Nedanstående text var införd i Teknisk Tidskrift 1877 och tydligt är att man var väl optimistisk om fort det skulle kunna genomföras. Det är inte många år sedan virket på våra brädgårdar såldes i tumdimensioner. För att inte tala om skruvar, särskilt grövre sådana.             

 

Det metriska mått- och vigtsystemet.

 

Såsom bekant har förlidet års riksdag på framställning af Kongl. Maj:t beslutat, att det franska eller metriska mått- och vigtsystemet skall införas till bruk i allmän handel och rörelse i Sverige. Att vi med glädie helsat detta beslut, är af våra vid flera tillfällen i dessa ämnen uttalade åsigter tydligt; och det måste fröjda hvar och en, som intresserar sig för den internationela samfärdselns befrämjande, att äfven vårt land inom en ej allt för aflägsen framtid eger rätt, att inrangera sig i deras led, som ega ett enda gemensamt mått- och vigtsystem. De länder, som redan nu antagit det metriska systemet, äro, utom Sverige, Norge, Tyska riket, Holland, Belgien, Frankrike, Schweiz, Österrike, Turkiet, Grekland, Italien, Spanien och Portugal, samt. Mexiko, Chili och Brasilien. I Danmark lär det väl snart äfven blifva antaget, då i Europa endast England och Ryssland qvarstå med sina gamla mått- och vigtsystem, hvarifrån de väl förr eller senare lära få afstå. I Nordamerikas Förenta Stater pågå, mycket starka agitationer för det metriska systemet, och torde det väl ej vara så omöjligt, att detta land föregår sitt forna moderland med ett efterföljansvärdt föredöme i den praktiska utvecklingen af en underlättad samfärdsel på så,väl vetenskapens som den allmänna handelns och industriens vidsträckta och numera snart sagdt af inga politiska gränser inskränkta områden.

Vid ofvan nämnda riksdagens beslut hade dock varit att önska, att tiden för ifrågavarande mått- och vigtsystems obligatoriska införande ej blifvit satt så sent som till 1889, ty hvad som dermed åsyftades att vinnas, nemligen att allmänheten skulle hinna sätta sig in uti detsamma, lär enligt vårt förmenande ej genom denna tids utdrägt bättre ernås. Med kändedom om den menskliga trögheten i allmänhet och, såsom man ju säger, specielt nordbons envisa fasthållande vid gamla vanor, gör ett så långt uppskof föga eller intet till saken ; den stora allmänheten bryr sig litet derom, förr än den dertill är nödd och tvungen. Ej heller behöfver väl till systemets inlärande, då lämpliga läroböcker och tabeller ej lära komma att saknas, erfordras en så rundligt tilltagen tid. Något skäl till utsträckandet af öfvergångstiden utöfver den af Kongl. Maj:t till riksdagen föreslagna, nemligen år 1883, synes oss alltså icke hafva förefunnits. Frågan är emellertid nu afgjord, och vi få taga den, som den är.

Då nu i alla fall redan från 1879 det blir tillåtet för hvar och en att i handel och allmän rörelse använda de nya måtten och vigterna, är nödigt, att kännedomen om dessa så fort och så kraftigt som möjligt sprides i första rummet bland vår uppväxande ungdom och vidare bland den stora allmänheten. åtgärder i detta syfte hafva ock redan börjat vidtagas, hvaribland isynnerhet må framhållas det väl betänkta i, att en uppsats rörande detta ämne blifvit införd i våra vanliga almanachor. Vi hafva äfven, såsom våra läsare erfarit, så, länge denna tidskrift utkommit, arbetat i berörda syfte genom att vid sidan af våra nu gällande mått och vigter inom parentes utsätta motsvarande metriska. I betraktande af den snart förestående tiden, då dessa senare blifva äfven hos oss lagligt gällande, och med afseende fästadt vid den bildade publik, till hvilken vi hafva förmånen att tala, anse vi det icke för tidigt att redan nu börja tillämpa det nya mått- och vigtsystemet, så, mycket mera som vi derigenom tro oss lemna våra läsare ett osökt tillfälle att så småningom vänja sig att tänka och räkna obehindradt i detta system. Naturligen komma vi tills vidare att inom parentes äfven anföra de motsvarande värdena enligt ännu gällande mått-och vigtsystom, sålunda omkastande det hittills af oss brukade beteckningssättot (då omständigheterna ej föranleda detta senares tillämpande).

Till ledning vilja vi derföre också här meddela en kort öfversigt af grunderna för det metriska systemet och dess indelningar, dervid äfven återgifvande inom parentes de förkortade beteckningar vi hädanefter komma att i tidskriften använda.

 

Längdmått.

1 meter (1 m. – 3,3681 fot) innehåller 10 decimeter,

I decimeter (I d.m. = 3,3681 d.tum) innehåller 10 centimeter, 1 centimeter (1 c.m. = 3,3681 lin.) "10 millimeter, 1 millimeter (1 m.m. = 0,3368  "),

1 kilometer (1 K.m. = 3,368 fot) innehåller 1,000 meter,

1 ny-mil ( = 1 myriameter (1 M.m.) = 33,681 fot =0,936 sv.

mil) innehåller 10,000 meter.

Ytmått.

1 qvadrat-meter (1 qv.m. = ll,344 qv.fot) innehåller 100 qva-

dratdecimeter,

1 qvvadrat-decimeter (1 qv.d.m. = 1l,344 qv.d.tum) innehåller

100 kvadrat-centimeter,

1 qvadrat-centimer (1 qv.c.m. = 11,344 qv.lin.) innehåller 100

qvadrat- millimeter,

1 qvadrat-millimeter (1 qv.m.m. = O,1134 qv.lin.),

1 ar (1 ar = 1,134 qv.fot) innehåller 100 kvadrat-meter,

1 hektar (1 H.ar = 113,443 qv.fot = 2,026 tunnland) innehåller

100 ar = 10,000 qvadratmeter.

Rymdmått.

1 kubik-meter (1 kub.m. = 38,209 kub.fot) innehåller 1,000

kubik-decimeter,

1 kubik-decimeter (1 kub.d.m. = 38,209 kub.d.tum) innehåller

1,000 kubik-centimeter,

1 kubik-centimeter (1 kub.c.m. = 38,209 kub.lin.) innehåller

1,000 kubik-millimeter,

1 kubik-millimeter (1 kub.m.m. – 0,0382 kub.lin.),

1 liter(1 lit. = 0,382 kanna) = 1 kubik-decimeter, innehåller

10 deciliter,

1 deciliter (1 d.lit. = 3,821 kub.d.tum) innehåller 10 centiliter,

1 centiliter (1 c.lit. = 0,382 kub.d.tum),

1 hektoliter (1 H.!it. = 38,209 kannor) innehåller 100 liter.

Vigt.

1 kilogram (1 K.gr. = 2,3525 skålp.), vigten af 1 liter vatten

vid + 4°C, innehåller 10 hektogram,

l hektogram (1 H.gr. = 23,525 ort) innehåller 100 gram,

1 gram (1 gr. = 23,525 korn), vigten af 1 kub.centimeter vat-

ten vid + 4°C , innehåller 10 decigram,

1 decigram (1 d.gr. = 2,353 korn) innehåller 10 centigram,

1 centigram (1 c.gr. = 0,2353 ")       "     10 milligram,

1 milligram (1 m.gr. = 0,o2353")

1 ton (1 ton = 28,525 centner) innehåller 1,000 kilogram.