola fortsätta med uppoffringar på det gamla sättet eller vända sig till det  nya.

 

Svårt är att förutsäga, vilken vändning saken kommer att taga, men  jag för min del tror, att den Mitscherlichska massan aldrig kan komma att,  konkurrera med natroncellulosan i kvalitativt hänseende, utan alltid  kommer att intaga sin plats mellan den mekaniska och den kemiska massan  (Natron‑massan).

 

På senare tiden har jag börjat fundera på att göra en  liten tripp till Amerika för att studera fabrikationen. Men jag ville  bra gärna höra av någon fackman, om det vore värt mödan att göra en sådan färd. Begär nu ett uttalande samt namn på några cellulosafabrikanter i  Amerika. Ing. Wennberg, min forne förman och företrädare på platsen, är  sedan ett par år förvaltare på Sarpsborgs Trämassefabrik.

 

1883 1/2

J Pehrsson till Ing. E Kirchner, Aschaffenburg.

Vår nya sodaugn är sedan några veckor tillbaka i gång och synes med ganska måttlig vedåtgång avdunsta en stor mängd lut.

 

Någon fara för vidbränning på bottnen av cisternerna visar sig ej, och i detta avseende är ju sålunda allt väl, vad som däremot inte är väl är, att kalcinerhärden oaktat byggd 50 % större än ritningen utvisade är för liten i förhållande till den eldyta som cisternerna och pannan erfordra.

 

Följden härav bliver för det första, att ugnens produktionsförmåga svårligen kan uppdrivas här .... soda (sodascmaltz) per dygn. För det andra bliver för bränningsprodukterna då de hinna pannan, så avkylda, att de ej kan lämna ånga av någon större spänstighet. Jag har därföre tänkt att, genom att pålägga ett lag med tegel på botten å den mindre cisternen inrätta även denna till calcinerhärd och skulle jag gärna vilja höra Eder tanke härom.

 

om ifrågasatt gasugnsanlägnning snart bleve avgjord. Den för Italien beställda massan avgår torsdag eller fredag.

 

1883 22/2

Vi ha analyserat bottensodan och genom sju olika försök funnit att den endast håller 52 % natron. Den är dessutom mycket oren, alldeles brunröd till färgen som naturligen. meddelar sig till luten samt mycket svårsmält. Köp ej mera av denna vara.

 

1883 8/3

Till Gransholms Bruks kontor. Vi taga oss friheten påpeka, att de små till utseendet okokta spetor, som möjligen förekomma i massan, och som, först då denna är torkad framträda fullt tydligt, ej behöva utgöra något hinder för att använda massan även till bättre och finare papperssorter, enär dessa spetor som till allra största delen bestå av fullt kokta, men i holländarne ej fullt sönderpiskade "cellulosabuntar", som vid blekning och andra i pappersfabrikerna förekommande processer visa precis samma egenskaper som den fullkomligt upplösta massan.

 

1883 22/3

Vid kausticeringen användes med den gamla sodan 1.200 kg sådan och 722 kg kalk. Med den nya sodan tar man 1.150 kg soda och 775 kg kalk.

 

1883 22/3

Man begär från Ing. Holbeck, Fredriksstad, offert på telefoner mellan fabrikskontoret och gårdskontoret, dels mellan detta och (järnvägs-?)station på 1/2 mils avstånd.

 

1883 5/4

Till Gransholms Pappersbruk, översändes en vagnslast trämassa i rullar och i fuktigt tillstånd.

 

DELARY KOPIEBOK NR 10

1883 12/4

Man frågar Stockholms Bell Telefon AB om man kan mot öppet köp och betalade frakter få köpa två telefonapparater à 85.‑. Man är rädd för att bullret i fabriken skall hindra deras användning.

 

1883 23/4

Till fabrikens skogvaktare med förständigande att han må tillse, att å lager den 31 december varje år ej bör finnas mer än 3.000 kubfamnar ved för trämassefabrikationen. Detta med hänsyn till att veden försämras, då den blir gammal. Detta var allt så den beräknade årskonsumtionen.

 

1883 1/5

Nettovinsten här uppgår för år 1882 till 13.754,30 kr. Men huruvida det  är på endast trämassan eller även andra källor lämnas icke uppgift om.

 

1883 2/5

Kostnadsförslag över iordningställandet av den gamla sodaugnen gav. 2.200.‑ från vilken summa man dock ansåg sig kunna avdraga 500:‑ nämligen värdet av det gamla tegel och jern samt möjligen även soda, som skulle fås vid rivningen av ugnen. Man skulle icke använda andra pannor eller cisterner än dem som redan finnas men med en stor calcinerhärd framför ena cisternen.

 

1883 11/5

En uppgift över inköpta skogar (Under år 1882) upptar summan 27.165:-

 

1883 27/11

Stenkolen (skånska?) ha vi börjat använda, men kunna ej ännu yttra oss om dem, ty vi måste lägga in nya roster.  De brinna bra, men lämna betydligt med slagg efter sig.

 

1883 12/12

Fabriken är visserligen i gång  men alla dessa förändringarne, insättandet det av de nya lutcisternerna, inflyttandet av ångpannan i sodaugnen, experimentet med den återvunna kalken samt en holländares reparation hindrat oss mycket.

 

Vi observera vad Ni skriver om kokning med svavelnatrium med beskrivning i avskrift och sen vi låtit blybeslå provkokarne, skola vi genast göra försök och meddela resultatet.

 

1883 17/12

Förklara ingångna klagomål från England, att dit levererad 'S"‑massa till färg och kvalitet av allt för ojämn beskaffenhet. Skyllde på sammanblandning vid utetorkningen.  Vi tro att det icke går att koka med svavelnatrium, utan i blybeklädda kärl, ty i motsatt fall avsättes en del syror (?) som färgar massan mörk.

 

1883 19/12

Angående kostnadsförslag från Siemens & Halske angående anläggande av elektrisk belysning vid Delary.

 

1883 27/12

I dag på morgonen ha vi åter satt fabriken i verksamhet. Ett senare brev visar att igångsättningen ej skedde förrän den 2.1.1884.

 

1884 2/1

Alla tre lutcisternerna befinna sig nu på sina platser över kokarne. Till Elmhult uppsända kolen lämpa sig särdeles väl för den lilla ångpannan, torkpannan. Det synes oss, att eldningen med kol ej blir dyra än med ved eller torv.

 

1884 2/1

Begära att för säkerhets skull få uppsända 1.000 t‑r kol.

 

1884 7/1

Anmälan till Brandbolaget 'Skandia" att man. för utvidgning av verksamheten skall insätta ytterligare en kokare och detta i en tillbyggnad av trä, invändigt plåtbeklädd, Lägges vid fabrikens norra ända.

 

1884 9/1

Då vi ämna göra försök med ångkokning med våra cylindriska roterande  kokare, så beställes från Kristinehamns Mek. Verkstad, 2 ånginledningsboxar.

 

1884 9/1

Då vi i början av nästa vecka skola börja med förändringen av sodaugn  rekvireras 4 à 6 raska murare.

 

1884 10/1

Vi ha gjort ett experiment i provkokaren med hälften svavelnatrium och hälften kaustikt natron, som ej lyckats, vilket närslutna prov utvisar Men vi skola göra ytterligare ett försök med 2/3 svavelnatrium och kaustik soda.

 

1884 14/1

Kokaren nr 3 sprang läck i lördags afton, så att vi måste avbryta kokningen. Även de andra kokarne dåliga, behöva nya plåtar över eldstäderna  (I fortsättningen omtalas i delvis utsuddad text, roterande kokare och kokare i lutande ställning, men med omöjlighet att få sammanhang i  texten sid. 315)

 

1884 23/1

Nya klagomål från England. Skyller på att kokaren varit läck, så att  trycket ej kommit upp. Men det borde ha observerats vid sorteringen  (Samma gamla bekymmer).

 

1884 23/1

Den sista sodaugnen är nu färdigändrad. I dag skola vi börja elda i den.

 

1884 25/1

Man talar om prov på vattenpås‑filt som synes bättre än juteväven och rekvirerar 30 å 50 kvfot därav.

 

1884 26/1

Den Leeska kokaren hava vi nu bortrullat på holmen och hålla på med dess ändring. Till korgarnes reparation behöva vi 120 perforerade plåtar 6 fot långa, 2 fot breda engelskt mått.

 

1886 7/12

Vore väl om frågan om fabrikens utvidgning snart bleve avgjord. Ju mer tänka därpå desto mer övertygas vi om nödvändigheten därav, såvida fabriken någonsin skall komma att get riktigt bra.

 

1886 hösten

Oupphörliga beklaganden över vattnet. Vid torka blir det för litet för behövlig kraft så att ånga anlitas. Så kommer ett silregn som ej ger mera kraft, men som däremot hindrar utomhustorkning av massan.

 

Och när så slutligen det kommer rikligt med vatten är detta så förorenat av slam, att man ej kan tillverka blekt massa, ty det lönar sig ej att försöka med sådant vatten. Och så kommer sedan frosten som minskar tillgången på rinnande vatten.

 

1887 4/1

På grund av klagomål över för hög fuktighetshalt på massan, sändes en uppställning av fuktighetsmätningarne på 160 packor som visade i Medeltal 10½ % fuktighet.

 

1887 8/1

De nya holländarne skola vara 8 fot 8 tum breda utvändig, 20 fot långa och 4 fot höga av 4 tums kärnfriskt virke.

 

1887 11/1

En planritning över fabriken upptagande de nya maskiner etc som äro föreslagna närslutes (saknas i kopieboken) De båda generatorerna skulle ha  sin plats där nu gamla ångpannan och gasverket ligga. I detta fall skulle  den gamla ångpannan utrivas. Om däremot kanalen överbygges och ångpannehusets vägg flyttas så kunde nämnda ångpanna ligga kvar och generatorer  placeras vid sidan om.

 

1887 25/1

I samband med insänd kalkyl för tillverkningen okt.‑dec. meddelar J Pehrsson att av cutterved äro upptagna 102 kbfamnar mer ån som enligt böckerna åtgått, vilket höjer kalkylpriset med 0,64 kr eller frän 17,21 till 17,85 (per 100 kg massa).

 

1887 25/1

Under året åtgått 517.760 kg salt och 54.792 kg soda (dvs under året inköpt). Enligt våra anteckningar hava salt och soda under år 1886 kostat kr 31.357,05 kr mot kr 39.187,95 under är 1885. Besparingen visserligen ej stor men vi måste även taga i betraktande, att år 1886 gjordes 1.505.00 kg massa mot 1.375.00 under år 1885.

 

På kalkkontot gjordes en besparing på 2.557 kr. Inalles var besparingen 14.0092,37 kr, som huvud­sakligast inbesparades under det senare halvåret 1886.

 

1887 5/2

Hela första kvartalet av sista året hade vi icke riktigt kommit under­fund med varken sulfatanvändandet eller avdunstningen å ånggeneratorn, så att åtgången under denna tid av kemikalier och brännved var lika stor som under 1985, men vi tycka det egendomligt att nu ej resultaten skola visa sig bättre.

 

1887 5/1

Att få del av den apparat som De Naeyare (?) använder för att oskadlig­göra skumbildning vore bra. Vi leda ju ångan från "Oberkesseln" in i en stående panna, där vi så mycket som möjligt avskilja skummet, och på den nya generatorn skall den på den horisontella pannan fastnitade vertikala ångdomen uträtta detsamma.

 

Den på detta sätt renade ångan blir dock ej fullt ren, och "lutig" ånga har rätt stor olägenhet. Att vid högre tryck mindre mängd soda behöves, är ju klart, men ju högre

 trycket är desto mindre blir utbytet och desto mera anstränges materialen. Våra pannor kunna ej uthärda 14 á 16 atm.

 

Åtgången av kemikalier, sulfat,­ är ej direkt beroende av den mängd som är närvarande i kokaren utan fastmer av uttvättningen i diffusörer och filtrerapparater Eldningen i stora sodaugnen går ännu, åtgår nu 2 1/4 kbfamn mot 2 3/4 kbfamn förut per 24 timmar. Men ännu har den ej lämnat fullt lika mycket soda, som förut men detta kan bero på att den ej ännu blivit riktigt genomvärmd.

 

1887 7/2

Erbjudande till Fahnhult av knaster och avfall, till större delen bestående av halvkokt massa. Kanske Ni med kollergång kunna åstadkomma en billig massa med lång fiber av detta.

 

1887 30/8

Angående metall (messing) dukar. Vi förstå ej, huru det hänger ihop med de metalldukar, som vi nu för tiden få. Förr höllo dessa dukar i allmänhet tre à fyra månader, men nu gå de knappast halva tiden, innan de behöva ombytas oaktat pappmaskinerna underhållas väl.

 

De sista dukarna från (?) krympt ihop från 1,07 m till 0,97 m på bredden utan att hava förlängts och utan att på ringaste vis vara illa åtgångna. Detta gäller om dukar, som arbetat oblekt massa och således ej varit utsatta för iriverkan av klorlut eller syra. De beställda dukarne böra göras av mycket grövre tråd och hava linnetråd invävda i kanterna.

 

1887 3/9

Vi skola utvidga vårt blekeri och behöva därtill 2 blekvalsar om 250 kg massa vardera samt en stoffpump för 300 kg massa i timmen., 30 fot högt ca 6 tum x 14 tum cyl.

 

1887 3/9

Samma torka. Båda turbinerna avstängda, men ändå dammen icke fylld.

 

1887 7/9

Man måste tillsätta något syra till massan före blekluten, eljest blir blekningen icke bra utan massan grådaskig.

 

1887 10/9

Om vi skola bleka 5.000 kg på 24 timmar from. oktobers ingång, åtgår 20.000 kg klorkalk, 2.400 kg saltsyra och 5.800 kg China clay per månad.­

 

1887 15/9

Perforeringsmaskinen ha vi beställt för 650 kr från Sjöholm, Qvillebäckens mekan. verkst. Göteborg, leveranstid 8 à10 dagar.

 

1887 20/9

Vi bleka nu 3½ ton per dag och ämna Inrätta oss för blekning av 6 ton. Är du (ing. Kullgren) belåten med hos Hellefors Bruk tillverkade vertikalholländare.

 

1887 23/9

Förutom de 100000 kg salt, som vi nu få, samt de 200.000 kg som Proofe ännu skall leverera behöva vi för vinterbehovet ytterligare 100.000 kg .

 

1887 28/9

För att bättre kunna pressa ut vattnet ur massan och för att i möjligaste mån spara metalldukarne, ha vi påsatt filtar å övervalsarne på pappmaskinen och behöva därför 24 st våtfiltar av vanligt slag passande till vals med 13 3/8 tum diameter, 4 fot långa.

 

1887 30/9

Kalkylen för 11 juni till 3 sept. är färdig, men vi vänta till dess den blir färdig till den 17 dennes, då vi hoppas att den skall bliva bättre än föregående, som är mycket dålig.

 

1887 3/10

Svar på klagomål från Frankrike på ojämnt material i leveransen med avseende på blekning. Vi önska ej använda salt från Frankrike med så mycket fri svavelsyra som 3½ %, ty denna orsakar stora förluster av kalk. Proofes salt är visserligen dyrare men bättre ur ekonomisk synpunkt. Bäckhammars fabrik Ing. Kullgren, vill sälja sina blekvalsar, då de ämna inrätta sig för uteslutande papperstillverkning.

 

1887 7/10

Vid blekning av ca 50 ton massa i månaden behöva vi 500 kg bisulfit.

 

1887 10/10

Till greve H Holck angående användande av Delary kalkavfall till åkerbruk som gödning. (med en del detaljerade anvisningar.)

 

1887 11/10

För blekeriet behöva vi ca 10 kg ultramarin i månaden.

 

1887 12/10

med metalldukarne till blekmaskinen veta vi snart ingen råd. På 20‑25 d äro de förbi.

 

1887 15/10

Vi hava köpt här särdeles god ultramarin för 50 öre per pound, men vi hava vid kalkylen upptagit ett medelpris av 80 öre, men nu finnes ej mera här. Fabriken går som vanligt men långsamt och dyrbart genom den mängd bränsle som erfordras. Vi ha för närvarande ej mer än 7 hkr vattenkraft. Utbytet av massa är bra, diffusörerna äro alltid fulla.

 

1887 15/10

 ämna ändra tillverkningen. I stället för att göra pappen 3 fot tre tum bred ämna vi göra den 3 fot 9 tum bred.

 

1887 15/10

Fredfors fabrik Eskilstuna. Vi behöva till våra kokare 32 fot långa 5 fot i diam. ett isolermedel, som ej förbrännes vid en temperatur av ca 200°.

 

1899

Delaryds kemiska trämassefabrik tillhörig Malmö trä­massefabriks aktiebolag har härjats av en eldsvåda, som började vid halv 8-tiden den 12 nov. på morgonen och ödelade om kring hälften av fabriken, dess lager och inventarier. Skadan anges till 2 à 300,000 kronor. Av försäkringsbolag är huvudsakligen Skandia, Svea, Norrland, Skåne och Fennia intresserade.

 

På fabriken sysselsattes omkring 150 arbetare. Orsaken till eldens uppkomst är icke ännu känd. Som bekant är denna fabriks verksamhet mycket förbunden med Strömsnäs bruk, vilket pappersbruk arbetar nästan uteslutande med Delaryds massa. Dess bättre inträder dock ej någon stagnation i pappersbrukets drift, enär så betydande lager finns, att de räcka en lång tid framåt.

 

1900

Delary. Sulfatfabrik.

Ägare: Malmö Trämassefabriks Aktiebolag.

Aktiekapital:                    409,000 kr.

Läge: Kronobergs län, 16 km . fr. Strömsnäs bruks järnvägsstation.

Postadress: Strömsnäs bruk.

Kommunikationer egen järnväg fr. Strömsnäs bruk till Delary.

Drivkraft: vatten, 400 hk

Antal kokare: 3.

Torkmaskiner: 3

Tillverkar: sulfat.

Tillverkning/år: 4,000 ton torr massa.

 

1904

Delary  Aktiekapital 813200

Ägare Svenska Sulfatcellulosaaktiebolaget sedan 1900. Ligger vid Helgeån 15 Km från Älmhult i Småland.

Fabriken anlades 1871 av Sten Lewenhaupt. Har eldhärjats 1875 och 1899.

1904: 3 Kokare, urvattningsmaskiner, 1 torkmaskin.

Produktion 6000 ton oblekt sulfatcellulosa per år

 

Delary sulfatfabrik var natten till den 3 augusti 1945 nära att spolieras genom en hotande eldsvåda.

Strax före midnatt utbröt eld i fabrikens pannhus och spred sig snabbt genom taket till det intilliggande sodahuset. Härigenom hotades hela det stora fabrikskomplexet. Om sodahuset övertänts, skulle smältugnarna sprängts och spolierat hela fabriken.

 

Tack vare brandkårens snabba ingripande kunde elden begränsas till pannhuset och sodahusets tak, och de anställda skadorna inskränkte sig härigenom till värden på omkring 10000kr. Man förmodar, att gnistor från en ugn antänt taket och vållat branden.

 

50-årsjubileum vid Strömsnäs Bruks AB

Strömsnäs Bruks AB firade den 18 aug. 1946 femtio­årsjubileum med middag och medaljutdelning.

Bruket anlades vid Lagån 1896 och 1908 förvärvades Delary sulfatfabrik, som är belägen en mil längre österut vid Helgeån, varigenom det blev självförsörjande både i fråga om sulfit- och sulfatmassa.

 

Nu har företaget 900 anställda vid fabriksanläggningarna och 1.300 arbetare i torvmossar och skogar. Kapaciteten vid Delarybruket är i 5000 ton sulfatmassa årligen och i Strömsnäs bruk 9.000 ton
sulfit. Pappersproduktionen uppgår till 22.000 ton per år och av de övriga tillverkningarna kan nämnas säckfabrikationen, 35 miljoner säckar per år.

 

Femtioårsjubileet inleddes med musik och hälsningstal av styrelsens ordförande, talman Johan Nilsson, som gav en resumé över brukets utveckling och därefter tillsammans med landshövding Thorvald Bergquist medaljerade 175 av de anställda vid Strömsnäs och Delary. Försäljningschef Erik Sjövall tilldelades härvid Kungl. Patriotiska Sällskapets medalj av första storleken i guld för 38 tjänsteår.
 

Sedan samlades man till jubileumsmiddag i en av fabrikssalarna, som vackert dekorerats. Vid honnörs­ bordet syntes utom talman Johan Nilsson statsrådet John Ericsson och landshövding Bergquist, vidare verkställande direktören i företaget Carl Johan Malmros, tillsammans med disponent Sture André.

 

Branschorganisationerna representerades av direktör Ewert Landberg, Svenska Pappersbruksföreningen, direktör Gunnar Larsson, Sveriges Pappersbruksförbund och ombudsman Hjalmar Adiels, Svenska Pappersindustriarbetareförbundet.

 

Vid middagen framförde direktör Malmros bolagets tack till medaljörerna, ett tal som besvarades av försäljningschefen Sjövall, förman Alfred Johansson och maskinist Karl Brodén. Vidare följde tal av representanter för kommunala myndigheter och föreningar. Gästernas tack framfördes av statsrådet John Ericsson.

 

Omfattande nybyggnader vid Delary sulfatfabrik.

Vid Delary sulfatfabrik, tillhörande Strömsnäs Bruks A/B, pågå för närvarande stora nybyggnadsarberen. Arbetena omfatta ny vattenkraftstation i Helgeå försedd med en KMW­ kaplanturbin. Stationens max.eff. blir 1550 kW och tillgänglig energimängd per år 8,7 milj. kWh. Stationen ersätter en mindre, äldre station, varför nettovinsten i effekt och energi blir 1.250 kW och 6,7 milj. kWh.

 

Härjämte bygges en ny indunstnings- och sodahusanläggning. Indunstningen kommer att ske i trippeleffekt i en av AB Landsverk levererad apparatur. Sodahuset blir fullt modernt och utrustat med bl. a. ett J. M. W. sodahusaggregat kompletterat med ett elektrofilter från Svenska Fläktfabriken och en STAL-mottrycksturbin.

 

Den sistnämnda är på 1.250 kVA och beräknas lämna ca 5,6 milj. kWh per år. I ombyggnadsplanen ingår även utbyte av en äldre 35 m3 roterande kokare med diffusö­rer mot en stående 45 m3 kokare med NAF-Schauffelbergers cirkulationssystem jämte 3 diffusörer.

Anläggningarna beräknas kunna tas i drift mot slutet av innevarande år.

 

Sulfatfabriken i Delary ökar från 20 000 ton till 57000

En sedimenteringsbassäng för avloppsvattnet kördes igång vid årsskiftet. I Delary in­stallerades en kvistbehandlingsanläggning, vilken omvandlar 75 proc av kvistutfaller till prima massa. Produktionskapa­citeten trimmades ytterligare genom ökad användning av sågverksflis och installation av en s. k. toppblåsningsutrustning.

 

Tillverkningen av solidpapplådor nedlades under våren 1967 och verksamheten flyttades till Fridafors. Sulfitfabrikens produktion skars ned under våren 1967 genom övergång till diskonrinuerlig drift, varvid alla externa leveranser upphörde. Dessa två åtgärder och pågående rationaliseringsarbete medförde att personalen minskades med ca 60 personer. Produktionen ökades samtidigt.

 

1967 producerades 39 390 ton sulfatmassa.

Strömsnäs Bruk med Delary sulfatfabrik sysselsätter inemot 1 000 anställda. Faktureringen 1970 uppgick till 73,6 milj kr. Huvudsakligen tillverkades kraftpapper och papperssäckar. Säckfabriken är Sveriges största med en produktion av 63 milj säckar.

 

Till bruket hör Sveriges äldsta sulfatfabrik, Delary. Fabriken byggdes för jämnt 100 år sedan. Tillverkningen uppgår till ca 45 000 ton oblekt massa, som vid Strömsnäs Bruk förädlas till kraftpapper.

Utbyggnaden avses bestå av ett pappersbruk för tillverkning av 150 000 ton falskartong. Kartongen skall tillverkas på två maskiner. Dessutom erfordras en fabrik för tillverkning av behövlig kvantitet mekanisk pappersmassa.

 

Blekt falskartong är en typ av papp som vanligtvis består av flera sinsemellan olika skikt. Ytskiktet består av blekt pappersmassa, medan övriga skikt utgörs av mekanisk massa — huvuddelen av råmaterialet.

För tillverkningen av den mekaniska massan har bruket valt den s k termomekaniska metoden, vilket innebär att vedråvaran utgörs av rundved av gran, hack från sågverk samt sågspån.

 

I samband med utbyggnaden kommer brukets tillverkning av sulfitmassa att läggas ned.

Delary Bruk vid Helgeån i södra Sverige är en av Europas tidigast etablerade, ännu i drift varande sulfatfabriker. I den svenska cellulosaindustrins utveckling har detta lilla bruk kommit att spela en huvudroll.

 

Sedan början av 1700-talet hade på platsen bedrivits stångjärnssmide och järnmanufaktur — en vanlig bakgrund till uppkomsten av svenska massa- och pappersbruk.

Det nybildade företagets bolagsordning fastställdes 1871. Brukets grundare, greve S A Lewenhaupt, hade studerat tillverkning av sodamassa i England, och orderna på maskiner för Delary placerades hos James A Lee’s fabriker i Lydney.

 

Att montera en massafabrik på 1870-talet kan säkert jämföras med att i vår tid bygga kärnkraftverk eller att konstruera rymdfarkoster. Byggandet av lokalerna gick jämförelsevis snabbt, men med leveranserna av maskinerna gick det sämre. Engelska ingenjörer an­lände till den lilla småländska orten, och efter stora förseningar var dagen slutligen inne — i oktober 1872 — för Delary att koka den första massan i en serie, som ännu idag är obruten.

 

Lee’s metod innebar, att man eldade direkt under kokpannorna, av vilka man hade två stycken. Träet, i form av flis, packades in i plåtkorgar, som därefter kördes in i kokaren, fast upplagd på ett fundament. Kokaren fylldes med lut och uppvärmdes tills massan var färdigkokad. I november 1875 brann hela anläggningen ned. Vid återuppbyggnaden insattes tre liggande, roterande kokare med ånguppvärmning enligt system Brown.

 

Virkesköp via kyrkan

Till det ursprungliga innehavet av gårdar med skog lades med åren allt­fler skogsfastigheter. Råvara måste dock inköpas, så gott som alltid med möjligheterna till flottning i åtanke. Man vände sig också direkt till ägarna av skog. Sättet var det för denna tid effektivaste tänkbara: genom kungörelse i kyrkorna.

 

Årsproduktionen, i början 600 ton, hade 1889 ökat till 2250 ton och är idag 42000 ton. Delarys produkter fick gott rykte om sig, och efterfrågan var god under de första åren. Produktionen exporterades främst till Tyskland, England, Frankrike och Italien. Massapriserna var höga omkring 1875, men redan 1879 talar styrelseberättelsen om dålig konjunktur.

 

Tillverkningskostnaderna måste sänkas, och man sökte efter utvägar att finna en billigare kemikalie än kaustik soda. Genom att redan 1886 prova tysken Dahls teknik, han hade 1879 fått patent på sin metod att ersätta alkaliförlusterna vid regenerering av kokluten genom tillsats av natriumsulfat, en metod som han i en nödfallssituation efter en utebliven sodalast upptäckte, kom det sig, att Delary samma år började leverera sulfatmassa i detta ords egentliga bemärkelse.

 

Mot mitten av 1890-talet låter för första gången den kanadensiska massan tala om sig; den översvämmade marknaden till ruinerande priser. Århundradets sista år medförde stora förluster.

 

Oxar och ångbåt

Transporterna var från första dagen en förutsättning för företagets hela

existens. För landtransporter användes uteslutande oxar: i den ena riktningen transporterades den färdiga massan och i den andra maskiner, byggnadsmaterial och kemikalier. Förflyttningen av en ångmaskin fordrade ett spann med tio oxar,

 

För att få fram råvaran litade man å andra sidan helt till flottningen. Tidiga försök med landsvägslok strandade, då vägbanan inte höll för det tunga loket.

 

År 1874 började man bygga en smalspårig järnväg västerut, men spåret hade 1888 endast nått en längd av 6 km . Mot slutet av 1880-talet tillverkades två ånglok i brukets egna verkstäder. Man intresserade sig för den moderna kommunikationstekniken och inköpte två telefonapparater samt begärde kostnadsförslag för anläggande av elektrisk belysning i stället för upplysning med gaslågor. År 1918 inköptes slutligen den första ångbåten.

 

Genom bolagsombildning trädde Delary år 1900 i intimt samarbete med det nybildade Strömsnäs Bruk AB. Bruken arbetade som självständiga enheter till 1955, då Södra Sveriges Skogsägares Förbund genom sitt dotterföretag SIAB/Skogcell blev ägare till båda anläggningarna.

 

Södra Sveriges Skogsägares Förbund har beslutat att investera ca 6 Mkr i  en ytterligare modernisering och specialisering av anläggningarna i Strömsnäs Bruk. I samband härmed har Munksjös säckfabrik förvärvats för överflyttning till Strömsnäs Bruk, vilket möjliggör en väsentlig strukturrationalisering. Investeringarna i övrigt avser modernisering av mälde­riet, vilket även medför, att man kan utnyttja returpapper i ökad utsträckning.

 

I investeringarna ingår också vissa förbättringar av sulfatfabriken i Delary och pappersbruket i Strömsnäs Bruk. Investeringarna kommer inte att öka sysselsättningen vid Strömsnäs Bruk, säger direktör Bengt Sundfeldt, men är ett led i en fortsatt utveckling, som innebär ökad konkurrenskraft och framtida expansionsmöjligheter.

 

Ett led i vårt arbete är att ge bruket en starkare ställning och profil som specialpappersbruk. Förutsättningarna för detta är mycket goda. Samtidigt som vi gör dessa investeringar kommer den lilla och föråldrade sulfitfabriken att läggas ned i början av nästa år. Den har en produktion på bara 6000 t per år. Några friställningar är inte aktuella, understryker direktör Sundfeldt.

 

DELARY BRUK

Sulfatfabrik

Teknisk chef: Göran Zachrisson.

Driftschef: Lennart Öberg.

Läge:           Kronobergs län, 15 km öster om Strömsnäsbruk.

Postadress:                    340 26 Delary.

Telefon: Älmhult 0476/331 Il.

Godsadress: Strömsnäsbruk.

Arbetsmaskiner: Kokare 5 st , sulfatmetoden, indirekt kokning. Upptagningsmaskiner för våt massa, 1 st 270 cm , 1 st 100 cm . Lutindunstningssystem Rosenblad 3 steg. Lutförbränningssystem, insprutningsaggregat JMW.

Tillverkning:                    Kraftmassa.

Årskvantitet: 40.000 ton för Strömsnäs Bruks pappersbruk. Biproduktframställning: Tallolja 1.000 ton. Terpentin 170 ton.

Anläggningsår: 1872.

 

Nedläggning 1979, avvecklingen var slutförd 1981. 

 

Delary, föroreningssituationen

 

Under större delen av verksamhetsåren skedde ingen rening av processvattnet. Mörrumsån har därför tagit emot mycket stora mängder fibrer, klorföreningar etc. Ett flertal undersökningar visar att framförallt halterna av organiskt bunden klor är mycket höga i sedimenten nedströms bruket. Även PCB har visat sig förekomma, ursprunget till denna är inte klarlagd . Även Hg och Cd förekommer i förhöjda halter i sedimenten.

Det är således ett flertal ämnen med mycket hög toxicitet som har förorenat framförallt sedimenten, vissa i mycket stor utsträckning och i mycket höga halter.

Framförallt de mycket höga halterna av organiskt bunden klor ligger till grund för placeringen i klass 1.

Rensborgsdeponin: Deponin kan ha fått ta emot ett flertal ämnen samt material med mycket olika innehåll och bakgrund. Risken att PCB-haltigt material i större mängd lagts på tippen kan inte uteslutas. Myren som lakvattnet färdas igenom innan det når Mörrumsån fungerar filtrerande för det partikelbundna PCB:et. Deponin får riskklass 2.

 

Brukets arkiv finns idag i Kronobergsarkivet i Växjö.