Forshaga sulfatfabrik

 

 

Bilden visar den nuvarande fabriksanläggningen men den gamla sulfatfabriken låg på samma plats

 

Klarafors fabrikers aktiebolag, Aktiekapital 1 100 000 Kr, anlades 1870 för slipmassetillverkning, Forshaga i Värmland.

Sulfatmassetillverkningen startades år 1880

Produktion 4300 ton papper, 3100 ton oblekt sulfatmassa, 2000 ton slipmassa för eget behov.

2 kokare, 1 torkmaskin, 2 pappersmaskiner

Forshaga trämassefabriks A.-B. övergick i början av 1880-talet till Klarafors Fabriksbolag. Det billiga inköpet av en liten sulfatkokare föranledde bolagets ledare att kring kokaren bygga en sulfatcellulosafabrik. Därmed tog det snart slut på den goda ekonomiska ställning, som företaget tack vare sliperidriften haft. År 1889 måste bolaget ombildas till Klarafors Fabrikers AB. Under ledning av apotekaren Kaijser anlades pappersbruk samma år. Redan 1892 måste dock företaget läggas ned på grund av konkurs och kom icke i gång förrän 1896. Då tillverkades först havannapapper, sedan tapetpapper på en fourdriniermaskin.

Under åttiotalet brukade Klarafors kallas professorsbruket tack vare de lärda män, som hade avsevärda intressen däri, bland andra professorerna Assarson och Hamilton. Ännu tidigare, när sliperiet anlades, var professorn Cederblom mycket verksam vid fabriken och konstruerade för den sina unika hävertturbiner, med vilka olägenheterna av det växlande vattenståndet vid fallet i Klarälven skulle utjämnas.

 

1900

Klarafors.

Pappersbruk, Sulfatfabrik och Träsliperi.

Ägare: Klarafors Fabrikers Aktiebolag.

Aktiekapital:                    1,100,000 kr.

Läge:           Värmlands län, 10 km . från Skåre järnvägsstation.

Postadress:                    Forshaga.

Drivkraft: vatten och ånga.

Drivkraftens storlek: vatten 1,000 hkr, ånga 300 hkr.

Antal pappersmaskiner: 1 mångcylinder, 1 yankeemaskin.

Holländare: 7.

Kokare: 2.

Torkmaskiner: 1.

Tillverkar: papper, cellulosa och slipmassa..

Tillverkning/år: papper 4,300, cellulosa 3,100, slipmassa 2,000 ton. Slipmassa uteslutande för eget behov. Fabrikerna anlades 1870. Först idkades endast slipmasse­tillverkning, sedermera tillverkades sulfatcellulosa och senast papper. Fabriken ägdes av enskilda personer intill 1889, då affä­ren ombildades till aktiebolag.

 

Eldsvåda vid Klarafors fabrik. Natten mellan den 12 och 13 jan. utbröt eld i Klarafors trämassefabrik och pappersbruk. Kokeriet, vedbarkeriet och en del av lagret nedbrann Eftersläckningen kunde först vid 11-tiden på förmiddagen ta sin början, sedan sprutor rekvirerats från Karlstad.

 

Det med de nedbrunna byggnaderna sammanhängande sodaåtervinningshuset jämte fabrikens övriga, nära intill belägna byggnader räddades tack vare den omständigheten att lugnt väder rådde samt ett energiskt släckningsarbete Elden började i renseriet, där under natten intet arbete pågick. Av polisförhöret framgick, att elden sannolikt uppstått ge­nom slitning av en dragrem till huggmaskinen i renseriet. Då denna maskin stannas, flyttas dragremmen å axelledningen över från en fast till en rörlig remskiva. Under natten har remmen sannolikt kommit att förskjutas in på den fasta, i gång varande remskivan dock icke så mycket att huggmaskinen satts i gång. Det antages, att genom friktionen uppstått gnistor som förts omkring med remmen och antänt det brännbara träavfallet i byggnaden.

Det brunna, som tillhörde Klarafors fabrikers aktiebolag, var försäkrat huvudsakligen i bolaget Skåne för 185000 kr. Fabriken sysselsatte 400—500 arbetare.

 

SULFATFABRIK

Det är tydligt, att bolagets penningbalans, från början illa avvägd, icke länge kunde hålla företaget flytande och en muntlig uppgift, som dessvärre icke kunnat styrkas, ger vid handen, att bolagets tillhörigheter redan 1876 måste gå till exekutiv försäljning. Tillgångarna inropades av apotekare L. Kaijser och köpet transporterades på KLARAFORS FABRIKSBOLAG som det nya bolaget kallade sig. Därmed hade man också skapat till ett helt nytt namn “Klarafors” (forsen i Klara älv). Det blev väl kanske lättare nu att hålla isär de olika Forshagaföretagen, än då de hade ganska lika namn.

 

Utan nämnvärda störningar av vare sig nedbrytande eller uppbyggande art fortsätter fabrikationen av trämassa och natroncellulosa till 1889.

På ett sammanträde å Stadshotellet i Karlstad den 5 oktober år 1889 höll KLARAFORS  FABRIKERS konstituerande bolagsstämma och en interimsstyrelse tillsattes, i vilken Apotekare L. Kaijser blir ordförande.

Åren närmast före denna rekonstruktion hade man i trämassefabriken satt in en s.k. Middlesmaskin, som emellertid icke ingick i den senaste bolagsorganisationen utan övertogs särskilt efteråt. Den värdering som skedde 1889 utfördes av ingenjören Nilsson i Lindfors.

 

För omräkning till 2010 års penningvärde multiplicera med 54,156.

 

Kostnaderna för omorganisationen uppdelades mellan Klarafors Fabrikers AB och Klarafors Fabriks AB.

Det nya bolagets aktiva äro bokförda sålunda:

 

Fabrikstomt och vattenfall                                      50.000:-

­Kanaler och turbiner                                             135.000:-

Mekanisk trämassefabrik med

Middlesmaskin                                                         207.274:-

Natroncellulosafabrik                                             289.720:-

 

Tillverkningen på Middlesmaskinen var tydligen inte stor. 1890 redovisas endast 116 ton papp och 135 ton omslagspapper. Det nya bolagets disponent blev G. Undén, som i lön fick 7.000 kronor (i 2010 års penningvärde 379094:-) och dessutom utgick ett direktörsarvode på 4.000 kronor (i 2010 års penningvärde 216625:-) till apotekare L. Kaijser.

 

1889 hade man börjat planera för ett pappersbruk, för övrigt ett av de första pappersbruken i Värmland.

 

Det var både oekonomiskt och ganska meningslöst att själva förädla sin massa, och så satte man omedelbart med nybygge. Under 1890 hann man långt. Tegel till byggnaden fick man från Forshagas eget tegelbruk i Skived. Fönster, dörrar och övriga trävaror från Dejefors, kollergång och pressar från KMW, filtar och viror från Edinburgh samt en komplett pappers­maskin med kalander, skär- och fuktmaskiner från Bertrams Ltd

I Edinburgh, och allt eftersom arbetet gick växte kostnaderna till ca 509.000 kronor.

 

Den storindustri, som nu höll på att växa fram hade dock ingen tur med sig. Ett par år efter nyorganisationen dog bolagets störste aktieägare, apotekare Kaijser, och 1892 blir det konkurs. Ivriga underhandlingar pågick för ett ackord,    25 %, men det ser ut som om endast AB Mölnabacka—Trysil var villigt antaga detta erbjudande. Klarafors hade kontrakt på årstillverkningen vid Kvarntorps sliperi, och så småningom hade ett saldo på ca 15.000 kronor uppstått, vilket nu drabbades av Klaraforsbolagets insolvens.

 

Ett förslag att Klarafors skulle få reglera sina skulder medelst preferensaktier avböjdes. Det gick alltså till konkurs. 1891 års kapitalbok fortsätter ett stycke in på 1892, och kontona är knappast ordentligt avslutade. Den bokförda förlusten uppgick till 110.760 kronor. Säkerligen låg det betydligt större fel dolda någonstans, eftersom konkurrensen stod hotande nära. I ett utsänt cirkulär av år 1892 meddelar styrelsen, att flera försök gjorts att under hand realisera Klarafors etablissement och egendomar, men det hade misslyckats.

 

Det blev återigen ett nytt bolag. KLARAFORS AKTIEBOLAG kan alltså räkna sitt bildande till år 1893. Bolagsordningen fastställdes den 27 januari samma år.

Aktiekapitalet skulle utgöra 1 milj. kronor, och de samlade Klaraforsintressenterna gick in med sina respektive belopp. Bland dem Alsing i London, ensamförsäljare, förläggare och bolagsman.

Man utställer ett antal preferensaktier. Klarafors Aktiebolag var det fjärde i ordningen, men det skulle också bli det sista.

År 1900 brann cellulosafabriken, dock ganska ofullständigt. Det ånyo rekonstruerade företaget, nu Klarafors AB, vågade inte ta steget fullt ut och vid fabrikens återuppbyggande överge sulfattillverkningen utan ställde den gamla fabriken i ordning, men i kombination med en sulfitfabrik med två kokare. Brukets ledare, disponenten Albert Holmgren, fann emellertid snart koncentration på blott en tillverkningsmetod lämpligast, lade ned sulfatfabrikationen 1903 och installerade efter vartannat ytterligare fyra nya sulfitkokare.

Tillverkningen 1902 utgör 1776 ton sulfatmassa, 1550 torrton slipmassa, 5011 ton sulfit och 4358 ton papper och nettovinsten låg mycket nära 100.003 kronor.

Klarafors Aktiebolag upphörde den 24 febr. 1906 när Mölnbacka – Trysil övertog bolaget.