skap gjorde landets pappersindustri åren 1917 – 1918 vid anläggningen av Wäija kraftpappersbruk som komplettering av Dynäs A.-B :s sulfatfabrik.

Betydande om- och tillbyggnader av äldre fabriker gjordes bland annat år 1916 vid Forsså, då pappfabrikens produktionsförmåga fördubblades, och vid Wargöns sulfitfabrik. Vid A.-B. Svensk Papps fabrik i Sundsvall, där ingeniören G. A. Staaf på våren 1916 övertog chefsskapet, installerades den tidigare inköpta kartongmaskinen. Dess igångsättning försenades dock ända till november 1916 genom den eldsvåda, som under sommaren drabbade fabriken. År 1918 utökades anläggningen med två mindre yankeemaskiner för spinnpapper, vilka dock förstördes vid en ångexplosion ett par år senare. Kartongmaskinen utbyggdes år I920 till en produktionsförmåga av 6000 ton. Medan arbetarantalet var blott 21 vid det första sliperiet nådde det efter utvidgningen 140. År 1917 färdigställdes den nya kraftstationen vid Frövifors sedan därvarande sliperi lagts ned. Till I9I8 års arbeten hörde ångpanneanläggningar vid Strömsnäs bruk och vid Sörstafors. Då sattes även Rydö nya kraftstation i gång. Hylte skaffade sig en ryas" yankeemaskin och Åsen en rgo" fourdrinier. Ar I9I9 ägnades särskild uppmärksamhet åt sulfitfabriksanläggningarna vid Långed samt vid Loddby, Papyrus och Hjerpen. År tgzo tillkom en rzo" yankeemaskin vid Wäija, Oppboga byggdes om och omfattande magasinsbyggnader vid Munksjö avslutades. Ar I92I installerade Örebro en ny xzo" yankeemaskin. Strömsnäs bruk, där direktör Erik SjövalP övertog ledningen vid C. H. Sundins död, utförde under I92I omfattande nyanläggningar av vedgård, transportbanor, barkhus och sågverk. Finpappersbruken, som i mindre mån än övriga bruk haft nytta av högkonjunkturen, följde dock med i expansionen. Främst gingo därvid de båda delvis på export inriktade Klippan och Papyrus. Det sistnämnda igångsatte rgi8 sin tionde pappersmaskin. Även Lessebo installerade en ny maskin år Igzz.

Huru kännbara fredskriserna blevo för brukens ekonomi ledde de dock endast i ett par fall till utåt synbara katastrofer. Älvsborgs pappersbruks inställande av driften har förut omnämnts. Västerviks Pappersbruk gick i konkurs ???? och pappfabriken i Sundsvall I923. Vid Västerviks Pappersbruk hade före betalningsinställelsen gjorts misslyckade försök att upptaga kraftpapperstillverkning. Efter flerårigt stillestånd togs bruket år 1923 ånyo i drift för den banks räkning, som tidigare varit dess förlagsgivare.

Det synes nästan som om den tidvis forcerade och ojämna fabriksdrift, som de växlande konjunkturerna orsakade, hade återverkat även på antalet eldsvådor och andra olyckor, som under denna tid drabbade fabrikerna i osedvanligt stort antal. Dessa olyckor voro mestadels ekonomiskt mycket kännbara genom de nödtvungna driftsinställelserna även där de dryga återuppbyggnadskostnaderna täcktes av höjda assuranssummor.

Bland eldsolyckorna voro de största den som juli månad 1916 härjade nyanläggningen vid A.-B. Svensk Papp i Sundsvall och svårt skadade dess nyss igångsatta kartongmaskin; den som i december 1917 gick över Örebro pappersbruk och avbröt dess drift under ett halvt, delvis ett helt år ; den som i mars 1918 ödelade sulfitfabriken, sliperiet och större delen av pappersbruket vid Koppom ; de båda, som i januari och juni 1918 totalt förstörde först sliperiet och sedan pappersbruket vid Wargön; eldsvådorna i Göteborgs Pappersbruk i juni och vid Forsså i september I920, vilka båda drabbade holländeriet m. f l. fabriksavdelningar, men icke pappersmaskinerna ; slutligen ock-så branden av Hylte Bruks stora pappersmagasin i februari 192I. På samtliga dessa ställen restes dock nya, moderna och produktionskraf-tigare anläggningar ur de gamlas aska.

Den från andra större olyckor än eldsvådor mestadels förskonade pappersindustrien har tyvärr också från dessa år att anteckna ett par dystra minnen av ångexplosioner med spillda människoliv.

Den sorgligaste av dessa explosioner inträffade vid Grycksbo den 28 februari 1920. Med sina åtta dödsoffer överträffade den t. o. m. den svåra katastrofen vid Katrinefors bruk år igor, då fyra arbetare förolyckades och fyra svårt skadades vid sprängningen av en från det gamla Korndals pappersbruk inköpt halmkokare. Vid Grycksbo var det en svetsad plåtbehållare, som sprängdes under överblåsning av lut från sulfatkokeriet. Närmaste orsaken till olyckan var svaghet i en svetsfog, som gav vika vid ett ringa övertryck i behållaren, väsentligt understigande det tryck, till vilket behållaren tidigare vattenprovats.

Ångpanneexplosionen vid Hällefors pappersbruk den 29 oktober I920 skedde också under förhållanden, där den tekniska sakkunska-pen mötte överraskande problem. Den krävde tvenne dödsoffer.

Olyckan skedde å en i vederbörlig ordning provad och besiktigad vattenrörspanna och i normal drift utan tryckstegring eller andra oförutsedda omständigheter. Sannolikt orsakades den av dolda brister i infästningen av vattentuberna i den slamsamlare, vars lösslitning från pannan var den direkta anledningen till katastrofen.

Torkcylindersprängningen vid A.-B. Svensk Papps fabrik i Sundsvall den 29 januari samma olycksdigra år 1920 var däremot av en i industrien tyvärr icke okänd art med motstycke senast vid Fiskeby år 1911. Liksom vid Fiskeby hade genom misstag av en arbetare ångventilen öppnats å ledningen till en avkyld stillastående torkcylinder och den ojämna uppvärmningen orsakat en farlig materialspänning i denna. Medan vid Fiskeby en arbetare dödades och tvenne skadades kom personalen vid Sundsvallsfabriken mycket lindrigt undan det hotande tillbudet. Sprängningen ägde rum medan fabriken var i full drift och ett tjugutal man arbetade i en bredvidliggande pappsal. Likväl skadades blott några få av dessa helt obetydligt. De materiella skadorna voro så mycket större. Två pappersmaskiner med tillhörande byggnad spolierades fullständigt och brukets kartongmaskin blev illa åtgången.

Över de framgångar, som i stort sett följt vårt lands pappersindustri, kasta dessa olycksminnen sina slagskuggor. Djupt kända, ej blott i den krets de närmast drabbat utan i broderligt deltagande från bruk till bruk genom landet, erinra de om, att framstegen icke blott krävt tankens och handens arbete, icke blott kostat ekonomiska uppoffringar utan ock tagit ut sin gärd av liv och lemmar och efterlämnades tårar.

Vid årsskiftet I922 – I923, då dessa anteckningar avslutas, ha vi följt den moderna svenska pappersindustrien från dess första trevande steg på 186o- och 7o-talen fram genom växlingarna av kon-junkturstormar och stilla växtväder till en blomstring, som dess idkare för en mansålder sedan icke drömde om, men som vi med visshet vänta ännu icke på länge nått sin höjdpunkt. Den omedelbara framtiden står dock icke molnfri.

I mycket har utvecklingen gått så raskt framåt, att rådrum kräves för anpassning till det nya. Detta gäller ej mindre de ekonomiska omgestaltningar och kombinationer, som de sista sex åren fört med sig, än även de nya sociala förhållanden, som brådmognat under världskriget.

Y