Köpmanholmen sulfatfabrik
Mera bilder i slutet av texten!
Forsskoncernen anlägger sulfatfabrik vid Kallholmen.
I samband med uppläggandet av ett obligationslån för Sävenäs Nya A/B på mill. kr. har meddelats, att Forsskoncernen fattat beslut om att uppföra en ny sulfatcellulosafabrikk vid Kallholmen
anslutning till Öhrvikens A/B :s och Sävenäs Nya A/B :s anläggningar därstädes. Fabriken skall få en produktionskapacitet av 40.000 ton kraftmassa per år.
Efter den nya sulfatfabrikens färdigställande blir Forsskoncernen, till vilken räknas Forss AB Sävenäs Nya A/B, Öhrvikens AIB och Björkå A/B, en av vårt lands största trävaruproducenter i vid bemärkelse med en årlig tillverkning av cirka 80000 ton cellulosa, cirka 50000 ton mekanisk trämassa och cirka 45.000 stds sågade trävaror, med ett sammanlagt årligt tillverkningsvärde av omkring 23 mill. kr. Koncernen förfogar över en skogsareal av cirka 700.000 tunnland (ca 3465 km2), belägna inom Västernorrlands, Jämtlands och Västerbottens län.
Sulfatfabriken i Köpmanholmen, som började byggas 1929, har nu fått det vidlyftiga maskineriet inmonterat och driften beräknas kunna sätta i gång om några veckor.
Fabriken är byggd för en årsproduktion av 25.000 ton, men kan utbyggas till det dubbla.
Fors AB i Köpmanholmen håller på att uppföra en stor byggnad för kausticeringsavdelningen och mesaombränningsanläggningen. Den byggs i två skepp med en planyta på 20x68 m och skall vara färdig hösten 1958.
Forss AB, Köpmanholmen, kommer som första cellulosaindustri i Norrland att helt övergå från tillverkning av sulfit till enbart sulfatmassa. Driften vid företagets sulfitfabrik läggs omedelbart ned och i dess ställe utvecklas ytterligare produktion av sulfatmassa med 30000 ton helblekt björkvedsmassa. Företaget får en total årsproduktion på 520 000 ton blekt och oblekt sulfatmassa. Styrelsen har också beslutat att bygga en klorfabrik med en kapacitet av 6500 ton klor och 7 350 ton natronlut. Företagsledningen räknar nu med att inte behöva vidta några permitteringar, vilket annars varit nödvändigt i det tryckta läge som framför allt sulfitmassemarknaden f. n. befinner sig i. Driften vid den nya anläggningen kan komma igång redan våren 1964.
Klorfabriken inrättas i den spritfabrik som läggs ner i samband med omläggningen av driften. Härigenom kan produktionen av klor börja redan sommaren 1964.
1964
En affär inom den norrländska skogsindustrin med en köpeskilling om minst 100 milj, kr. avslutades nyligen då Forss AB i Köpmanholmen såldes till Norrlands Skogsägares Cellulosa AB och Mo och Domsjö AB. Forss AB, som ägts av familjen Hedberg sedan 1895, har 850 anställda vid industrin samt 650 i skogsbruket och omfattar en sulfat- och sulfitfabrik med en årsproduktion av 520000 ton.
Övertagandet av industrierna i Köpmanholmen innebär att skogsägarna kompletterar sitt sortiment av varor genom att nu också tillverka blekt sulfatmassa.
Forss AB ägde 148000 ha produktiv skogsmark. Av denna ligger en dryg tredjedel, 18000 ha, i norra Ångermanland. Det är denna del som NCB förvärvat. Resten av skogsmarken, ca 90000 ha, ligger i Västerbotten och har förvärvats av Mo och Domsjö AB.
1966
Norrlands Skogsägares Cellulosa AB invigde den 24 mars ett nytt blekeri i Köpmanholmen.
Styrelsens beslut att bygga blekeriet fattades den 2 februari 1965 och anläggningen kördes igång i 11månader därefter. Blekeriets produktion är i dag 300 ton blekt massa per dygn, vilket är den kapacitet som anläggningen har dimensionerats för. Blekeriet är ett s. k. lågblekeri, vilket innebär att blektornen har placerats utomhus och byggnaden inrymmer endast tvättfiltret, sileriapparatur, pumpar etc. Huvuddelen av apparaturen har levererats av Sunds AB. Byggnaden har uppförts av Skånska Cementgjuteriet.
1970
Köpmanholmen sulfatfabrik, byggd 1907, förvärvad
av Ncb 1964, nuvarande kapacitet 145 000 ton blekt sulfatmassa, varav 105000 ton
barrvedsmassa, 40 000 ton björkvedsmassa
Klor fabriken
Klorfabrikens nuvarande
produktionskapacitet är 11000 ton klor per år. Planer föreligger att genom
utbyggnad öka produktionen till ca 31000 ton per år.
Avloppsvattnet från klorfabriken utgöres
dels av helt kvicksilverfritt vatten såsom kylvatten m. m. dels vatten, som på
ett eller annat sätt varit i kontakt med kvicksilver.
Det kvicksilverfria vattnet avleds genom fabrikens avloppstub utan att några reningsåtgärder erfordras. Det kvicksilverhaltiga vattnet förs genom golvkanaler till en bassäng, vilken är utformad på så sätt att en effektiv sedimentering erhålls av fasta partiklar och slam, som medföljer vattnet.
Sedimentet tillvaratas och beskickas en destillationsapparat för kvicksilveråtervinning. Vattnet, som lämnar bassängen har genom sedimenteringen blivit avsevärt renat från emulgerat kvicksilver, men innehåller fortfarande en viss mängd löst kvicksilver. Det bräddar från bassängen över till en mindre cistern varifrån det pumpas tillbaka till klorfabrikens saltlösningssystem, dvs, det återförs till processen. För att denna återföring skall vara möjlig måste, för att vätskebalansen i systemet skall bibehållas, det s.k. klorkondensatet tillåtas gå till avlopp. Detta kondensat faller ut i samband med kylningen av klorgasen. Det innehåller ytterst små mängder kvicksilver, endast motsvarande några få kilo per år. Med undantag av detta mycket obetydliga utsläpp är alltså klorfabrikens vattensystem med avseende på kvicksilverhaltigt vatten helt slutet.
Vid tillverkning av klor erhålls samtidigt
vätgas, som innehåller något kvicksilver. Vätgasen går ut i fria luften.
För att minska innehållet av kvicksilver kyls vätgasen i en kylanläggning
till ca +4°C innan den släpps ut. Vid denna temperatur är gasen i det närmaste
kvicksilverfri. Vid kylningen kondenseras den vattenånga, som medföljer vätgasen
och kondensatet återförs till processen; något utsläpp till avloppet sker
alltså inte.
Vid en planerad utbyggnad av klorfabriken
kommer de miljövårdande åtgärderna att utökas enligt de principer som
beskrivits i det föregående.
Sulfat fabriken
För närvarande leds avloppsvattnet i en
tub till havet. Det finns nu ej någon reningsanläggning för det samlade
avloppsvattnet. Däremot har mycket arbete nedlagts på att minska utsläppen från
de olika fabriksavdelningarna genom mesta möjliga återföring av bakvatten m.
m., vilket även resulterat i att fiberförlusterna successivt har kunnat
minskas betydligt.
Avsikten är att en gemensam reningsanläggning
skall anordnas för rening av det fiberhaltiga avloppsvattnet. Enligt
hittillsvarande planering kommer anläggningen att utformas på följande sätt:
Olika slags avloppsvatten skall avledas var
för sig i skilda ledningar enligt följande uppdelning
Fiberhaltiga industriavlopp
Fiberfattiga industriavlopp
Sanitära avlopp
Dagvattenavlopp
Det fiberhaltiga vattnet skall behandlas i en sedimenteringsanläggning med rikligt dimensionerade sedimenteringsbassänger, sannolikt av cirkulär typ. Det avsatta slammet kommer att medelst skrapverk föras till slamgropar varifrån det pumpas till en slamförtjockare. Det förtjockade slammet transporteras sedan till pannhuset för bränning eller kommer att omhändertagas på annat sätt. Efter sedimenteringen leds det renade vattnet i en tub ut i fjärden och utloppet beräknas läggas på ca 20 m djup.
Det fiberfattiga avloppet leds från
fabriken i en separat ledning, som anslutes till utloppsledningen från
sedimenteringsanläggningen. De sanitära avloppen ansluts till kommunens nät.
Dagvattnet samlas i en ledning, som får sitt utlopp i närheten av fabrikskajen.
De här beskrivna anordningarna har lämnats
in som förslag till Vattendomstolen för prövning. Totala kostnaden kan
preliminärt uppskattas till 7 à 8 miljoner kronor.
De luftförorenande utsläppen minskas på
vanligt sätt genom elektrofilter på varje sodapanna, följda av en skrubber,
som i första hand tillvaratar värme men även kompletterar stoftavskiljningen.
Efter mesaugnarna finns en gemensam venturiskrubber för avskiljande av
kalkdamm. Blekvätskeberedningen har försetts med ett extra absorbtionstorn.
I svavelsyrafabriken sker absorbtion av alla onormala utsläpp i en skrubber,
som arbetar med natronlut.
1975
Vid Forss fabriker i Köpmanholmen installeras en ny sodapanna för ca 100 Mkr. Det innebär att fabriken kommer att klara de värden för utsläpp i luften som koncessionsnämnden i dagarna beräknas ålägga företaget. De nya maximigränserna väntas bli 10 mg svavelväte och 250 mg kemikaliestoft per m3 rökgas. Den nya sodapannan kommer också att indirekt innebära, att vattnen kring fabriken kommer att bli renare. Arbetsmiljön förbättras avsevärt.
Dessutom uppnås lägre underhållskostnader samt bättre värmeekonomi. Ca 1 500 m3 olja beräknas sparas per år. Sodahuset kommer dessutom att förberedas för installation av en mottrycksturbin som kan ge stora energibesparingar för landet i form av minskad oljeimport.
Sötvattenledning för 12 Mkr
Ncb har nyligen fattat beslut om att investera ca 12 Mkr i en sötvattenledning till Forss fabriker. Företaget avser att bygga en damm vid Nätraåns utlopp och därifrån via en 400 m lång bergtunnel och en tub på botten av Åfjärden leda sötvatten till en befintlig pumpanläggning vid fabriken.
Nytt sodahus ökar kapaciteten kraftigt vid Forss fabriker i Köpmanholmen
Det nya sodahuset och den nyinstallerade mottrycksturbinen vid Forss fabriker i Köpmanholmen, som tillhör Norrlands Skogsägares Cellulosa AB (Ncb) har nu med tillfredsställande resultat passerat igångkörningsstadiet. Driftpersonalen har genomgått ett särskilt utbildningsprogram och skaffat sig baskunskaper om de nya produktionsenheterna.
Sodapannan
Sodahusbygget, som kostat ca 100 Mkr, påbörjades i september 1976 och togs i drift i oktober 1978. Tidigare betjänades Forss fabriker av två äldre sodapannor. Den ena byggdes 1947 och var den äldsta sodapannan i drift i Sverige. De gamla pannorna i Forss hade otillräcklig kapacitet och utgjorde fabrikens “flaskhals”. De kunde inte klara gällande miljökrav med avseende på utsläpp i luften och var i vissa avseenden mycket nedslitna.
Sodapannan är en viktig del av en sulfatfabrik. Tillverkningen av sulfatmassa består i stort sett av två huvudmoment, nämligen framställning av massa och återvinning av kemikalier. Kemikalierna tillvaratas genom en serie processer i sodapannan.
Den nya sodapannan har en kapacitet, som motsvarar en massaproduktion av ca 630 ton per dygn, vilket ur betydligt mer än den nuvarande produktionen på drygt 400 ton. Ångtrycket är 60 bar och högsta ångproduktionen ca 110 ton per timme. Pannan har två elektrofilter och en skrubber för rening av rökgaser. Stofthalten i gasen garanteras vara mindre än 250 mg/m3 gas och svavelvätehalten mindre än 10 mg/m3.
Byggnadens höjd är 48 m och den totala byggnadsvolymen är ca 38 000 m3. Skorstenen är 90 m hög. Som en kuriositet kan nämnas att den sammanlagda tublängden i pannan är 96 km, vilket är ungefär sträckan mellan Köpmanholmen och Härnösand.
Sammanfattningsvis kan konstateras att anläggningen fungerar bra och har medfört positiva resultat för fabrikens driftresultat. Den har dessutom påtagligt förbättrat miljön i och omkring Köpmanholmen. Det tidigare nedfallet av stoft har helt upphört, liksom det mesta av “sulfatlukten”,som tidigare var besvärande för omgivningen. Pannan betjänas av två man per skift samt en man på dagtid, som sköter matarvattenanläggningen.
Mottrycksturbinen
I anslutning till sodahuset har installerats en ny ångturbin av mottryckstyp. Hela ångmängden från pannan får passera genom turbinen, innan den används för olika ändamål i fabriken. Ångturbinen driver en generator, som vid full ångproduktion har en effekt av 16700 kW och kan producera 120 milj kilowattimmar per år, dvs lika mycket som 20000 hushåll förbrukar normalt. Med nuvarande ångmängd från pannan ger mottrycksaggregatet 65% av sin maximala kapacitet och täcker ungefär fabrikens halva behov av elkraft.
Utom start och stopp är driften av turbinen helt automatiserad och kräver ingen egen personal utan övervakas från sodapannans manöverrum. Flera leverantörer har deltagit med Ncb som samordnare. Själva mottrycksturbinen är levererad av Siemens. Byggnads- och montagetiden för denna del av projektet var drygt ett år. Kostnaden för anläggningen är 12 Mkr, varav ca 5,3 Mkr har lämnats som energisparbidrag från Statens Industriverk.
1975
Data:
Elkraft för driften: 10.000 kW, varav egen 7.800 kW.
Arbetsmaskiner: Kokare 8 st, varav 2 st för björksulfat, indirekt kokning, 3 st upptagningsmaskiner för torkad massa, varav 1 st för björksulfat. Rosenblads indunstningsapparater. 1 st Tomlinsonaggregat, 1 st JMW-aggregat.
Blekeri: Dygnskapacitet 300 ton tallsulfat, 135 ton björksulfat.
Tillverkning: Blekt tallsulfat och blekt björksulfat, sågade trävaror. Årskvantitet: 105.000 ton blekt tallsulfat, 40.000 ton blekt björksulfat, 40.000 m3 sågade trävaror.
Härav för avsalu: Hela kvantiteten.
Biproduktframställning: Klor 11.000 ton, natronlut 13.000 ton, svavelsyra 6.500 ton, tallolja 5.000 ton.
Anläggningsår: Ursprungligen som sulfitfabrik 1906—1907; sulfatfabriken 1929—1930, helt ombyggd 1960—1961, nytt blekeri 1966.
1979
Nytt sodahus ökar kapaciteten kraftigt vid Forss fabriker i Köpmanholmen
Det nya sodahuset och den nyinstallerade mottrycksturbinen vid Forss fabriker i Köpmanholmen, som tillhör Norrlands Skogsägares Cellulosa AB (Ncb) har nu med tillfredsställande resultat passerat igångkörningsstadiet. Driftpersonalen har genomgått ett särskilt utbildningsprogram och skaffat sig baskunskaper om de nya produktionsenheterna.
Fabriken tillverkar ca 150 000 t massa per år på två linjer, barrved och björk. Björkandelen är ca 30%. Den nya pannan beställdes som en totalleverans hos Tampella 1976. Nominell kapacitet är 763 t TS/24 h, maximal kapacitet 915 ton. Ångtrycket är 60 bar efter överhettaren och ångtemperaturen 470°C. Pannan har fyra sprutor, två i vardera sidoväggen.
Aggregatet har två elfilter av Rothemühles tillverkning och efter dessa en skrubber av Tampellas konstruktion. Skrubbern har S02-absorption i nedre delen och varmvattenberedning i den övre. Vattnet värms till ca 64°C och används direkt i blekerierna.
Pannan har nu varit i drift drygt ett år, och den har fungerat bra vad avser driftsäkerhet. Däremot har det varit besvärligt att komma fram till ett lämpligt körsätt när det gäller förbränningsförhållandena. Elfilterna har mekaniskt och elektriskt fungerat bra, men avskiljningsgraden har varit för låg på grund av ojämn gasfördelning.
Totalt kaos!
Tömd pappsal
Fabriksbyggnad före rivning
Fabriksbyggnad under rivning
Laboratoriebyggnad.
Laboratoriebyggnad, slutet är nära.
Cisterner i vinterland
Cistern på väg upp i himlen