Fengerfors bruk sulfatfabrik Aktiebolag.

Beskrivning: Beskrivning: C:\Mina webbplatser\fengeforskarta.png

 

Beskrivning: Beskrivning: C:\Mina webbplatser\Fengeforsbild.png

 

Aktiekapital 300 000 Kr.

Anlades 1892.

Produktion 2000 ton papper per år.

4 sulfatkokare, 2 pappersmaskiner, 2 slipstolar, 1 raffinör torkmaskiner.

 

Utdrag ur Molae Chartariae Suecanae 1923 Elis Bosaeus (första avsnittet)

F e n g e r s f o r s B r u k. År 1795 fick brukspatronen Christoffer Sahlin privilegium att inrätta ett litet järnmanufakturverk vid Hensby förutvarande silverhytta på Dal och följande år medgavs honom att flytta detta privilegium till det närbelägna vattenfall i Fröskogs socken, som då fick namnet Lisefors och sedermera Fengersfors. Jämte Lennartsfors och Gustafsfors bruksbolag deltog Christopher Sahlins son Maurits för sina båda verk, Kristinedal och Lisefors, i det första större kanalföretaget på Dal, varigenom år 1842 Ärrsjön nedanför Lisefors sattes i förbindelse med sjön Animmen och Vänern. Kort efteråt utvidgades anläggningen vid Lisefors med en stålugn, i början av 1850-talet med stångjärns-hammare och sedermera även med masugn.

 

Malmen forslades från Bergslagen efter häst 15 – 20 mil till Karlstad och lastades där på pråmar, som förde den över Vänern till Köpmannebro och vidare genom en tre mil lång kanalled till bruket. Järnet såldes till Göteborg. Ägare av bruket efter Maurits Sahlin blev sonen Christoffer. Under dennes tid inföll 1880-talets dåliga järnkonjunkturer och den gamla bruksrörelsen måste nedläggas. Ett försök att utnyttja vattenkraften i ett träsliperi slog icke väl ut, då vattentillgången var ringa och ojämn.

 

Dessutom voro transportförhållandena svåra, då den gamla kanalleden för järnbruket icke motsvarade nyare tiders behov och därjämte förfallit under årens lopp. En systerson till Christoffer Sahlin, ingeniör Wendel Bäärnhielm, föreslog då att inrätta pappersbruk på platsen samt bildade ett bolag, som arrenderade byggnader och vattenfall år 1892. En god förutsättning för papperstillverkning har platsen i det källklara och rena vattnet från Knarrebysjön. Krafttillgången var däremot alltför ringa vid denna tid, då elektrisk energi ännu icke stod att erhålla från annat håll. Fallhöjden är visserligen 30 m, men vattenföringen allenast ½ kbm. i medeltal. Därtill var företaget svagt finansierat. År 1894 upplöstes detta första pappersbruksbolag.

 

 

Ett nytt sådant kom till stånd år 1895, men måste även det lägga ned driften år 1899. Dessförinnan hade dock ingeniör Bäärnhielm med biträde av ingenjören C. J. Nyberg, tidigare anställd vid Munksjö och Hannebol, experimenterat med tillverkning av kraftpapper i stället för tryckpapper, för vilket bruket byggts. Ehuru utförda i obetydlig skala, gav dessa försök rätt lovande resultat. När därför direktören J. Fenger-Krog genom intressen i bolaget nödgades överta bruket, omlades driften för tillverkning av kraftpapper.

 

 

Som pappersmästare tjänstgjorde den tiden ingeniör Nygren, uppfinnaren av den bekanta massaösaren. Efter en eldsvåda år 1906 återuppbyggdes bruket i förbättrat skick med en 60" kombinerad maskin, vartill senare kommit ännu en sådan av 80" arbetsbredd. Dispositionsrätten till den gamla kanalleden förvärvades och kanalen sattes i gott skick. Tillgång på billig elektrisk energi skaffades genom anslutning till kraftverk, först Håfreströms-bolagets i Håfverud efter dess år 1907 fullbordade nybyggnad, sedermera statens Trollhätteverk.

 

Även vedtillförseln har i möjligaste mån tryggats genom den regulator, som bruket småningom vunnit i inköpta skogsmarker, för närvarande omkring 5000 tunnland. Under de senaste åren har en genomgående modernisering av anläggningarna pågått. Hittills har sålunda kraftanläggning, ångcentral och cellulosafabrik fullständigt ombyggts. Dessa arbeten erbjuda fackmannen mycket av intresse genom rationella och för en fabrik av denna storleksordning synnerligen arbetsbesparande anordningar. Kokarna äro fasta, stående, av 18 kbm :s rymd och fem till antalet. Luten avblåses särskilt. Den kokta flisen rakas ut på transportband och knådas i en direkt motordriven desintegrator med vertikal axel innan den går till utlakningscisternerna.

 

Dessa är öppna behållare av armerad betong och arbeta i serie liksom diffusörer. Från dem tappas massan i rörkar och pumpas upp till kvistfångare, sandbord och avvattningsmaskin. Den avvattnade massan passerar sedan en vertikal rivare, konstruerad efter samma principer som desintegratorn, och faller på transportband, som leder den till de i en ljus och rymlig lokal uppställda kollergångarna. Ännu andra transportband leda den kollrade massan till holländarna. I det nya sodahuset har även handarbetet reducerats till ett minimum genom goda transportanordningar. Cellulosafabriken lämnar hela behovet av massa för pappersbrukets nuvarande årsproduktion, 3,500 ton kraftpapper av hög kvalitet.

 

 

Närmast direktör Fenger-Krog är det fabrikens ingeniör Berndt Lindqvist, som har hedern av det omdaningsarbete, som gjort Fengersfors till den måhända bäst rustade och mest effektivt arbetande bland landets smärre fabriker. I jämbredd med den industriella verksamhetens framgång har också brukets mycket bofasta arbetarestam setts tillgodo både direkt ekonomiskt och indirekt genom fördelaktiga bostadsförhållanden och andra förmåner. Vad industriens blomstring betyder ej blott för ägare utan också för arbetspersonal och en hel omnejd illustreras sällsynt klart av motsatsen emellan nutidens framåtgående pappersbruk Fengersfors och det tynande järnbruket Lisefors en mansålder tidigare.

 

Utdrag ur Svensk papperstidning

 

1892

En Ingenjör Wendel Bäärnhielm, föreslog inrättande av pappersbruk på platsen samt bildade ett bolag, som arrenderade byggnader och vattenfall. En god förutsättning för papperstillverkning har platsen i det källklara och rena vattnet från Knarrebysjön. Krafttillgången var däremot alltför ringa vid denna tid, då elektrisk energi ännu icke stod att erhålla från annat håll. Fallhöjden är visserligen 30 m , men vattenföringen endast 0,5 kbm per sekund i medeltal. (Teoretisk medeleffekt 147 kW) Därtill var företaget svagt finansierat. År 1894 upplöstes detta första pappersbruksbolag.

 

1895

Ett nytt bolag till stånd, men måste även lägga ned driften år 1899. Dessförinnan hade dock ingeniör Bäärnhielm med biträde av ingeniören C. J. Nyberg, tidigare anställd vid Munksjö och Hannebol, experimenterat med tillverkning av kraftpapper i stället för tryckpapper, för vilket bruket byggts. Ehuru utförda i obetydlig skala, gav dessa försök rätt lovande resultat.

 

1900

Direktör J. Fenger-Krog, genom intressen i bolaget, nödgades överta bruket, lade om driften för tillverkning av kraftpapper.

 

1904

Fengerfors. Ägare Fengerfors Bruks Aktiebolag. Aktiekapital 300 000 Kr.

Anlades 1892. Belägen 15 Km sydväst om Åmål i Dalsland.

Produktion 2000 ton papper per år.

4 sulfatkokare, 2 pappersmaskiner, 2 slipstolar, 1 raffinör torkmaskiner

 

1906

Efter en eldsvåda återuppbyggdes bruket i förbättrat skick med en 60" kombinerad maskin.

 

1912 kom ännu en Fourdriniermaskin med 80" arbetsbredd. Dispositionsrätten till den gamla kanalleden förvärvades och kanalen sattes i gott skick. Tillgång på billig elektrisk energi skaffades genom anslutning till kraftverk, först Håfreströms-bolagets i Håfverud efter dess år 1907 fullbordade nybyggnad, sedermera statens Trollhätteverk. Även vedtillförseln hade i möjligaste mån tryggats genom den regulator, som bruket vunnit med inköpta skogsmarker, 1923 omkring 2500 hektar .

 

1920-talet

En genomgående modernisering av anläggningarna. Kraftanläggning, ångcentral och cellulosafabrik byggdes om fullständigt. Kokarna blev 5 fasta, stående, med 18 m3 volym. Luten avblåses särskilt. Den kokta flisen rakades ut på transportband och knådades i en direkt motordriven desintegrator med vertikal axel innan den gick till utlakningscisternerna, som var ett slags diffusörer i armerad betong. Från dem tappades massan i rörkar och pumpades upp till kvistfångare, sandbord och avvattningsmaskin. Den avvattnade massan passerade sedan en vertikal rivare, konstruerad efter samma principer som desintegratorn, och föll på transportband, som ledde massan till kollergångarna. Andra transportband ledde den kollrade massan till holländarna. I sodahuset hade handarbetet reducerats till ett minimum genom goda transportanordningar. Cellulosafabriken lämnade hela behovet av massa för pappersbrukets produktion, 3500 ton kraftpapper av hög kvalitet.

 

1933-34

ökades massaproduktionen med cirka 100% och en ny 90" yankeemaskin kom i drift år 1934

 

1938

övergick bruket i det då bildade Fengersfors Bruks Aktiebolags ägo med bruksägare J. Fenger­-Krog som verkställande direktör.

 

Under senare delen av 1930-40-talen ombyggdes och förnyades cellulosafabriken delvis. Då tillkom även kontinuerligt blekeri, system Kamyr.

 

1939

igångsatte bolaget en ny sodahuspanna av äldre typ.

 

1942,

Disponent John Fenger-Krog övertog chefskapet.

 

 

1949-51

byggdes nytt kontinuerligt kokeri av typ Kamyr.

 

1950

Fengersfors Bruks AB

Ett 50-årsjubileum

Den 14 oktober högtidlighåller Fengersfors Bruk ett 50-årsjubileum. År 1900 övertog nämligen bruks­ägare Johan Christian Fenger-Krog det gamla Lise­fors, som i samband därmed fick namnet Fengers­fors Bruk.

Som så många andra av de nuvarande pappers­bruken härstammar Fengersfors bruk från ett järn­manufakturverk. År 1795 fick brukspatronen Christoffer Sahlin privilegium att inrätta ett litet järnmanufakturverk vid Hensby förutvarande sil­verhytta på Dal och året därpå medgavs honom rätt att flytta detta privilegium till det närbelägna vat­tenfallet i Fröskogs socken, som då fick namnet Lisefors.

 

På 1840-talet, då Christoffer Sahlins son, Maurits Sahlin, var chef för bruket utvidgades an­läggningen vid Lisefors med en stålugn och i början av 1850-talet med stångjärnshammare och seder­mera även med masugn. Malmen forslades från Bergslagen efter häst 15-20 mil till Karlstad och lastades där på pråmar, som förde den över Vänern till Köpmannebro och vidare genom en 3 mil lång kanalled till bruket.

Ägare till bruket efter Maurits Sahlin blev hans son Christoffer Sahlin. Under dennes tid inföll 1880-talets dåliga järnkonjunkturer och den gamla bruksrörelsen måste nedläggas.

 

Ett försök att utnyttja vattenkraften i ett träsliperi slog icke väl ut, då vattentillgången var ringa och ojämn. En systerson till Christoffer Sahlin d. y., ingenjör Wendel Bäärnhielm, föreslog då att inrätta ett pappersbruk på platsen samt bilda ett bolag, som arrenderade byggnader och vattenfall år 1892. En god förutsättning för papperstillverkning hade platsen i det källklara och rena vattnet från Knarrebysjön. Krafttillgången var däremot alltför ringa vid denna tid, då elektrisk energi ännu icke stod att erhålla från annat håll. Därtill var företaget svagt finansierat, och år 1894 upplöstes detta första pappersbruksbolag.

 

Ett nytt sådant kom till stånd år 1895, men måste även det nedläggas år 1899. Dessförin­nan hade dock ingenjör Bäärnhielm med biträde av ingenjör C.J. Nyberg, tidigare anställd vid Munksjö och Hannebol, experimenterat med tillverkning av kraftpapper i stället för tryckpapper, för vilken sistnämnda kvalitet bruket byggts. Ehuru utförda obetydlig skala gav dessa försök lovande resultat, och när därför direktören J. Fenger-Krog genom intressen i bolaget år 1900 övertog bruket omlades driften för tillverkning av kraftpapper. I samband med att direktör Fenger-Krog övertog bruket såsom ägare byttes namnet ut från Lisefors till Fengersfors.

 

Under bruksägare J. Fenger-Krogs ledning ut­vecklades bruket till en fullt modern och tidsenlig anläggning, brukets ekonomi konsoliderades, betydande utvidgningar gjordes, och Fengersfors kom snart att inta en framstående plats bland de svenska pappersbruken. 1938 övergick bruket i det då bildade Fengersfors Bruks Aktiebolags ägo med bruksägare J. Fenger­-Krog som verkställande direktör. Disponent J. Fenger-Krog ledde brukets öden ända till sitt frånfälle år 1942, då sonen, nuvarande disponent John Fenger-Krog övertog chefskapet. Under 50 år har sålunda detta gamla bruk stått under ledning av far och son, vilket torde höra till sällsyntheterna i vår tid.

Då Fengersfors nu går att fira sitt jubileum frambära vi våra uppriktiga tillönskningar om fortsatt framgångsrik verksamhet under många kommande år.

 

1957

ny sodahuspanna typ BT. BT, som står för Bergström-Trobeck var ett system för indunstning-torkning av svartlut. Systemet hade mycket god verkningsgrad men var också mycket svårhanterligt och fordrade stor personal.

 

1958

Fengersfors Bruks AB håller nu på med byggandet av en ny maskinhall för installation av en fjärde pappersmaskin, en yankee-maskin av KMW:s tillverkning med en kapacitet om 20 ton per dygn. Maskinen jämte tillhörande nytt holländeri etc, beräknas kunna igångköras våren 1959. Ett nytt vedrenseri har nyligen uppförts och sodahuset har byggts ut och försetts med en ny panna.

 

1959

En stor utbyggnad av Fengerfors Bruks AB, den största i brukets 60-åriga historia, är fullbordad då i dagarna en ny pappersmaskin tas in i produktionen.

Maskinen, som är brukets fjärde, är en modern yankeemaskin med en kapacitet av 18 - 20 ton kraftpapper per dygn. En omfattande utbyggnad och modernisering av alla avdelningar har företagits och medger en 60-procentig ökning från drygt 9000 till 15000 ton per år, av brukets produktion av massa och papper

 

1960

Vid Fengersfors Bruks AB har under de senaste åren en del ombyggnader ägt rum.

Efter en brand år 1906 byggdes fabriken upp på ett år och då installerades en 80" Fourdrinier maskin, vilken år 1912 följdes av ytterligare en maskin. År 1933-34 ökades massaproduktionen med cirka 100% och en ny 90" yankeemaskin kom i drift år 1934 Under senare delen av 1930-40-talen ombyggdes och förnyades cellulosafabriken delvis. Då tillkom även kontinuerligt blekeri, system Kamyr. Är 1939 igångsatte bolaget en ny sodahuspanna av äldre typ.

 

År 1949-51 byggdes nytt kontinuerligt kokeri av typ Kamyr samt igångsattes år 1957 en ny sodahuspanna typ BT. Det sista steget i utvecklingen vid företaget har varit installerandet av en ny yankeemaskin, levererad av KMW. I samband med byggandet av denna maskin har också en ny förädlingsfabrik byggts.

Den nya pappersmaskinen ger en renskuren bredd av 104" med en kapacitet av 16-22 ton på 24 tImmar, blekt och oblekt kraftpapper i substanser 25-200 g/m2, och är i huvudsak avsedd att leverera råpapper till en ny 100" bitumeringsmaskin -"oceanpappersmaskin".

 

I övrigt kan nämnas, att pappersmaskinens vira är 20 m lång och 2850 mm bred, och att maskinen har fem virasuglådor samt en 30" suggusk. Presspartiet utgörs av en 27" sugvals. Yankeecylindern är 41/2 m i diameter och har en banlängd av 2 950 mm , avsedd för ett max. ångtryck av 3 atö och är utrustad med en drag- och temperaturreglerad hetluftskåpa. Den har vidare två cylinderanpressvalsar, diameter 600 mm . Rullapparaten är av Popetyp och kan köra färdiga pappersrullar upp till 1500 mm i diameter.

 

Avsikten är att utrusta maskinen med en kontinuerlig gramviktsskrivare för att erhålla jämnare slutprodukt. Holländeriet är kontinuerligt och består av två refiners, två Jordan och en slutrefiner. Även färg-, lim- och alundoseringen är kontinuerlig. I anslutning till oceanmaskinen finns i förädlingslokalen en omrullningsmaskin, där maskinrullar med en diameter av 1500 mm kan tas, och färdiga rullar å 1 200 mm kan erhållas. Därefter följer ernballeringsmaskinen.

För fiberåtervinningen har anlagts dels en Sveen Pedersenanläggning för PM4, dels för hela bruket en gemensam s. k. Dorranläggning, vars återvunna massa kan tas in i produktionen där den är mest lämpad.

 

1960

Det sista steget i utvecklingen vid företaget var installerandet av en ny yankeemaskin, levererad av KMW. I samband med installationen av denna maskin byggdes också en ny förädlingsfabrik.

 

1966

Styrelsen för Fengerfors Bruks AB, som drev massa- och papperstillverkning i Tössbo kommun vid Åmål och sysselsatte ca 300 anställda, har beslöt att omkring den 15 oktober 1966 lägga ned tillverkningen av sulfatmassa.

Massafabriken var för liten varjämte ökade råvaru- och lönekostnader  ledde till att produktionen av egen pappersmassa blev för dyr. Åtgärden ansågs av företagets ledning vara en nödvändig rationalisering för att stärka brukets konkurrenskraft. Tillverkningen av papper fortsatte i oförändrad omfattning med bibehållen inriktning på framställning av specialkvaliteter. Behovet av olika slags pappersmassa täcktes genom inköp från utomstående massaleverantörer.

 

1967

Styrelsen för Fengerfors Bruks AB har beslutat att lägga ned driften vid bruket. Ägarna har försökt trygga företagets fortbestånd genom en försäljning av bruket till andra företag inom branschen, men dessa försök har inte lyckats.

Bolagsstyrelsen beslöt i juni 1966 att lägga ned driften vid bolagets massafabrik. Denna nedläggning ägde rum i oktober samma år. En fortsättning av pappersbrukets drift bedömdes då som möjlig.

Det sedan slutet av förra året ytterligare försämrade marknadsläget inom branschen har emellertid motverkat den förbättring av lönsamheten, som man förväntat genom massafabrikens nedläggning.

Förhandlingar pågår mellan berörda parter beträffande formen för avvecklingen och avvecklingsperiodens längd. Målet är en avvecklingsperiod av ca ett år och att under denna tid så stor del som möjligt av driften upprätthålls.

 

 1968

Fengersfors Bruks Aktiebolag, Fengersfors, har meddelat att driften upphör omkring den i april 1968. Med anledning härav är samtliga maskiner och övrig utrustning vid anläggningen till salu.

 Fengersfors Bruks Aktiebolag, Fengersfors, meddelade att driften upphörde i april 1968.