1546 Gustav Vasa först på plan. Svenske konungen Gustav Vasa upprättar ålfiske i Iggesund ( Iggån);

 

1572 Kronosåg anläggs vid Iggån;

 

1665 Pappersbruk första industrianläggningen. Östan Pappersbruk byggs och blir den första egentliga industrianläggningen i Iggesundstrakten;

 

1685 AB Iggesunds Bruks födelse Isak Breant d.ä. får tillstånd att anlägga Iggesunds Bruk (AB Iggesunds Bruks officiella födelseår);

 

1688 Järntillverkningen inleds. Iggesunds välbekanta varumärke ankarstämpeln börjar användas i och med att järntillverkningen startar;

 

1721 Ryssarna bränner Iggesund. Rysk galärflotta härjar i trakten och bränner byggnader och bruk;

 

1722 Grillska tiden inleds...Handelshuset Grill i Stockholm köper Iggesunds Bruk;

 

1800 ... och avslutas. Iggesund säljs till brukspatron Jürgen Christopher Muller, vilket betyder att den Grillska epoken vid Iggesunds Bruk upphör;

 

1869 Många ägare under 1800-talet Österby och Strömbacka bruksägare köper Iggesunds Bruk. De nya ägarna är de fjärde i ordningen under 1800- talets,  69 första år;

 

1870 Sågverksepoken inleds. Den egentliga sågverksepoken inleds i och med byggandet av en större vattensåg i Iggesund;

 

1876 AB Iggesunds Bruk bildas och Gustaf Tamm utses till företagets förste disponent och Gustaf Tamm utses till företagets förste disponent;

 

1878 Far och son Lindman tar över Achates Lindman blir ny disponent. Efter 14 år avgår han och efterträds av sin son, den rikskände konteramiralen Arvid Lindman;

 

1898 Första fackföreningen bildas i Iggesund av Svenska Sågverksarbetareförbundet.

 

1903 Hudiksvalls Trävaru AB ny ägare lggesunds Bruk säljs till Hudiksvalls Trävaruaktiebolag, i vars industrirörelse bl.a. sågverket Håstaholmen ingår;

 

1915 Först i Sverige med kombinat

 

1917 Landets första kombinerade sulfit- och sulfatfabrik byggs i Iggesund;

 

1921 Gunnar Sundblad ny chef. Till ny disponent utses Gunnar Sundblad, tidigare byggnadsansvarig vid uppförandet av massafabriken;

 

1922- Sex sågverk läggs ned

 

1938 Under dessa år nedläggs de sex sågverken i Storan, Karsjö, Hålsjö, Bergsjö, Saltvik och Hybo;

 

1943 Far och son Trygger i toppen Carl Trygger efterträder sin avlidne far Ernst Trygger som Iggesunds styrelseordförande;

 

1949 Iggesundaktien inregistreras på Stockholms fondbörs;

 

1951 EKA förvärvas. Iggesund köper kemiföretaget EKA;

 

1956 Lars G Sundblad ny chef, Gunnar Sundblad avgår som disponent och efterträds av sin son Lars G Sundblad;

 

1963 Kartongepoken inleds. Iggesunds första kartongmaskin startar;

 

1965 Boxholms Bruk förvärvas Iggesund köper Boxholms Bruk i vars verksamhet ingår järnverk, sågverk, snickerifabrik och mejeri;

 

1967 Ströms Bruk och Stocka köps.  Av Ström Ljusne AB köper Iggesund Ströms Bruks sulfitfabrik och Stocka Sågverk;

 

1967 Sulfat avlöser sulfit. Ny sulfatfabrik tas i drift i Iggesund samtidigt som sulfitfabriken läggs ned;

 

1971 Ny kartongmaskin tas i drift;

 

1977 Carl Trygger avgår efter 54 år i Iggesunds styrelse;

 

1979 Nedläggning av den för tolv år sedan förvärvade Ströms Sulfitfabrik;

 

1980 Plastbeläggning i Strömsbruk Linje för plastbeläggning av kartong startar i Ströms Bruk;

 

1980 Maktkamp om Iggesund

 

1981 lämnar Stora Kopparberg och Billerud ett offentligt erbjudande att köpa samtliga aktier i Iggesund och får därmed Iggesundsaktier

          motsvarande 23 procent av rösterna.

 

1981 tar MoDos styrelseordförande Matts Carlgren och styrelseledamoten Jan Wallander plats i Iggesunds styrelse.

 

1982 inväljs MoDos VD Björn Sprängare och Storas styrelseordförande Stig Synnergren i Iggesunds styrelse.

 

1983 Det börjar med att MoDo under 1980 och 1981 successivt köper aktier i AB Iggesunds Bruk motsvarande 32 procent av rösterna.

 

1983 Drar sig Stora/Billerud ur maktkampen och säljer sin aktiepost i Iggesund till MoDo. Iggesund är därmed ert intressebolag till Mo och Domsjö AB. Matts Carlgren,

          MoDos styrelseordförande, blir nu också styrelseordförande i AB Iggesunds Bruk;

 

1983 Järnbruksepoken slut. De sista delarna av Boxholms AB säljs, vilket betyder att järnbruksepoken vid Iggesund därmed avslutas;

 

1984 CTMP-fabrik byggs i Domsjö Iggesund och MoDo bygger gemensamt en anläggning för tillverkning av kemitermomekanisk pappersmassa (CTMP) i Domsjö.

         Jörgen Nordin efter Sundbiad Lars G Sundblad avgår som VD och koncernchef i AB Iggesunds Bruk och efterträds av Jörgen Nordin;

 

1985-1986 AB Iggesunds Bruk köper aktier i Holmens Bruk AB motsvarande cirka 15 procent av rösterna och 11 procent av kapitalet.  EKA avyttras. Kemiföretaget EKA säljs till Nobelkoncernen;

 

1987 MoDo/Iggesund huvudägare i Holmen. Genom förvärv av Förvaltnings AB Ratos hela aktieinnehav i Holmens Bruk AB blir MoDo/Iggesund största delägare i Holmen med 26,9 procent av aktiekapitalet

           och 46,7 procent av rösterna. Efter ytterligare köp av Mariebergs Holmenaktier får MoDo/lggesund kontroll över närmare 80 procent av rösterna och cirka 40 procent av kapitalet i Holmenkoncernen;

          Iggesund köper det brittiska kartong­företaget Thames Board Ltd, som är Europas största tillverkare av förpackningskartong. I köpet ingår också sågverket Workington Sawmills Ltd;

 

1988 Iggesund-MoDo-Holmen = Mo och Domsjö AB. Samgåendet mellan MoDo, Iggesund och Holmen blir definitivt i och med att MoDos bud till aktieägarna i Iggesund och Holmen resulterar i att MoDo vid årsskiftet

          äger över 90 procent i de båda bolagen.