SCPF:s Industrihistoriska Utskott, som kallat bruksrepresentanter till ett informativt sammanträde på Tekniska Museet i Stockholm den 10 december 1975.

Branschteknisk historik i goda händer

Före det egentliga sammanträdet fördes de tillstädeskomna av förste intendenten Gunnar Pipping på en rundvandring genom arkiv och bibliotek, där de togs emot av arkivarie Inga-Britta Sandqvist, som plockade fram de godbitar som bäst kunde falla branschens representanter i smaken. Besökarna kunde ändå knappast undgå att imponeras av detta välordnade arkiv med dokumentation av framför allt vårt eget lands tekniska utveckling.

Dessutom besågs en utställning av skogsindustriella processer och produkter med tonvikten på termomekanisk massa, fiberskivor och sågverksprodukter. Här finns plats för fler bidrag från cellulosa-pappersbranschen. Tänk vad en modell av Kamyrs kontinuerliga kokeri som på Vallvik skulle gjort sig bra här!

Långt tillbaka i tiden fördes man sedan vid visningen av en film från handpapperstillverkning vid ösjöfors. En ung grabb med skärmmössa och korta byxor syntes veta precis vilka vedstycken, som skulle placeras var och hur för att balpressen skulle fungera bäst. När sedan enspännarkärran körde iväg i sakta lunk på grusvägen med några balar papper, var idyllen fullständig. Detta skedde när seklet var ungt - en del av oss har upplevt det.

Utskottsverksamhet

Sedan den mera rörliga delen av programmet avverkats inklusive en lunch i de gamla dragonstallarna, som nu byggts om till förnämliga museilokaler, samlades de närvarande till möte.

Ordföranden i Industrihistoriska Utskottet, Sigbjörn Holgersson, hälsade välkommen. Han tackade Tekniska Museet för initiativet att erbjuda utskottet lokaler och visningsprogram för dagens sammankomst och betonade vikten av den roll museet spelar för den industrihistoriska forskningen.

Verkställande ledamoten i utskottet, Ewert Landberg, avlämnade därefter en verksamhetsrapport, med en erinran om att grundprinciperna för verksamheten fastställts för ett år sedan.

Många äldre fabriker läggs ned, och det gäller att bevaka industrihistoriska intressen. Genom orienterande besök vid äldre anläggningar hade man lyckats få. fram en modell för hur arbetet kunde läggas upp. Härvid är det viktigt att man får stöd av kontaktpersoner. Mallar för intervjuer och fotodokumentation hade också utarbetats.

SPCI hade tagit ett gott initiativ då de skaffat fram historik från Värmland och Dalsland genom medverkan av Marie Nisser och Helene Sjunnesson.

Arkiveringsprinciper hade studerats av en särskild kommitté, och regler för gallring av ritningar och annan dokumentation hade utarbetats.

Genom förfrågningar hade man försökt få reda på brukens innehav av gammal utrustning. Tyvärr hade endast 17 bruk något att anmäla -kanske detta berott på att frågeformulär inte är rätta formen för att väcka intresse för saken.

Industrihistorisk forskning kräver också en hel del arbete med genomgång av gammal dokumentation. Utskottet hade hört sig för hos Arbetsmarknadsstyrelsen om möjligheterna att få hjälp härmed.

Synpunkter på historisk teknisk dokumentation

Museichefen Sigvard Strandh omtalade, att Vattenfall håller på med en utredning rörande formulering av mål och politik för tekniskt kulturhistoriskt arbete inom verket.

Tekniska museet har haft kontakt med andra statliga verk för att väcka intresset för tekniskt kulturarbete. Domänverket har varit mest intresserat och samarbetar med museet i fråga om dokumentation och bevarandet av gamla anläggningar, även vad beträffar omgivningen. En lägesrapport kommer snart, därefter utredningen. Allt detta ligger i tiden. Andra branschföreningar är också intresserade. SCPF har en fjäder i hatten med att vara först i detta kulturhistoriska arbete.

För att folk skall vara intresserade måste de få tillfälle att se gamla maskiner och anläggningar, insköt en av mötesdeltagarna. Har Tekniska Museet tillfälle att bjuda på detta? Svaret blev att man knappast kan ta emot stora elpjäser. Som ett exempel kunde dock nämnas, att Porjus, som nu skall tas ur drift, skall bevaras som ett museum. Där finns också lokaler, som kan ta emot detaljer av liknande utrustning. Även på andra håll disponerar museet förvaringslokaler för olika industrihistoriska objekt.

Dokumentation från företag

Från Mackmyra rapporterade Rune Ferling, Stora Kopparberg. Bruket grundades 1889. Det ligger ca 1 mil väster om Gävle och tillverkar 50 000 t sulfitmassa per år, varav ca 1/3 går till Kvarnsveden och resten på export. Nu skall verksamheten läggas ned och de 200 anställda erbjudas andra anställningar.

Orsaken till nedläggningen är att företaget är för litet och miljövårdskraven för stora. Byggnaderna kommer inte att bevaras, men vad som försvinner har dokumenterats på olika sätt, bl a genom bandade intervjuer, som finns i Nordiska Museets arkiv. Vidare har en 1400 m lång färgfilm upptagits av hela processen. Mackmyras arkiv flyttas till centrala arkivet i Falun.

Anförandet var ett skolexempel på vad man kan göra och väckte en hel del frågor. Inga föremål kommer att bevaras. Man påpekade att ett urval måste ske bland de fabriker, som skall lägga ned driften.

Urtypen av en maskin skulle kunna sparas, likaså är en maskin intressant om den är ett led i en utveckling, sades det bland annat.

Miljö och bostäder hade också tagits upp. Någon ansåg därvidlag att det vore viktigare att dokumentera nuläget än att beskriva utvecklingen, men det ifrågasattes ändå om man inte skulle försöka få fram fotografier från de äldsta i företaget, från den tid då de var unga.

Frövifors Bruk beskrevs av Sven-Göran Wennerholm, Örebro Pappersbruks AB. Idag tillverkas där 23 000 t kraftpapper. Industrihistoriska utskottet genomförde en dokumentation våren 1975. Framlidne disponenten Gunnar Björkman lät på 1950-talet företaget bekosta en historik över bruket. Den utfördes av landsantikvarien Bertil Waldén. En av brukets ingenjörer har varit noga med att föreviga anläggningsdetaljer för varje ombyggnad. En stenbro från 1880-talet får inte röras. Några maskiner från 1800-talet är ännu i drift. Om det går att ordna det ekonomiskt skulle de kunna bevaras. Gamla transmissioner, kollergångar och gjutjärnsholländare från 1905 finns kvar. Husen är uppförda med kaikstensmurar och gamla fina takstolar. Man har nu börjat ta upp en 16 mm färgfilm för att dokumentera vad som finns, men tyvärr har mycket slängts bort. Intervjuer med gamla fröviforsare förutses.

Nästa redogörelse gällde Lottefors sliperi och lämnades av Wilhelm Rosen, pensionär från Korsnäs-Marma AB. Här hade man redan 1753 en finbladig såg, driven med vattenkraft. Sedan 1875 var den i familjen Ungers ägo. Sågen brann och återuppbyggdes 1881, varvid man ökade på med ett sliperi för 750 t slipmassa per år. Där fanns två slipstolar med vertikal axel och åtta lådor, direktkopplade till var sin turbin. 1902 gjorde man 2 500 t/år. Så byggde man över älvens huvudfåra med en damm för att höja vattenståndet och moderniserade anläggningen 1904-05. Nu fanns fyra slipstolar och ett nytt torkeri. En del av anläggningen spolades bort vid en vårflod 1906. Därefter uppsattes en turbin med generator och en Voith kannslip. Händelsekedjan blev intressant:

1907 tillverkades 10000 t/år

1915 tillverkades 13 500 t/år och torktornen ersattes av torkkanaler

1922 skar vattnet in under golvet i turbinrummet och åstadkom stora skador

1930 övergick man till enbart torkad massa

1955 började stor ombyggnad. Ett kraftverk tillkom och ett helt nytt sliperi, till en kapacitet på 35 000 t/år.

Detta var ett stycke sliperihistoria. Nu skall man föredra allt i företagsnämnden för att se om ytterligare information kan komma fram. Folk över 80 år har en del att berätta.

Korsnäs-Marma AB har för avsikt att fortsätta med Marmaverken och även med Korsnäsverken.

Thorsten Petersson, SIAB, hade gjort en vacker färgfilmsupptagning av Emsfors sulfitfabrik, som han förevisade med kommentarer. Ingvar Oremark, Bergvik & Ala, talade om Bergviks museum och de insatser bruket gjort på dokumentationens område, och slutligen talade Lars-Erik Engqvist, Munksjö AB, om bolagets industrihistoriska verksamhet, väl dokumenterad i jubileumsskrifter som ”Munksjö Bruks Minnen” (1953) och tidigare utgåvor.

Publicerings- och informations-frågor

SCPF:s informationsehef, Göran Sjöberg, lämnade synpunkter på industrihistorik till ledning för dem, som ville ägna sig åt sådant arbete.

Syftet är dubbelt, nämligen att visa gammal teknik och gamla arbetsmiljöer. Målgrupper för sådan dokumentation är i första hand

-                     teknikforskare

-                     tekniskt intresserade

-                     fackets medlemmar (särskilt arbetsmiljön)

-                     skolan (teknik/miljöperspektiv)

-                     närmaste geografiska omgivningen

-                     förbipasserande turister

Företagen kan normalt inte beräknas hinna med alla dessa grupper. Man bör därför prioritera mellan dem och aktivt bjuda in respektive sända ut material till dessa nyckelgrupper. Informationsmedel är i första hand följande:

-                     visuell presentation: film, stillfilm, foto

-           tryckt presentation: historik, uppsatser, småtryck, artiklar (glöm inte personaltidningen)

-                     besök på platsen

-                     föredrag hos målgrupperna (skolor, hembygdsföreningar etc)

-                     samverkan med museer.

Kortsiktsproblem för industrihistoriken i det egna företaget:

hur väcka företagsledningens intresse? (konkurrensen med lättare mätbara och ekonomiskt mer givande projekt är svår)

-           hur dokumentera kostnaderna för verksamheten på ett realistiskt sätt?

Hur väcka personalens intresse för industrihistoriska frågor?

-           anknyta till människans situation snarare än maskinernas tekniska finesser

-                     samarbeta med fackldubbarna

-           arrangera fotodokumentationstäv-lingar i samverkan med personaltidningen eller dylikt

-                     skriva artiklar i personaltidningen

-                     berätta om företagets historia på medaljfester och dylikt

-           lägga in historikpunkter i företagets presentationsbroschyrer, årsredovisningar etc

-           lägga in industrihistoriska perspektiv i presentationer för besök från SPCI etc.

Ett dagslångt intressant möte var slut. En fantastisk utveckling hade belysts. Skada blott att anslutningen från brukshåll var så dålig. Nog har vi väl råd att hämta andan ett tag och kyla av dagens stress med vilsamma tillbakablickar?

Otto Brauns