Gruvön sulfatfabrik

 

 

Mera läsning: Papper och Massa i Värmland.

 

Gruvöns Bruk utvidgar och moderniserar

Billeruds Aktiebolag hade fredagen den 19 december 1952 inbjudit representanter för pressen att bese Gruvöns Bruk. I dagarna har man fullbordat ett utbyggnadsprogram, som påbörjades för ett flertal år sedan, och det sista tillskottet till programmet utgör den nya pappersmaskinen, nr 4 i ordningen, vid Gruvön.

 

De inbjudna deltagarna samlades i en till fritidslokal ombyggd ladugård. Direktör Rynell, vice verkställande direktör Billerudsbolaget, hälsade gästerna välkomna till dagens visning och överlämnade ordet till överingenjör Erik Dahlén, som med hjälp av ett schema redogjorde för tillverkningens gång, varefter genomgången av fabriken vidtog.

 

Vid den efterföljande lunchen på Brukshotellet gav direktör Rynell en kort återblick på Billeruds Aktiebolag. Det startade sin verksamhet år 1888 med ett aktiekapital på 60000 kronor och en sulfitfabrik belägen i Säffle. År 1907 sammanslogs Hillringsbergs Bruk med Billeruds Aktiebolag och disponent Chr. Storjohann blev verkställande direktör, vilken befattning disponent Storjohann behöll i 40 år. Företaget har under hela denna tid undergått en kraftig oavbruten utveckling. Vid tiden omkring år 1920 tillverkades per år ca 30.000 ton sulfitmassa och ca 5000 ton sulfatmassa (vid Stömne) samt 2.000-3.000 ton papper (vid Brättne). Under 1920-talet inriktades sulfitmasseproduktionen på silke- eller, som den numera benämnes, textilmassa, smörpapper började tillverkas, och mot slutet av 20-talet började man bygga upp Gruvöns Bruk, för tillverkning av kraftpapper.

 

Gruvöns Bruk startade år 1931 med en produktionskapaci­tet av 18000 ton sulfatmassa och 16000 ton kraftpapper, fördelat på 2 maskiner. År 1937 var produktionen uppe i 33000 ton. År 1947, efter diverse utbyggnader och installa­tion av ytterligare en pappersmaskin, steg produktionen till ca 40.000 ton papper. Är 1945 startades slutligen den omfat­tande tillbyggnad som i och med igångsättningen av den 4:e pappersmaskinen ger en årsproduktion av 60000-65000 ton kraftpapper. Direktör Rynell redogjorde därefter något för den svenska pappersproduktionen under de senaste decennierna. Produktionen, som är 1937 var omkring 800000 ton, hade 1951 stigit till något över milj.

 

Bland de olika pappersslagen hade omslagspapper ökat mest, och tillverkningen av kraftpapper hade ökats till det tredubbla jämfört med 1937. Som en nyhet på förpackningsområdet framhöll direktör Rynell de s. k. packsäckarna, som i stället för kartonger användas för inpackning av påsar med mjöl, socker m. m. Betr. Billeruds tillverkning av papper går för närvarande ca 23% till den inhemska marknaden, motsvarande siffra var 19% 1937.

Nedan ges en del siffror från de nyanläggningar, som till­kommit vid Gruvöns Bruk under senaste åren.

 

I renseriet har installerats en ny KMW huggmaskin för 100 m3 flis pr tim. Huggskivan är 3.000 mm i diam. med 4 knivar och drives av en 225 hkr motor. I omedelbar anslutning till huggen står en desintegrator, driven av en 35 hkr motor. Renseriet har även utrustats med 4 st . svängsåll, av vilka ett är reservsåll. Sållen, som ersätter tidigare befintliga såll, är upphängda i mjuka stållinor i ett stativ, drift och motor (7,5 hkr) är anbragta på stativens topp, varför golvytan är fri för transportörer. Kapaciteten hos varje såll är 85 m3 flis. I den nya utrustningen ingår också en ribbhugg för 50 m3 flis pr tim. Huggens skiva är 2.200 mm i diam. med 4 knivar och drives av en 125 hkr motor. Den är dessutom utrustad med ett för sågverksavfall särskilt konstruerat matarverk med rullar för matning av ribben mot huggskivan. Till huggen hör dessutom en desintegrator.

 

Kokeriet, som tidigare hade 5 kokare à 85 m3 , har fått ett tillskott på 3 kokare av samma storlek. Dessa 3 nya kokare har alla invändiga kalorisatorer, och kokningen sker helt auto­matiskt med programregulatorer av märket Foxboro. Samtliga kokare är även utrustade med Svenssons inbyggda flisfyllningsapparater. I anslutning till kokeriet har även diffusörhuset byggts ut med 6 st . nya diffusörer à 95 m2. Massan blåses icke direkt till diffusören utan via en centralfälla, varifrån massan sedan töms i resp. diffusörer.

 

Betr. rördragning i moderna diffusörhus, konstaterar man den förenkling av rörledningsnätet, som man uppnår genom hopdragning av alla manöverventilerna till en ventilcentral. I Gruvön, där de nya diffusörerna byggts i omedelbar anslutning till gamla diffusörhuset, ser man 20 års utveckling på området. Den tvättade massan mals därefter uteslutande i jordan­kvarnar, innan den pumpas till blandningskaren för tillsats av färg, lim etc. Massan töms härifrån ned i maskinkaren och går via ännu en jordankvarn för eftermalning till bakvattencirkulationspumpens sugsida och blandas där med bakvatten och trycks genom sandfällor av KMW:s typ för att efter ytterligare spädning komma till knutsilarna.

 

Den nya maskinen (PM IV) har 4 Birds knutsilar. Från silarna föres massan till högtrycksutloppslådan genom en speciell ventilanordning för kompensering av höjdskillnaderna i utloppslådan. Denna har ett inlopp på vardera sidan och droppformad fördelningskammare med diagonalt gående mellanvägg, varifrån massan stiger vertikalt genom fördelningsvalsar. Lådan är av öppen typ men så anordnad, att den senare eventuellt kan utföras sluten, den är dessutom försedd med skumavlopp med ränna, ställbar för olika massahöjder. Alla massaberörda delar av lådan samt framsidan är utförda av eller klädda med syrafast stålplåt.

 

Virapartiet är utrustat med s. k. ”forming box”, placerad omedelbart efter bröstvalsen. Registervalsar med stänkskydd mellan valsarna, 8 suglådor, suggusk med ställbar sugöppning. I stor utsträckning är virapartiet utfört av syrafast material eller är klätt med sådant. Det är utrullbart i en sektion enligt KMW:s senaste system med utrullningsbalkarna placerade inuti viran och med fast räls i förarsidans golv. Utrullningen sker med hjälp av pneumatisk motordrift. För att underlätta virabyte är suggusken försedd med cantileveranordning, som manövreras med en hydraulisk anordning. Vidare är maskinen för virabyte etc. utrustad med viravagn och specialräls längs virapartiet för utrullning av viran från suggusken mot bröstvalsen. Registerpartiet har två skakapparater, ställbara under drift för olika skaklängder.

 

Presspartiet består av två sugpressar med gummiklädda sugvalsar och vändpress med förvärmare. Första pressfilten är försedd med en filttvätt av vanlig typ, och de övriga filtarna med suglådor för tvättning. Pressarna ha pneumatiska anpressnings- och lyftanordningar, och vardera pressen är försedd med avtagningsschaber och efterschaber. I anslutning till sugpressarnas avtagningsschabrar finnas bandtransportörer för bortforsling av schabermassan. Papperet föres genom presspartiet med hjälp av pressluft och genom vändpressen med linor.

 

Torkpartiet är indelat i fem driftsgrupper med 8 cylindrar varje grupp. Första och femte grupperna har vardera två filttorkare, andra och tredje grupperna har vardera fyra filttorkare. Såväl cylindrar som filttorkare är försedda med ång­boxar för in- och utlopp av ånga och kondensvatten genom driftsidans tapp. Tömningen är av kombinerad typ med sifonskopa för höga hastigheter och öppen skopa för lägre hastigheter. Torkcylindrarna drivs med helt kapslade, cylindriska kugghjul med mellanhjul och drevhjul. Kugghjulen smörjs med oljecirkulationssystem med reningsanordning för oljan. Filtföringen är försedd med automatiska filtregleringar av dels pneumatisk typ enligt KMW:s utförande, dels NEF:s typ; dessutom är varje filt försedd med handreglering.

 

Samtliga undre cylindrar i torkpartiet och en del av de övre är försedda med schabrar. Papperet framförs i torkpartiet med hjälp av linföring, som är så anordnad, att den kan pneumatiskt till- och frånkopplas och sålunda ej behöver vara i drift när pappersbanan är framförd. Kylcylindrarna är försedda med fördelningsanordning för kylvattnet med spritsrör liggande nära kylmanteln och med pumpanordning för cirkulation av kylvattnet samt behållare försedd med tillopp av kallt kylvatten och så anordnad, att en god reglering av kylvattnets temperatur kan erhållas.

 

Kalandern är anordnad för ånguppvärmning och försedd med två vartensehabrar. Schabrarna för renhållning av valsarna är av Vickery-typ. Papperet framförs från kylcylindrarna genom kalandern med komprimerad luft. Samtliga valsar är av svensk tillverkning och levererade av Åkers Styckebruk. Upprullning av pappersbanan sker med hjälp av Poperullstol, som manövreras dels för hand med ratthjul och dels med en pneumatisk anordning. Härvid kan belastningen på rullen regleras efter behov. Framföringen av papperet från kalandern till rullstolen sker även med komprimerad luft.

 

Maskinen är genomgående lagrad i SKF-lager och utrustad med elektrisk sektionsdrift av ASEA:s fabrikat. Torkpartiets och kalanderns lager är försedda med oljecirkulationssystem med cirkulations- och reningsorgan för oljan.

Uppvärmningen av torkpartiet sker enligt s. k. seriesystem och med automatiska regleringsanordningar för varje ånggrupp. Filttorkarna är anslutna till en särskild ledning för friskånga.

Rullmaskinen är av samma bredd som pappersmaskinen och beräknad för en maximal hastighet av 1100 m pr min. Den är utrustad med avrullningsbock med bromsgenerator samt pårullningsanordning med två bärvalsar, drivna av var sin motor. Skärverket är utfört i kombination med tryckvalsen och anordnat för avlastning med en hydraulisk anordning.

 

Den elektriska utrustningen till pappersmaskinen, rullmaskinen och hjälpmaskinerna är av ASEA:s tillverkning. Pappersmaskinen drives av 11 likströmsmotorer, en för varje sektion, med en sammanlagd effekt av 1500 hkr. Motorerna är direktkopplade till resp. sektioner genom precisionskuggväxlar och varvtalet kan regleras dels samtidigt för att få önskad pappershastighet, dels individuellt med hänsyn till pappersbanans sträckning. Sektionsmotorerna är anslutna till en gemensam omformare, vars spänning är reglerbar inom de gränser, som motsvara den normala pappershastigheten 70 - 350 m/min. Oberoende av pappersmaskinens arbetshastighet kan varje enstaka sektion genom en enkel omkoppling till en särskild s. k. krypgenerator vid behov köras med lägre hastighet för rengöring, byte av filtar etc, utan att driften av övriga sektioner störs.

 

Det är av största vikt att såväl den inställda pappershastigheten som den relativa hastigheten (sträckningen) mellan två närliggande sektioner hålles konstant oberoende av belastningsändringar eller variationer i växelströmsnätet, och för detta ändamål användas automatiska regulatorer. ASEA:s snabbregulator av transduktortyp reglerar likströmsgeneratorns spänning och svarar för att pappershastigheten hålles konstant med en noggrannhet av ±0,5%.

För den individuella regleringen användes differentialregulatorer, i vilka resp. sektionsmotorers varvtal jämförs med ett mot pappershastigheten svarande grundvarvtal.

 

Den för motorerna och omformarna erforderliga kylluften erhålls från flera fläktaggregat kombinerade med filter och kylare. Kylluftsystemet är helt slutet för att förhindra att svavelhaltiga gaser tränga in och angripa maskinerna.

Kåpan över torkpartiet samt värmeåtervinnings- och ventilationsanläggningen har projekterats och levererats av A/B Svenska Fläktfabriken. Maskinsalen är utförd med ett s. k. dubbeltak, som användes för fördelning av den i värmebatterierna förvärmda ventilationsluften. Även källaren tillföres frisk luft genom ett trumsystem.

 

Den under maskinens torkparti inblåsta luften eftervärms i ett kondensatmatat värmebatteri för att få högre temperatur, innan den i en särskild kanal föres ner under cylindrarna. Kåpan är utförd av aluminiumplåt och är lätt demonterbar. På förarsidan har kåpan rörliga sektioner, varigenom cylindrarna lätt kunna friläggas för ökad åtkomlighet vid filtbyte etc., och för att underlätta filtbytet är kåpan dessutom försedd med en travers.

Samtliga värmeåtervinningsaggregat för den nya maskinen är försedda med automatiska luftfilter för rening av uteluften. Luften strömmar två gånger genom en serie filterplå­tar indränkta i en speciell luktlös filtervätska, som hinder damm och föroreningar.

 

Filterplåtarna bilda tillsammans ett ändlöst band, fritt upphängt över en långsamt och intermittent roterande horisontell axel. Den nedre delen befinner sig ständigt i behållaren för filtervätskan, som tvättar av det avskiljda stoftet och förnyar vätskehinnan på plåtarna. Genom batterierna på den nya maskinen erhålls en återvinning av ca 7,7 milj. Mcal/år motsvarande omkr. 14.700 ton ånga/år.

Den senaste utbyggnaden av fabriken har även medfört en utvidgning av indunstningsanläggningen och sodahuset. Industningen har utökats med en 4-stegs Rosenbladsanläggning. I sodahuset, där man tidigare hade ett av AB Göta­verken levererat Tomlinson-aggregat motsvarande en produktion av 100 ton massa/dygn, har man i år igångsatt aggregat nr 2, av samma fabrikat. Det nya aggregatet, som är konstruerat för en normal massaproduktion av 150 ton per dygn, 36 atö tryck och 425°C överhettning, är utfört som vertikalrörpanna av hängande typ.

 

Hela pannan med tillhörande ugn och överhettare är nämligen med speciella anordningar upphängd i en särskild balkkonstruktion, varigenom all expansion sker i riktning uppifrån och nedåt. Detta utförande är lika med det utförande som lanseras av de stora amerikanska firmorna på området. Fördelen härmed är bl.a., att risken för läckage i väggar etc. på grund av spänningar minskas. Väggkonstruktionen är synnerligen intressant, då något murverk i vanlig mening icke förekommer utan pannans väggar utgöras av isoleringsregel samt där utanpå av en särskild ytbeläggning av elastiskt material.

Aggregatet är försett med Götaverkens patenterade slanglösa oscillerande insprutningsmunstycken.

 

Ekonomisern och luftförvärmaren för Tomlinsonaggregatet är av AB A. Ekströms Maskinaffärs fabrikat och utrustade med Bromans kulsotningsanordning.

Båda Tomlinsonaggregaten har automatisk luftsotning enl. system Superior.

 

Till varje aggregat hör ett elektrofilter av AB Svenska Fläktfabrikens tillverkning. Gaserna går till elfiltren med en temp. av 120- 140°C . Emissionssystemet består av trådar, inspända mellan ramar, isolerade från jord. Spänningen är 60000-70000 V likspänning, negativ polaritet. Utfällningselektroderna är jordade och bestå av smala plåtar, nedtill förenade med stänger till ett mekaniskt slagverk. Stoftet, som faller ned på filterkammarens botten, förs med en skraptransportör och en transportskruv genom ett fallrör, till en lösartank med omrörare. Normalt återvinnas 95 à 96% av de i rökgaserna ingående kemikalierna, vilket motsvarar 4,7 resp. 7,2 ton natriumsulfat/dygn för de båda aggregaten. Med nuvarande priser motsvaras detta av ca 250.000 kr/år.

 

För att tillgodose det ökade kraftbehovet har installerats en STAL mottrycksavtappningsturbin på 7.000 kW.