Karlsborg sulfatfabrik

 

 

Karlsborg (Nordiska Trävaruaktiebolaget) 1906 endast sågverk.

Sågverket försågs med elektrisk belysning 1906.

Karlsborg. Enligt brandförsäkringen endast sågverk fram till 1911.

 

Morjärv station, anlades åren 1913-14 av Norrbottens Sulfat Aktiebolag, vars aktiekapital var kr. 1200000:-. Detta bolag övergick sedermera i Baltiska Trävaruaktiebolaget, som  sin tur år 1918 införlivades med Aktiebolaget Ytterstfors-Munksund. Fabriksanläggningen, som planlagts och byggts av ingenjör Gunnar Sundblad, omfattade 4 kokare och i torkmaskin samt i sodahuset 2 roterande sodaugnar jämte övriga nödiga maskiner. Årskapaciteten var c:a 10000 ton. Drivkraften erhölls från en ånganläggning om c:a 600 hkr. Fabriken nedlades hösten 1918, maskinerna såldes till Finland 1919.

 

 

Ytterstfors-Munksund gick i konkurs 1925.

Arbetslösheten steg till sådan höjd att ett återupptagande av den industriella verksamheten var ofrånkomlig av inte minst sociala skäl. En uppvaktning från kommunen resulterade 1927 i en proposition till riksdagen om aktieteckning i ett bolag med lägst 3 milj. kronor i aktiekapital. En förening, Nederkalix Industri u.p.a.  bildades och som tecknade aktier för 1597900:-. Föreningen erhöll det för teckningen erforderliga beloppet som ett 15-årigt lån av statsverket.

Kalix Träindustriaktiebolag konstituerades den 29 februari 1928.

 

Sågen byggdes om med nytt maskineri och cellulosafabrikens byggnader iståndsattes. Helt nytt maskineri för cellulosafabriken anskaffades med av leverantören garanterad kapacitet av 18000 ton cellulosa/år. Krisen 1929 gjorde att kalkylerna för bolaget slog helt fel och 1931 blev det nödvändigt med ett kapitaltillskott. I en proposition föreslog K. Maj:t riksdagen en ny aktieteckning om 2 milj. kronor.

 

1933 var det dags igen, bolaget hade dragit på sig en skuld till domänverket om drygt 981000:- , som bolaget var ur stånd att likvidera.

K. Maj:t ansåg det lämpligt att bolagets mellanhavande med Domänverket ordnades med att bolaget fick kredittiden utsträckt.

 

Utredning angående den ekonomiska krisen 1933-34

 

Kalix träindustriaktiebolags extra stämma hölls den 31 augusti 1936

i Kalix. Till stämmans ordförande valdes landshövding Gärde. 25.823 aktier var representerade. Den största enskilda aktieägaren, Munksunds bolag, var icke representerad. Ett förslag att ajournera stämman till den december avslogs, varefter beslut fattades om företagets trädande i likvidation.

 

Till likvidatorer utsågs konsul O. Gullander, Stockholm, riksdagsman David Hansén, Gammelstad, jägmästare C. E. Holm, Gällivare, och advokat O. Schultz, Stockholm. Till slut uttalade konsul G. Svanberg en förhoppning, att det under likvidationen skulle visa sig möjligt att intressera kapitalstarka privata intressen för driftens övertagande, vilket enligt hans mening skulle vara det i längden bästa. Domänverket trädde in och övertog företaget år ????

 

Ur meddelande 1941:

"Ombränningen av mesa sker i en roterande ugn av KMW:s typ av följande dimensioner; längd 50 meter största diam. 2,4 meter. Ugnen eldas med gengas från en Chapman vridrostgenerator med en kapacitet av 20 ton kol per dygn, vilken, sedan några smärre ändringar vidtagits, med utmärkt resultat eldas uteslutande med torkad flis och bark. Ugnen har varit i drift sedan november 1939 och har, sedan en del tekniska svårigheter övervunnits, fungerat fullt tillfredsställande. Fabrikens behov av bränd kalk täcks sedan 1 år tillbaka till 100% med ombränd mesa. Detta låter sig göra därför att fabriken under åren 1929-1939 på grund av lokala förhållanden varit tvingad att lagra mesan på land innanför jordbankar. Denna mesa användes nu för att täcka kalkförlusterna, som uppgå till 10-12%

 

Mesan från upplaget fraktas med bil, löses i särskilda behållare och blandas kontinuerligt med mesan från mixeriet. Minskning av mixeriets kapacitet vid övergång från bränd kalk till ombränd mesa har varit ytterst liten, c:a 5—l0%, och beror uteslutande på att mesavolymen per mix ökat något. Vitluten klarnar lika bra vid användning av ombränd mesa som vid bränd kalk upp till en kausticeringsgrad av 80- 82%, med ytterligare ökad kausticeringsgrad sjun­ker klarningshastigheten snabbt, antagligen beroende på den höga kiselsyrehalten i mesan.

 

Förbrukningen av ombränd mesa är 300 kg per ton massa, halten NaOH i denna betyder, att mixeriets alkaliförluster, räknade som Na2SO4, krediteras med 8,5 kg alkali per ton massa.

Mesaugnens gasgenerator eldas som ovan nämnts med flis och bark, som torkats i en Perssons torktrumma med avgaserna från mesaugnen. Flisen torkas ned till 2-5% vattenhalt, vilket visat sig nödvändigt för att erhålla tillräckligt hög temp. i mesaugnens brännzon.

 

Som bränsle för gasgeneratorn kan pressad och huggen bark med ca 50% vattenhalt utan olägenhet ingå till 50 ā 60%. De resultat som vunnits vid Karlsborgs sulfatfabrik visa, att ombränning av mesa är lönande ur bränslesynpunkt för sulfatfabriker med tillgång till träbränsle i form av bark och sågverkshack, dessutom medför den en ganska betydande alkaliåter­vinning.

 

Sulfatfabriken härjades den 3 augusti 1944 av eldsvåda varvid värden för omkring 8,5 milj. förstördes. Massalagret, 23.000 ton, blev totalförstört. Dessutom förstördes 2.300 ton fodercellulosa, som spannmålsbolaget hade upplagt i magasinen. Man beräknar att det brann minst 14 dagar i massan. Utom de tre massamagasinen brann de sammanlagt 236 meter långa kajerna upp, liksom massalinbanan och en del andra transportanordningar. Det brunna var försäkrat till ett beräknat dagsvärde. Innan man kunde köra i gång massatillverk­ningen måste nya magasin och transportanordningar byggas upp. Såpa- och tvåltillverkningen berördes inte direkt av branden och icke heller terpentinframställningen.

 

Ur rapport 1950:

"Den ugnsanläggning, som finnes vid fabriken i Karlsborg, levererades år 1939 av KMW och har sedan dess oavbrutet varit i drift. Ugnen är en roterugn med en längd av 50 m och en invändig diameter innanför murverket av 1,7 m. Ugnen är lagrad på tre ställen och ligger med en lutning av 2,4°. Vid den mellersta lagringen är ugnen fixerad i axiell led. Axialtrycket upptas av en kraftig rulle, som stöder mot kanten av bärringen på roteraren. Ugnen drivs av en kuggväxel och har en rotationshastighet av 0,75 v/min. Hastigheten är på vår anläggning icke reglerbar. Effektbehovet är ca 18 hkr.

 

 

Mesan erhålls från mixeriet, där den tvättats på ett roterande sugfilter och transporteras från detta till en upplösningscistern försedd med omrörare Från denna cistern pumpas mesan upp på ytterligare ett roterande sugfilter på vilket det erhåller en sista tvättning. Mesan lämnar filtret i en skruvtransportör, som för in mesan direkt i roterugnens övre ände. I roterugnen kan man särskilja tre olika zoner. Överst torkningszonen, därefter uppvärmningszonen för mesa och slutligen själva kalcinerings- eller brännzonen. I den övre zonen, torkningszonen, är vår ugn försedd med ett system av armkors av vinkeljärn vilkas uppgift det är att förbättra kontakten mellan den våta mesan och de varma gaserna, öka torkningsytan och sänka avgastemperaturen.

 

I denna översta del är ugnen inte försedd med något murverk. Ugnen är i uppvärmningszonen och brännzonen däremot inmurad med eldfast tegel med en tjocklek av 140 mm. I brännzonen använder vi tegel av kvalité Höganäs Krona och i torkningszonen kval. Höganäs Bjuv. Den färdigbrända kalken, som erhålls i form av kulor, ramlar från ugnen ned i en roterande kalkkylare och transporteras sedan upp till en lagerficka vid mixeriet.

Roterugnen eldas med generatorgas. Ugnen och generatorn utfördes ursprungligen för koleldning men strax efter sedan anläggningen startats gick det inte att erhålla kol, varför eldning med träbränsle måste tillgripas. Detta var även genomförbart tack vare att ugnen utrustats med en torktrumma som avgaserna från själva mesaugnen får passera.

 

Träbränslet utgörs av avfalls- och brännved huggen till flis eller sågverksavfall. Vid bränning av kalk erfordras ju som känt en viss kalorimängd men det är i och för sig inte tillräckligt att man har denna kalorimängd tillgänglig i bränslet utan man måste även se till att man har ett bränsle, som ger en sådan förbränningstemp. att den för kalcineringsreaktionens genomförande erforderliga temperaturen uppnås. Med användning av fuktigt otorkat bränsle till gasgenereringen är detta omöjligt.

 

Med torkat träbränsle erhålls emellertid en generatorgas, som ger erforderlig förbränningstemp. Träbränslet måste enligt våra erfarenheter torkas så långt så att det endast håller ca 8 ā 10% H20 för att gasgenereringen skall bli tillfredsställande. Den fuktiga flisen, som tillföres torktrumman, håller en fuktighet av ca 45 ā 50%. Sedan gaserna passerat torktrumman ledas de till en skrubber i vilken varmvatten bereds.

 

1949

Bolaget beviljades av regeringen den 26 september byggnadstillstånd för uppförande av ett blekeri samt en avdelning för papperstillverkning. Cellulosafabrikens produktion uppgick detta år till ca 30- 35.000 ton oblekt sulfatmassa. Vid det nya pappersbruket skulle oblekt eller blekt kraftpapper att tillverkas. Byggnadsarbetena igångsattes 1950.

 

1951

Styrelsen beslutade att sulfatfabriken vid Karlsborgsverken i Nederkalix kommun skulle byggas ut med en sektion för en beräknad ytterligare produk­tion av ca 40.000 ton oblekt sulfatmassa pr år.

Pappersbruket  vid Karlsborgsverken var i full drift 1954 efter en omfattande provdrift under 1 års tid. Byggnadstiden uppgick till ca 2,5 år. Produktionen var ca 15000 ton kraftpapper per är, vilket endast var en del av sulfatfabrikens totala produktion.

 

1954

Påbörjades utbyggnad av sulfatfabriken till en produktion av ca 100000 ton per år och i samband därmed byggde man även ett nytt blekeri Pappersbruket utökades med en ny maskin och totala tillverkningen av papper blev  omkring 50.000 ton per år. Den tidigare färdiga byggnaden i pappersbruket rymde även den nya pappersmaskinen.

1955 uppförandes nytt ångpannehus i Karlsborgsverken till en kostnad av 900.000 kr.

 

1956

Nytt sileri för 600000:-  byggdes, samma år beslutade man, som en första etapp att bygga en järnväg mellan Morjärv och Kosjärv eller cirka 15 km. Genom järnvägsbygget fick Karlsborgsverken nya möjligheter och bättre förutsättningar. Järnvägen underlättade transporten av råvaror och  speciellt klor som är besvärlig att handskas med vid omlastning. För avsättningen av produkter innebar järnvägsbygget att man inte längre var så beroende av skeppningssäsongen.

 

1957

Färdigställdes det nya blekeriet i Karlsborgs Bruks sulfatfabrik och togs i bruk. Cellulosafabriken var under utbyggnad till en årlig kapacitet av 120000 ton sulfatmassa, varav hälften skulle användas för

egen tillverkning av kraftpapper och hälften säljas som blekt sulfat. Vissa delar av cellulosafabriken var redan 1957 utökade till den planerade kapaciteten, men andra tillbygg­nader återstod. 1958 uppnåddes den ovannämnda kapaciteten.

 

1957

Två kabeltorn, som uppgavs vara bland de största i sitt slag världen, restes i Geviken utanför Karlsborgsverken. Tornen,  80 och 75 m höga, var avsedda för transport av timmer från sjön dels till vinterupplaget och dels till vedrenseriet. Mellan tornen löpte linor avsedda för dessa transporter.

30 milj. kr anslogs 1965 till modernisering av Karlsborgs sågverk samt blekeriutbyggnad och andra kompletteringar i Karlsborgs sulfatfabrik och pappersbruk. Vidare uppfördes en barktrumma med en kapacitet av 45000 kubikfot per dygn. Denna åtgärd var nödvändig för att fabriken skulle kunna hantera den ökande kvantiteten biltransporterat virke.

 

Bild från 1958

 

1969

Vid Karlsborgs bruk planerades en genomgripande modernisering av såväl vedhanteringen som massa och papperstillverkningen i syfte att stärka fabrikens framtida konkurrenskraft. Åtgärderna fick också produktionshöjande effekt för både blekt sulfatcellulosa för avsalu och säckpapper, varige­nom den sammanlagda tillverkningen av avsaluprodukter översteg 170000 ton per år. Investeringssumman blev 75 Mkr.

Karlsborgs Bruk tecknade 1970 avtal med Rauma-Repola Oy, Björneborgsverken om leverans av huvudmaskineri till nytt renseri.

 

Barktrumman diam 5x20 meter av ny konstruktion löper på gummihjul. Vidare omfattade leveransen flishugg, såll och diverse transportörer. Anläggningen togs i drift hösten 1971.

82 miljoner lades ner 1972 på ombyggnad och modernisering av sulfatfabriken och kraftpappersbruket i Karlsborg. Arbetena föranleddes av att delar av anläggningen var tämligen nerslitna, att den förutsebara kostnadsutvecklingen tvingade till insatser för att höja produktiviteten samt att fabriken måste anpassas till dagens krav på miljöskydd.

 

 Däremot åsyftades icke primärt att höja kapaciteten, men genom tillkomsten av  bl. a. en sågspånskokare och övriga rationaliseringar har en kapacitetshöjning i storleksordningen 10 % uppnåtts. Dygnsproduktionen uppgår nu till ungefär 470 ton sulfatmassa, varav något mer än hälften saluföres som blekt massa, medan återstoden användes till integrerad produktion av oblekt säckpapper och blekt kraftpapper. Investeringarna har styrts så att företaget vid en framtida utbyggnad har flera valmöjligheter vad gäller framtidens produktsortiment.

 

Renseriet har försetts med en ny barktrumma och en ny flishugg tar hand om all barkad ved som kommer från fabrikens två trummor. Vedhanteringen har rationaIiserats, bl. a. genom övergång från ved- till flislagring.

En sågspånsmassalinje med tillhörande tvättfilter och sileri kommer att köras igång under året. I drift är redan en flingtorkanläggning med automatisk balhantering både för flingtorkad och arkformad massa. Flingtorken ersätter en äldre torkmaskin med lägre kapacitet. I sulfatfabriken har de båda mesaugnarna ersatts med en ugn för hela produktionen. Under året kommer pappersmaskin PM 2 att byggas om och utrustas med bl.a nytt pressparti och ny sektionsdrift.

 

I miljövårdsåtgärder har satsats nära 13 miljoner främst i två sedimenteringsbassänger för fiberförande avloppsvatten, ny skrubber för sodahusrökgaser samt nytt cyklonbatteri för rening av rökgaser från bark- och oljepanna. Under året insätts en kolonn för avdrivning av illaluktande gaser från kokeri- och indunstningskondensat (ytkondensorer och vakuumpumpar) och diffusörtvätten kompletteras med en tvättpress.

 

1974

Regeringen har beslutat att pröva Aktiebolaget Statens Skogsindustriers (Assi) planer på att bygga ut tillverkningen av massa och papper vid Karlsborgs bruk i Kalix kommun. Vid prövningen av ärendet skall bl a miljömässiga, sysselsättningsmässiga och näringspolitiska aspekter vägas mot varandra.

Assis planerade utbyggnad omfattar bl.a tillkomsten av en produktionslinje för mekanisk massa och en kartongmaskin samt ombyggnad av vissa anläggningar för produktion av kemisk massa.

Ärendet kommer att remitteras till bl.a naturvårdsverket, koncessionsnämnden för miljöskydd, planverket, vägverket, arbetsmarknadsstyrelsen och länsstyrelsen.

 

1978

ASSI:s stora projekt för expansion och ombyggnad av Karlsborgs Bruk K77 har startat, sedan regeringen i mitten av mars meddelat beslut om finansiering. Nyanläggningen skall vara klar för start i juli 1980. Det största objektet, som också styr tidplanen, är ett nytt sodahusaggregat för hela produktionen, som blir 750 ton/dygn sulfatmassa av barrved. Ett optionsavtal för det nya sodahusaggregatet har i dagarna träffats mellan ASSI och Götaverken Ångteknik AB. Kontraktssumman utgör ca 90 Mkr och omfattar en paketleve­rans för en driftfärdig anläggning med tillhörande stålhusbyggnad på av beställaren uppförd betonggrund.

 

ASSI:s order till huvudleverantören Götaverken Ångteknik AB innebär sysselsättning för ca 200 årsarbetare i Sverige, vilket bl.a inkluderar economisertillverkning hos Svenska Maskinverken och rökgasreningsutrustning hos Svenska Fläktfabriken. Till utbyggnaden av statsägda ASSI:s nya fabrik i Karlsborg, Karlsborgs Bruk, har Sunds fått sin hittills största samlade order. Den totala ordersumman uppgår till ca 130 Mkr, varav ca 50 milj utgör egna nyckelmaskiner. Utrustningarna skall i huvudsak levereras under andra halvåret 1979. Igångkörningen beräknas ske i mitten av 1980.

 

Bild från 1980

 

Den nya fabriken kommer att få en produktionskapacitet av ca 700 dygnston (245000 årston) blekt sulfatmassa. Råvaran kommer huvudsakligen att utgöras av barrved.

Sunds leverans omfattar diskontinuerligt kokeri, tvätt, sileri, blekeri samt kompletteringar till den befintliga balningslinjen. I åtagandet ingår dessutom projektering, montering samt igångkörning av de levererade  maskinerna och utrustningarna.

 

För den beslutade utbyggnaden av Karlsborgs Bruk inom ASSI har Uddcomb genom Sunds AB:s franska dotterbolag Sunds S. A. fått order på sex sulfatkokare, Med en volym av 265 m3 per styck hör dessa till de största diskontinuerliga sulfatkokare, som hittills framställts på något håll i världen.

ASSI:s projekt “K77” i Karlsborgs bruk skall resultera i större och rationellare produktion. Det är kostnadsbe­räknat till 550 Mkr. Om- och tillbyggnaden skall ge säkrare framtid och bättre miljö för bruket och därmed för hela regionen. Projektet förutsätter att riksdagen följer regeringens råd i finansieringsfrågan.

 

Slutmålet för K77 är en fabrik, som så långt som möjligt vidareförädlar råvaran och därigenom gör fabriken mindre känslig för en lågkonjunktur. I fabriken tillverkas långfibrig sulfatcellulosa. En del av massan vidareförädlas i fabrikens två pappersmaskiner till blekt eller oblekt kraftpapper, som används som emballagematerial. Den massa som inte används för fabrikens egen papperstillverkning säljs till andra pappersbruk.

I juli 1980 skall projektet vara genomfört.

 

Man skall då kunna producera 250000 ton pumpmassa, vilket innebär en ökning med 35%. När hela anläggningen är intrimmad kommer bruket upp i en produktionskapacitet på 30000 ton oblekt papper, 50000 blekt papper och 150000 ton blekt cellulosa med möjlighet att öka mängden till 170000 ton. Projektet innebär även att den mängd massa som kommer att kunna blekas ökar från 115000 till 180000 ton. På längre sikt hoppas man att hela årsproduktionen skall kunna blekas.

 

God plats för utbyggnad

Den nya fabriken byggs på sydvästra industriområdet närmast kajen. Det innebär att det även i framtiden finns gott om plats för utbyggnader. Hela fabriksområdet är nämligen på ca 50 hektar, och av dessa behöver sulfatfabriken och pappersbruket endast ca 15. Ett massamagasin och några mindre äldre byggnader får rivas för att ge plats för den nya fabriken som blir 180 m lång och 80 m bred.

 

Lövholmen säkrar råvaran

Under de senaste åren har man kommit fram till att tillgången på barrträ börjar bli knapp. Och en faktor som gör den massa som tillverkas av ASSI i Karlsborg konkurrenskraftig på ex­portmarknaderna är den långa starka fibern, som bara finns i de barrträd som i Sverige växer ganska långsamt. Detta gäller främst norra Sverige.

 

Bild från 1991

 

Genom att nu betrakta ASSI:s anläggningar i Karlsborg, Seskarö och Lövholmen som en förbrukningsenhet för råvaran kan utbyggnaden vid Karlsborg genomföras utan att totalt sett mer råvara av barrved används.

Före K77 har ASSI:s cellulosafabriker i Norrbotten förbrukat 2 300 000 m3f barrved och 155 000 m3f lövved årligen. För att nu klara Karlsborgs ökade råvarubehov satsar ASSI 120 Mkr på en ombyggnad i Lövholmen, så att man där kan ta hand om ytterligare 200 000 m3f lövved. I Lövholmens bruk utanför Piteå tillverkas bl.a kraftliner, och i den tillverkningen går det bra att använda lövved. På så sätt kan Karlsborg använda ytterligare 200000 m3 barrved utan att det totala barrvedsuttaget ökar. Genom denna omdisponering skapas även arbetstillfällen för avverkning av lövträd. Virket finns inom regionen och har hittills inte kommit till någon nämnvärd användning.