Nedanstående text var införd i
Teknisk Tidskrift 1877 och tydligt är att man var väl optimistisk om fort det
skulle kunna genomföras. Det är inte många år sedan virket på våra brädgårdar
såldes i tumdimensioner. För att inte tala om skruvar, särskilt grövre sådana.
Det metriska mått- och
vigtsystemet.
Såsom bekant har förlidet års
riksdag på framställning af Kongl. Maj:t beslutat, att det franska eller
metriska mått- och vigtsystemet skall införas till bruk i allmän handel och rörelse
i Sverige. Att vi med glädie helsat detta beslut, är af våra vid flera tillfällen
i dessa ämnen uttalade åsigter tydligt; och det måste fröjda hvar och en,
som intresserar sig för den internationela samfärdselns befrämjande, att äfven
vårt land inom en ej allt för aflägsen framtid eger rätt, att inrangera sig
i deras led, som ega ett enda gemensamt mått- och vigtsystem. De länder, som
redan nu antagit det metriska systemet, äro, utom Sverige, Norge, Tyska riket,
Holland, Belgien, Frankrike, Schweiz, Österrike, Turkiet, Grekland, Italien,
Spanien och Portugal, samt. Mexiko, Chili och Brasilien. I Danmark lär det väl
snart äfven blifva antaget, då i Europa endast England och Ryssland qvarstå
med sina gamla mått- och vigtsystem, hvarifrån de väl förr eller senare lära
få afstå. I Nordamerikas Förenta Stater pågå, mycket starka agitationer för
det metriska systemet, och torde det väl ej vara så omöjligt, att detta land
föregår sitt forna moderland med ett efterföljansvärdt föredöme i den
praktiska utvecklingen af en underlättad samfärdsel på så,väl vetenskapens
som den allmänna handelns och industriens vidsträckta och numera snart sagdt
af inga politiska gränser inskränkta områden.
Vid ofvan nämnda riksdagens beslut hade dock varit att
önska, att tiden för ifrågavarande mått- och vigtsystems obligatoriska införande
ej blifvit satt så sent som till 1889, ty hvad som dermed åsyftades att
vinnas, nemligen att allmänheten skulle hinna sätta sig in uti detsamma, lär
enligt vårt förmenande ej genom denna tids utdrägt bättre ernås. Med kändedom
om den menskliga trögheten i allmänhet och, såsom man ju säger, specielt
nordbons envisa fasthållande vid gamla vanor, gör ett så långt uppskof föga
eller intet till saken ; den stora allmänheten bryr sig litet derom, förr än
den dertill är nödd och tvungen. Ej heller behöfver väl till systemets inlärande,
då lämpliga läroböcker och tabeller ej lära komma att saknas, erfordras en
så rundligt tilltagen tid. Något skäl till utsträckandet af öfvergångstiden
utöfver den af Kongl. Maj:t till riksdagen föreslagna, nemligen år 1883,
synes oss alltså icke hafva förefunnits. Frågan är emellertid nu afgjord,
och vi få taga den, som den är.
Då nu i alla fall redan från 1879 det blir tillåtet för
hvar och en att i handel och allmän rörelse använda de nya måtten och
vigterna, är nödigt, att kännedomen om dessa så fort och så kraftigt som möjligt
sprides i första rummet bland vår uppväxande ungdom och vidare bland den
stora allmänheten. åtgärder i detta syfte hafva ock redan börjat vidtagas,
hvaribland isynnerhet må framhållas det väl betänkta i, att en uppsats rörande
detta ämne blifvit införd i våra vanliga almanachor. Vi hafva äfven, såsom
våra läsare erfarit, så, länge denna tidskrift utkommit, arbetat i berörda
syfte genom att vid sidan af våra nu gällande mått och vigter inom parentes
utsätta motsvarande metriska. I betraktande af den snart förestående tiden, då
dessa senare blifva äfven hos oss lagligt gällande, och med afseende fästadt
vid den bildade publik, till hvilken vi hafva förmånen att tala, anse vi det
icke för tidigt att redan nu börja tillämpa det nya mått- och vigtsystemet,
så, mycket mera som vi derigenom tro oss lemna våra läsare ett osökt tillfälle
att så småningom vänja sig att tänka och räkna obehindradt i detta system.
Naturligen komma vi tills vidare att inom parentes äfven anföra de motsvarande
värdena enligt ännu gällande mått-och vigtsystom, sålunda omkastande det
hittills af oss brukade beteckningssättot (då omständigheterna ej föranleda
detta senares tillämpande).
Till ledning vilja vi derföre också här meddela en
kort öfversigt af grunderna för det metriska systemet och dess indelningar,
dervid äfven återgifvande inom parentes de förkortade beteckningar vi hädanefter
komma att i tidskriften använda.
Längdmått.
1 meter (1 m. – 3,3681 fot) innehåller 10
decimeter,
I decimeter (I d.m. = 3,3681 d.tum) innehåller 10
centimeter, 1 centimeter (1 c.m. = 3,3681 lin.) "10 millimeter, 1
millimeter (1 m.m. = 0,3368 "),
1 kilometer (1 K.m. = 3,368 fot) innehåller 1,000
meter,
1 ny-mil ( = 1 myriameter (1 M.m.) = 33,681 fot =0,936
sv.
mil) innehåller 10,000 meter.
Ytmått.
1 qvadrat-meter (1 qv.m. = ll,344 qv.fot) innehåller 100
qva-
dratdecimeter,
1 qvvadrat-decimeter (1 qv.d.m. = 1l,344 qv.d.tum) innehåller
100 kvadrat-centimeter,
1 qvadrat-centimer (1 qv.c.m. = 11,344 qv.lin.) innehåller
100
qvadrat- millimeter,
1 qvadrat-millimeter (1 qv.m.m. = O,1134 qv.lin.),
1 ar (1 ar = 1,134 qv.fot) innehåller 100 kvadrat-meter,
1 hektar (1 H.ar = 113,443 qv.fot = 2,026
tunnland) innehåller
100 ar = 10,000 qvadratmeter.
Rymdmått.
1 kubik-meter (1 kub.m. = 38,209 kub.fot) innehåller
1,000
kubik-decimeter,
1 kubik-decimeter (1 kub.d.m. = 38,209 kub.d.tum) innehåller
1,000 kubik-centimeter,
1 kubik-centimeter (1 kub.c.m. = 38,209 kub.lin.) innehåller
1,000 kubik-millimeter,
1 kubik-millimeter (1 kub.m.m. – 0,0382 kub.lin.),
1 liter(1 lit. = 0,382 kanna) = 1 kubik-decimeter, innehåller
10 deciliter,
1 deciliter (1 d.lit. = 3,821 kub.d.tum) innehåller
10 centiliter,
1 centiliter (1 c.lit. = 0,382 kub.d.tum),
1 hektoliter (1 H.!it. = 38,209 kannor) innehåller
100 liter.
Vigt.
1 kilogram (1 K.gr. = 2,3525 skålp.), vigten af 1 liter
vatten
vid + 4°C, innehåller 10 hektogram,
l hektogram (1 H.gr. = 23,525 ort) innehåller 100 gram,
1 gram (1 gr. = 23,525 korn), vigten af 1 kub.centimeter
vat-
ten vid + 4°C , innehåller 10 decigram,
1 decigram (1 d.gr. = 2,353 korn) innehåller 10
centigram,
1 centigram (1 c.gr. = 0,2353 ")
" 10
milligram,
1 milligram (1 m.gr. = 0,o2353")
1 ton (1 ton = 28,525 centner) innehåller 1,000
kilogram.