Edsbruk sulfatfabrik

 

 

Länk till flera bilder: WWW.nth.se/foto/edsbruk/index.html

 

Edsbruk Ett samhälles uppgång och fall

Mera läsning: Papper och Massa i Småland del 1.

 

Före 1900

Ed sulfatfabrik. Ägare Eds Cellulosafabriks AB. Aktiekapital 400 000 Kr.

Fabriken anlades 1890.

Produktion 3000 ton oblekt sulfatmassa per år.

2 Kokare, 2 urvattningsmaskiner och torkmaskiner

 

1900

Aktiekapital: 400,000 kr.

Läge:           Kalmar län, 4,5 km . från Helgenäs lastageplats och 14 km . från Storsjö järnvägsstation.

Postadress:                    Eds Bruk.

Kommunikationer: järnväg och ångbåt.

Drivkraft. Vatten, 145 hk

Antal kokare: 2.

Torkmaskiner: 2

Tillverkar: Sulfatcellulosa.

Tillverkning: 3000 ton oblekt massa.

Fabriken grundades av A. De Maré 1889.

 

Ur svensk Papperstidning 1911

Eds Cellulosafabrik.

Af tidningens herr redaktör har jag bland andra blifvit ombedd lämna några uppgifter och detta från sådana fabriker, där vi varit anställda och känna närmare, och vill jag göra en början med:

 

Eds Cellulosafabrik adr. Eds Bruk.

Den ligger i Kalmar län, 14 km . från Storsjö järnvägs. station å Norsholm—Västerviksbanan af 4½, km; från Helgenäs lastageplats vid Syrsan, som är en af de många vikar, Öster­sjön här skickar in i landet.

Anläggningen gjordes af dåvarande ägaren till Eds Bruk. brukspatron Alfred de Maré,. som jämväl var stor intressent Ankarsrums bruk.

 

Den ursprungliga tanken var att bilda ett aktiebolag för fabriken, till detta sälja kraft och tomter och lägga en större fabrik nere vid lastageplatsen. En större kanal skulle då hafva tagits upp mellan den s.k. Storsjön, strax ofvan bruket, samt Helgenäs. Man hade då fått direkt sjöförbindelse mellan fabriken och järnvägen, på samma gång som antlanterångarna kunnat gå alldeles in till fabriken.

 

Aktieteckningen gick emellertid icke enligt önskan, hvarför brukspatron de Maré beslöt att själf, men under AB:s form, bygga en mindre fabrik uppe vid gamla järnbruket, som sedermera blifvit nedlagt.

Dåvarande disponenten Carsten Hjersing på Borkhult vid. talades att ställa sig såsom medhjälpare, och planerades. så fabriken för en årstillverkning af 1800 ton. Detta var år 1889.

 

Man skulle så långt som möjligt använda sig af gamla lokaler och på platsen för fabriken fanns ett gammalt bränneri med tillhörande större gödboskapsladugård samt ett mejeri, hvilka alla funno sin användning; det första som magasin, förråd och bostäder och det sista som kontor, reparationsverkstad och bostäder.

 

Ladugården skulle blifva själfva hufvudbyggnaden för fabriken, men som det var lågt i taket, fick detta höjas en hel del och två nya flyglar, den ena för ångpanneanläggningen och den andra för lutfilterna, utbyggdes. Strängt taget blef dock af den gamla byggnaden ej kvar mer än grunden samt en del af resningen och takstolarna.

 

Som byggnadsmateriel för såväl grunder som hus användes slaggsten, hvaraf stora lager fanns efter därvarande masugn. Detta byggnadsmateriel har under årens lopp visat sig synnerligen lämpligt, på samma gång det ger byggnaderna ett gediget och vackert utseende.

I början af 1890 antogs undertecknad för färdigbyggandet af fabriken liksom för att sedan sköta tillverkningen, och kom denna i gång i slutet af samma år.

 

Samtidigt med fabriken anlade Eds Bruk en smalspårig har denna järnväg sedermera blifvit inköpt af Cellulosafabriken.

 

Som ett apropå för våra dagar kan det, möjligen intressera läsaren höra, att arbetstiden på platsen, då bygget börjades, räckte från kl. 6 f . m. till kl. 8 e. m. och var aflöningen för främmande, vanliga grofarbetare. 12 öre pr tim. utan några som helst andra förmåner. I 2009 års penningvärde motsvarar det 6,41 kr!

 

 

Redan så nära i tiden som för 21 år tillbaka kunde det gå. mycket anspråkslöst tillväga vid ett cellulosafabriksbygge, jämfördt med våra dagar. Man hade ej heller samma tillgång till specialverkstäder och maskinaffärer, som kunde utarbeta förslag och under garantier fullgöra uppdragen, utan man fick stå risken och "rita" det mesta själf.

 

Fabriken blef emellertid mera ”hemmagjord” än hvad den behöft blifva, till största delen beroende på att ägaren så långt som, möjligt absolut ville använda egna verkstäder och material.

 

Med undantag af de 2 turbiner à 60 hk., ångpannan (1 Steinmüller om 120 m2 samt 2 st . 13 m3 Pintsch helsvetsade, stående kokare gjordes i stort sedt det mesta af maskineriet på Ankarsrum och Ed. Så t. ex. levererade Ankarsrum de. båda torkmaskinerna, huggmaskinen, alla transmissioner och biapparater i öfrigt.

 

Plåtslageriarbetena, såväl de 2 diffusörerna som mixor och cisterner etc. åtog sig en tunnplåtslagare (!) från Västervik att utföra på platsen. Hvarken Ed eller Ankarsrum hade nämligen något plåtslageri. De blefvo ju ej så prydliga, men fyllde sitt ändamål.

 

Värre var det med sådana behållare, som endast murats. Fabriken ligger nämligen på lerbotten och hvila såväl, hus som maskiner på rustbäddar, som i vanligaste fall bestodo af två täta lag korslagt virke, som var 2-Skrädt till 6 à 8” tjocklek. När så huggmaskinen kom i gång skakade han marken, så att det kändes öfver hela fabrikstomten och då läckte luten gärna ut ur dessa behållare

 

Men med undantag för, dessa och lutfilterna, som sedan blifvit ersatta med dylika af plåt, har dock ingen olägenhet visat sig från grunden och ändå kunde marken på sina ställen t. ex. i tur­bingropen vara så lös, att karlarne, som gräft här, måste stå på plankor för att ej sjunka ned.

 

Sodahusafdelningen bestod från början af en fiamugn två våningar och öfverst en kammare med vanliga plåtvarpar. Dessutom fanns 2 smältugnar af det Johannesenska patentet. Det var vanliga blästerugnar af den numera vanliga typen.

 

Senare tillkom en 3-våningars flamugn och på medio af 90-talet inlades den första roterande ugnen, och under sista åren, ännu en roterande ugn blifvit uppsatt.

I den andra fabriksafdelningen har likaså under årens lopp gjorts utvidgningar och ersättningar, så att tillverkningen med få undantag, stigit år från år.

 

Som ofvan nämndes byggdes fabriken ursprungligen för 1800 tons, men kan nu göra 4 à 5000. Af de viktigare ursprungliga maskinerna, finnas nu endast kvar: turbinen, torkmaskinerna (flera gånger tillbyggda), huggmaskinen samt ångpannan. Denna, lilla 120 m2 Stein­muller har varit ”i elden” under 20 år och levererar fort­farande all ånga till fabriken. Den har sannerligen slagit ett vackert rekord!

 

Roterande kokare insattes 1903.

Själfva fabrikshuset har ej tillbyggts under alla dessa år, men väl sodahuset, och så tillkom 1899 ett vedrenseri i särskild byggnad. Förut barkades all ved för hand, såvida den ej var safskalad förut.

 

Kalkugn byggdes vid masugnen för tillgodogörande af masungsgasen, och hämtas kalkstenen från Gottland.

Fabriken byggdes som förut är sagdt af bruksägaren och kommendören m. m. (Alfred. de Maré) och stannade i familjens ägo, tills den nu öfvergått till firman Ekman & C:o i Göteborg.

 

Vaggeryd den 29/8 1911. .                

Hugo Lundberg.

 

Tacksamma för detta första goda, bidrag till den svenska cellulosaindustriens historia hoppas vi att detta skall mana till efterföljd.                         

Red.

 

1934

Eds cellulosafabrik

har sålts till bruksägare Hugo Drangel på Pauliströms bruk och ingeniör Hobro på Kvills herrgård vid Järnforsen. Säljare är ak­tiebolaget Göteborgs bank. Tillträdet skedde redan den 1 maj. Eds cellulosafabriksaktiebolag, som har ett aktiekapital på 900.000 kr., omfattar cellulosafabrik, såg och kvarn.

 

Bruket sysselsätter ett par hundra man och verksamheten torde komma att pågå som förut. Bolaget tillverkar sulfatmassa och kommer upp i en årsproduktion av c:a 6000 ton.

 

1953

Eds Cellulosafabriks AB om- och tillbyggnad av kokeri och diffusörhus i Edsbruk.

Fabriken grundades av A. De Maré 1889.

Eds Cellulosafabriks AB kommer att utvidga. Bolaget har f. n. en årskapacitet av 12000 ton. När utbyggnaden slutförts i två etapper räknar man med en produktion av det dubbla. Första etappen, som skall genomföras i år beräknas medföra en ökning av produktionen med 6000 ton.

 

 

1955

Slutlig överenskommelse har nu träffats mellan Eds Cellu­losafabriks AB i Edsbruk och det västtyska pappersbruket Papierfabrik GmbH, vorm. Bröder Kämmerer, Osnabrück om ekonomiskt och tekniskt samgående.

 

De tidigare aktieägarna i Eds Cellulosafabriks AB har genom en överenskommelse låtit det tyska bolaget överta 45% av aktierna i företaget. Parterna har också beslutat att en nyemission skall före­tas. Aktiekapitalet kommer att ökas från nuvarande 900 000 kr. till 6500000 kr. Bolaget kommer genom transaktionen att tillföras drygt 5 milj. kontant.

 

1960

EDS CELLULOSAFABRIKS AB

Sulfatfabrik

Ägare: M. Peterson & Son A/S, Moss, Norge.

Aktiekapital:                    300.000 kr.

Postadress:                    59098 Edsbruk.

Telegramadress: Edstarpulp, Västervik.

Telex:          3924 Edsbruk S

Telefon: Gamleby 0493/702 00.

Läge:           Kalmar län.

Godsadress: Gamleby.

Utskeppningshamn: Gamleby

Elkraft för driften: 1.800 kW.

Arbetsmaskiner Kokare 4 st , kapacitet 100 ton/dygn. B.T. oxida­tionsanläggning för svartlut.

Tillverkning:  Oblekt sulfat. Rå terpentin. Tallolja.

Årskvantitet: 23.000 ton.

Anläggningsår: 1895, 1954, 1958, 1966.

 

 

1946

I och med att Kungl. Maj:t nu bifallit Eds Cellulosafabriks AB:s anhållan att ur bolagsordningen ta bort utlännings­klausulen är företagets försäljning till det norska företaget M. Peterson & Son A/S, Moss, klart. Östergötlands Enskilda Bank frånträder som ägare vid årsskiftet. Eds Cellulosafabrik kommer efter årsskiftet att leverera hela sin cellulosaproduktion till M. Peterson & Sons pappersbruk i Moss, som tillverkar kraftpapperssäckar, wellpapp och annat emballage.

 

Förvärvet gäller cellulosafabriken och sågverket. Driften kom­mer att fortsätta som tidigare vid båda industrierna. M. Pe­terson & Son har emellertid aviserat betydande nyinveste­ringar. Eds Cellulosafabriks AB begärdes i konkurs i mars 1965 av dåvarande ägarna T. An Tesch AB, Stockholm, och Tabergs Maskinfabriks AB.

 

Avtal har träffats varigenom den norska cellulosakoncernen M. Peterson & Söner A/S den 1 januari 1966 förvärvar samtliga aktier i Eds Cellulosafabriks AB från Östergötlands En­skilda Bank. Förvärvet förutsätter visst tillstånd av K. Maj :t och av vederbörande norska myndigheter.

 

Den nye ägaren har för avsikt att fortsätta driften vid såväl massafabriken som sågverket, varvid begränsade investeringar och rationaliseringar kommer att vidtagas. Avsikten är att större delen av den vid Ed tillverkade massan i fortsättningen skall förvärvas av det norska moderbolaget för vidareförädling vid dess pappersbruk i Moss.

 

Östgötabanken har sedan den 11 juli 1964 varit ägare till bruket och drivit det i full skala med kontinuerlig drift.

 

I och med att Kungl. Maj:t nu bifallit Eds Cellulosafabriks AB:s anhållan att ur bolagsordningen ta bort utlänningsklausulen är företagets försäljning till det norska företaget M. Peterson & Son A/S, Moss, klart. Östergötlands Enskilda Bank frånträder som ägare vid årsskiftet.

 

Eds Cellulosafabrik kommer efter årsskiftet att leverera hela sin cellulosaproduktion till M. Peterson & Sons pappersbruk i Moss, som tillverkar kraftpapperssäckar, wellpapp och annat emballage. Förvärvet gäller cellulosafabriken och sågverket.

 

Driften kommer att fortsätta som tidigare vid båda industrierna. M. Peterson & Son har emellertid aviserat betydande nyinvesteringar. Eds Cellulosafabriks AB begärdes i konkurs i mars 1965 av dåvarande ägarna T. An Tesch AB, Stockholm, och Tabergs Maskinfabriks AB.

 

1972

Eds Cellulosafabriks AB i Tjust var en av de massaindustrier som i början och mitten av 1960-talet inte ansågs ha någon framtid. Företag i denna bransch med årsproduktion omkring 20000 ton massa hade inga förutsättningar för att bli lönsamma, menade man. Eds Cellulosafabrik redovisar nu i sin förvaltningsberättelse över 1971 års verksamhet en omsättning av 21,9 miljoner kr, vi innebär en ökning med 15 proc.

 

1974

Eds cellulosafabrik i närheten av Gamleby i Kalmar län har bytt ägare. Samtliga aktier i bolaget, aktiekapitalet är 0,90 milj, kr. ha förvärvats av AB T. An. Tesch i Stockholm samt ett detta företag närstående konsortium.

 

1977

Det norska företaget M Peterson & Son AS, Moss, har försålt Eds Cellulosafabriks AB i Edsbruk till en intresseförening, bildad av de anställda vid företaget och med hjälp av ett lån från svenska staten.

 

Företaget drivs som tidigare, och produktionen vid cellulosafabriken upprätthålls tills vidare, samtidigt som utredningar pågår syftande till att finna lämplig inriktning för fort­satt verksamhet, baserad på skogsråvara. Det tidigare moderbolaget, M Peterson & Son AS, har åtagit sig att sköta försäljningen av den oblekta sulfatcellulosan. Till företaget hör som tidigare sågverket i Helgenäs och skogsegendomen i Börrum.

 

1978

Eds Cellulosafabriks AB tillverkar vid sin sulfatfabrik i Edsbruk ca 26000 ton/är oblekt sulfatmassa och inriktar sig härvid på specialkvaliteter. En omfattande modernisering av fabriken har just påbörjats med hjälp bland annat av ett lokaliseringslån om 16 Mkr.

 

Bolaget ägs för närvarande av de anställda genom en ideell förening, men ett holdingbolag håller på att bildas av kommunen, facket, ett flertal leverantörer och avnämare samt en krets industrimän och tekniker med intresse för den utveckling som förestår inom företaget. Ett utvecklingsprojekt av betydande storlek bedrives inom företaget, som därigenom kommer att tillföras ökade möjligheter att utnyttja vedråvaran effektivt. I rörelsen ingår även ett sågverk och visst skogsbruk.

 

Verkställande direktören kommer på grund av upp­nådd pensionsålder att avgå så snart en efterträdare kan överta hans ansvar. Han kommer att därefter stå till bolagets förfogande bla. i samband med installationen av en ny sodapanna.

 

Vi söker nu en cellulosatekniker, som kan träda in som verkställande direktör och dessutom, med hänsyn till företagets litenhet, överta huvudansvaret för antingen drift eller försäljning. På grund av önskvärdheten av att upprätthålla intima kontakter med kunderna, som i stor utsträckning är pappersbruk inom EG, är goda språkkunskaper en viktig merit.

 

1979

Eds Cellulosa Fabriks AB i Eds Bruk har hos Götaverken Ångteknik AB beställt en komplett sodahusanläggning, som skall ersätta den nuvarande återvinningsanläggningen. Kontraktet, som undertecknades 1 november, har ett värde av cirka 25 Mkr.

 

Anläggningen skall vara klar för drift i december 1979. Beställningen omfattar en sodahuspanna med kapacitet motsvarande 100 ton massa per dygn, stålhuset samt grund och betongarbeten, elektrofilter, skorsten, ångackumulator, rörledningar och el- och instrumentutrustning. Götaverken Ångteknik svarar också för viss utbildning av personal.

Beställningen innebär en arbetstillgång på totalt cirka 60 000 timmar för Götaverken Ångteknik.

 

1979

EDS CELLULOSAFABRIKS AB

Sulfatfabrik

Ägare: Eds CelIulosafabriks AB:s Intresseförening, 59098 Edsbruk.

Aktiekapital:                    1.000.000 kr.

Postadress:                    590 98 Edsbruk.

Telegrarnadress: Edstarpulp. Västervik.

Telex:          3924 Edsbruk 5.

Telefon: Gamleby 0493/702 00.

Läge:           Kalmar län.

Godsadress: Gamleby.

L’tskeppningshamn: Gamleby.

Elkraft för driften: 1.800 kW.

Arbetsmaskiner: Kokare 4 st , kapacitet 100 ton/dygn.

Tillverkning:                    Oblekt sulfat. Rå terpentin. Rå tallolla.

Årskvantitet: 23.000 ton.

Anläggningsår: 1895, 1954. 1958. 1966.