Strömsnäs bruk enl länsstyrelsen

 

Bakgrund

 

Strömsnäs Bruk är unikt i sentida svensk industri genom att det byggdes upp på en plats utan nämnvärd ursprunglig bebyggelse och utan Industriell tradition. I slutet av 1800-talet fanas på platsen fyra hus, ett litet garveri vid östra Lagastranden samt en benstamp och en spånhyvel på den västra. Vattenfallen vid Strömsnäs låg som en utmaning till industriall verksamhet, och förutsättningar för denna skapades dels genom Malmö Trämasse AB:s expansion Delary vid Helgeån och dels genom byggandet av Skåne-Smålands järnväg. Malmö Trämasse AB inköpte vattenfallen i Strömsnäs och stora markområden vid Lagan, dit anslutningen av den egna järnvägen från Delary var klar 1894. Företaget planerade att uppföra ett pappersbruk och ett sliperi på sin mark.

 

Järnvägsförbindelsen Markaryd-Strömsnäsbruk fullbordades 1897. Järnvägsstationen var ämnad att heta Strömsnäs, men namnet kom att bli Strömsnäsbruk.

 

Det blev det nybildade bolaget Strömsnäs Bruks AB, som kom att realisera planerna på ett pappersbruk vid Strömsnäs. Malmö Trämasse AB utvecklades ogynnsamt under 1890-talet och sålde sina tillgångar vid Lagan till det nya bolaget. Samarbetet mellan de båda bolagen kan knappast ha vållat några större bekymmer, då ägarna till Strömsnäs Bruks AB i flera fall var identiska med ägarna till Malmö Trämasse AB. Ägarna kom från kretsen kring MAB och MYA i Malmö med namn som Edw. Engeström, R. Thomson, 0. Möller, J. Dankwardt samt Aug. Schmitz. Aug. Schmitz ledde under sin märkliga karriär företag som Malmö Yllefabrik, Sydkraft, Malmö Trämasse AB (Delary), Strömsnäs Bruk, Fridafors Bruk, Arlövs Sockerfabrik och Kockums Mekaniska Verkstad. Bolaget Strömsnäs Bruks AB bildades 1896, med ett aktiekapital på 800 000 kr, och papperstillverkningen kam igång i augusti 1898, fyra månader innan lokalkonkurrenten Thimsfors AB startade sin papperstillverkning.

 

Brukets allmänna utveckling

 

Brukets råvarubas var till en början den oblekta sulfatmassan från Delary. Når pappersbruket skulle utökas med massatillverkning, valdes sulfitmetoden, som vid denna tidpunkt var den dominerande.

Sulfitfabriken uppfördes 1905-06.

 

1908 införlivades Delaryboiaget helt med Strömsnäs Bruks AB, som hade goda konjunkturer. Förutom att man investerade i sin expanderande industri, köpte man även stora skogsfastigheter efter flottlederna I Lagan och Helgeån. Markförvärven uppgick 1921 till totalt 25600 hektar. De goda resultaten upphörde 1921, och företaget gick med stora underskott ända till 1935. 1927 var läget kritiskt och nedläggning nära, men Skandinaviska Banken trädde in med kapitaltillskott och övertog aktiemajoriteten. Denna såldes 1936 till ett konsortium bestående av Skånska Cementkoncernen och Klippans Finpappersbruk.

1955 köptes Strömsnäs Bruks aktier av Sydöstra Sveriges Skogsägares Förbund, och bruket har sedan dess ingått i det snabbt växande Södra Sveriges Skogsägares Förbunds Industriella verksamhet som en del av Skogsägarnas Industri AB.

 

Teknisk utveckling

 

Kronologi

 

1898   Den första pappersmaskinen, PM 1, startade i augusti. Vid årsskiftet kom PM 2 igång och under 1899 PM 3. Kraften kom från fyra vattenturbiner på 400 kW och två ångpannor.

1900   PM 4 installerades.

1905-1906 Sulfitfabriken byggdes. Tre ångpannor och två ångmaskiner installerades. Salsavdelningen omfattade vid denna tidpunkt ett skepp, och maskinerna var uppställda vinkelrätt mot den nuvarande riktningen.

1915-1916 PM 5 installerades, nytt vattenkraftverk om två turbiner byggdes på 770 kW, salsavdelningen utökades.

1928   PM 6 installerades jämte två ångpannor och två ångturbiner. Satsavdelningarna utbyggdes.

1930   Kartongtillverkning samt tillverkning av kreppat och impregnerat papper startades.

1935   Genomgripande ombyggnad av sulfitfabriken skedde.

1937   Säcktillverkning startades i en ny tillbyggnad.

1939   Nytt pannhus med ny panna och ångturbin tillkom.

1942   Ny kontorsbyggnad uppfördes, och säckfabriken till­byggdes.

1948   Ny mekanisk verkstad uppfördes.

1958   Kvarnaholms kraftverk togs i drift.

1968   Nytt pappersmagasin byggdes.

1970   Ny massaupplösning installerades.

1971   En tillbyggnad av säckfabriken togs i bruk.

 

Att notera är dessutom bl.a. att vattenkraftverket 1898 försågs med en laxtrappa. 1902 installerades en lokomobil, då vattenkraften inte räckte till, innan den fjärde turbinen kommit i drift. Den i fabriksbilden förr så dominerande kabelkranen byggdes 1920. Det gamla kontoret brann ned 1923, då även arkivet förstördes.

 

Initiativet till säcktillverkning kom från Skånska Cement. Andra världskriget påskyndade sedan utvecklingen, då många papperssäckar gick åt till gengasveden. Under kriget startades även tillverkning av papplådor och papperssnören.

 

1956 introducerades sopsäckssystemet i Sverige av Strömsnäs Bruk.

1958 invigdes Kvarnaholms kraftverk. De vattenrättsliga frågorna hade varit oerhört komplicerade och hade utretts under ca 30 år. Vid olika processer presenterades som bevismaterial 102 olika handlingar från 1600-, 1700- och 1800­ talen.

 

Samtliga pappersmaskiner har moderniserats vid åtskilliga tillfällen under årens lopp, exempelvis PM 6, som 1928 hade en maximal hastighet av 150 m/min men som nu går med 415 m/min. PM 2 flyttades 1951 till angränsande maskinhall. Maskinen nedmonterades 1971.

 

Produktion och sortiment

 

Tillverkningen 1898 uppgick till 500 ton. I stora drag bestod den av att Delarymassan sönderdelades i kollergångar och blektes med klorkalk, innan den i tunnor transporterades till holländeriet på andra våningen. Man tillverkade skrivpapper på PM 1, toalettpapper på PM 2 och omslags- och kuvertpapper på PM 3. Maskinutskottet bars som ryggbördor till kollergångarna. PM 4 var för sin tid en mycket modern maskin med en hastighet av 80-85 m/min.

Tillgången till sulfitmassa från 1906 innebar nya möjligheter, och omkring 1910 påbörjades tillverkning av greaseproofpapper. Efter tillkomsten av PM 6 1928 startade tillverkning av säckpapper.

 

Den alltmer markerade Inriktningen på konvertering av papperet under trettio-och fyrtiotalen skapade jämna avsättningsmöjligheter för bruket under avspärrningar och konjunktursvängningar.

Denna inriktning har på senare år fortsatt, främst då genom utökning av säcktillverkningen. Bruket har i vidare fält karaktär av specialpappersbruk genom målmedveten satsning på produktutveckling.

En tidig produktionsgren av stort intresse för bolaget var torvtillverkning, och på 40-talet kom ca hälften av bolagets bränsle från egna torvmossar. Pannorna eldades med torv så sent som 1962.

 

Personal

 

Om personalförhållandena kring sekelskiftet kan förre maskinföraren Karl Ringkvist berätta. Som 11-åring hjälpte han till vid turbinbygget 1898. och 14 år gammal fick han 12 timmars nattskift i "salen".

Vid pappersmaskinerna hade man 72 timmars arbetsvecka, och under söndagarna fick man ofta byta maskinbeklädnad. Ringkvist blev både 1904 och 1909 avskedad för facklig verksamhet men åter anställd. Under storstrejken 1909 kallades militär till Strömsnäsbruk för att stoppa demonstrationerna, men inga allvarliga intermezzon inträffade.

 

Sådana händelser blir naturligtvis ihågkomna, men annars tycks relationerna mellan brukets ledning och de anställda ha varit goda, och bruket vann anseende genom att hålla en lönenivå över det dåvarande genomsnittet.

Den största arbetskonflikten i Strömsnäs Bruks historia kom 1931, då den allmänna depressionen och den obefintliga lönsamheten gjorde, att företaget gick ut med lönereducering. Den strejk, som blev resultatet, varade i 8 månader.

 

Samhällets utveckling

 

Sunnerbo härads befolkning minskade starkt under 1800-talets senare del genom missväxt och emigration. Industrialiseringen efter Lagan bröt på ett dramatiskt sätt denna utveckling, och under 1895-1900 ökade befolkningen i Traryds socken med 38 %. Utvecklingen i Strömsnäsbruk skedde explosivt. På 10 år växte samhället från några få hus till ett väl utbyggt municipalsamhälle. Att det i början var ett nybyggarsamhälle, ger samtida bilder ett markant intryck av. Utvecklingen har sedan fortsatt mot köpingsbildning den 1 januari 1952 och storkommun tillsammans med Markaryd från nyåret 1971.

 

Statistik

 

Produktion  papper

            1898   500 ton

            1900   2.500 „

            1908   7.000 „

            1915   10.000„

            1929   15.000 „

            1935   20.000 „

            1950   25.000 „

            1960   40.000 „

            1973   53.000 „

Sulfitmassa 

            1910   4.000 ton

            1920   6.000 "

            1939   5.000 „

            1966   8.800 „

            1973   6.000 „

Papperssäckar

            1937   9 milj. styck

            1941   35 „

            1973   70 „

 

Antal anställda

 

Arbetare

Tjänstemän

1898

102

okänt antal

1907

240

15

1937

510

77

1950

625

96

1973

560

132

Ovanstående är omräknat till helårsarbetare. Dessutom tillkommer ett stort antal säsongarbetare, ex. 1937 1.000 skogsarbetare och 182 torvarbetare.

 

Blekning av pappret skedde i början med klorkalk, det finns inga uppgifter om senare användning av blekmedel. Delar av ån fylldes ut med bl.a. rivningsmassor när södra delen av fabriken revs. Stenkol användes som bränsle under många år, det lagrades under ett tak mellan den höga skorstenen och ån, bredvid det som var verkstad fram till 1952. Stenkolstjära användes vid tillverkning av tjärpapp under många år. Det finns p.g.a. kolet och tjäran viss risk för PAH:er i mark och i deponier. Deponering har troligen bl.a. skett i Kvinnhult, på kommunens deponi på Tjushult 1:134 samt i torvgravar i Mjäryd. Vad som deponerats, när och i övrigt var är inte närmare känt.

Objektet placeras i riskklass 2.