Mörrum sulfatfabrik

 

 

 

1958

Sydöstra Sveriges Skogsägares Förbund skall bygga en fabrik för blekt sulfatmassa i Mörrumstrakten med en kapacitet i första utbyggnadsetappen på 70 000 ton och med produktionen till stor del baserad på lövvirke.

 

1960

Skogsägarnas industri AB, Växjö

Genom dom har Söderbygdens vattendomstol i Växjö meddelat Skogsägarnas industri AB (SIAB) tillstånd att för den planerade sulfatfabriken i Mörrum bortleda vatten från Mörrumsån samt fastställt villkor för utsläppande i Östersjön av fabrikens avloppsvatten. Domen från vattendomstolen betyder att STAB nyligen kunde börja bygga sin massafabrik med en kapacitet på 140000 ton blekt sulfatcellulosa. Avverkningarna vid Byggesviken strax öster om Mörrumsåns utlopp är redan avklarade, liksom de förberedande projekteringsarbetena.

 

Bakom Mörrums bruk står medlemmarna i Sydöstra Sveriges skogsägares förbund. Den teckningsaktion som i dagarna avslutats har givit drygt 40 millioner kronor på 14 dagar. Mörrumsfabriken byggs efter i stort sett samma principer som den nya fabriken i Mönsterås. Byggnadstiden väntas bli ca två år och byggkostnaderna för den första etappen, 70000 ton, ca 75 millioner kronor. För att täcka behovet av fabrikationsvatten till sulfatfabriken får SIAB tillstånd att avleda högst två kbm. vatten per sekund samt att för detta ändamål anlägga en pumpstation. Bolaget har fått tillstånd att ta erforderlig mark i anspråk för bl. a. väg, upplagsplats och arbetsmaskiner.

 

Vidare får bolaget rätt att i havet släppa ut avloppsvattnet från fabriken och för den skull dra fram en tubledning samt att anlägga en kaj på Gunön. Den planerade hamnen får ett djup av 9 ā 9,5 m för att två fartyg om 8 000 ā 9000 ton dv. samtidigt skall kunna anlöpa kajen med full last. Mörrums Bruk AB har av Wärtsiläkoncernen AB beställt en upptagningsmaskin med en virabredd av 4600 mm och konstruerad för vikter mellan 550-1500 g/m2.

 

1961

AB Mörrums Bruks nybygge i dag Sydöstra Sveriges Skogsägares Förbund är den största av landets 23 skogsägareföreningar och därtill den utan jämförelse längst komna, när det gäller egen virkesförädling. Förbundets egen industrikedja omfattar för närvarande - förutom Skogsägarnas Industri AB med sågverk och impregneringsverk - Strömsnäs Bruks AB med Delary sulfatfabrik, Fridafors Fabriks AB, AB HultsfredsIndustrierna, AB Defo (tryckeriföretag i Malmö) samt spånskivefabriken i Åryd. SSSF har 22000 medlemmar med 1 miljon hektar skogsmark i Östergötlands, Kalmar, Kronobergs och Blekinge län.

 

I södra Sverige, där skogens tillväxt, beroende på klimat och jordmån, är större än övriga delen av landet, finns den potentiellt största virkestillgången. Endast ett mindre antal cellulosafabriker har tidigare funnits i detta område. Det otillräckliga virkesuttaget ur skogarna har inneburit, att återväxten hindrats och skogen tenderat att få fel åldersfördelning. Detta är en av orsakerna till att AB Mörrums Bruk bildats och att dess sulfatfabrik nu håller på att uppföras vid Byggesviken strax söder om Mörrums samhälle. AB Mörrums Bruk skall förädla såväl barrvirke som lövvirke, ungefär hälften av varje. Fabriken skall tillverka blekt sulfatmassa, och kapaciteten blir cirka 400 ton per dygn.

 

Av barrved blir det huvudsakligen tall och av lövved är största delen björk, men även bok och asp och andra förekommande lövträd kan komma att användas. Fabriken har ett idealiskt läge. Tillgång på råvara - ved och vatten - finns i tillräcklig mängd i närheten. Goda kommunikationer finns nordsydlig riktning ned mot fabriken från skogarna, och järnväg är redan framdragen på fabriksområdet. Fabriken ligger vid ett så gott som isfritt vatten, och avståndet till köparna på kontinenten är ur svensk synpunkt kortaste tänkbara.

 

Fabrikens sötvattenbehov tillgodoses av Mörrumsån. Från en pumpstation vid ån går sötvattnet i en 1,2 m grov underjordisk betongledning 2 km till brukets vattenreningsverk. Det renade avloppsvattnet å sin sida förs i en på havsbottnen förankrad 1,3 m grov trätub 5 km ut i Östersjön. Den enda beröring som bruket har med Mörrumsån är alltså, att den tar en mindre del av det färska rena vattnet därifrån. Fabriksområdet ligger vid en vik av Östersjön öster om Mörrumsåns mynning. Avloppstuben som sträcker sig i sydsydostlig riktning ut i Östersjön avbördar vattnet på 20 meters djup.

 

All ved skall transporteras på bil. Vedtransporterna kan i stort sett fortgå kontinuerligt hela året. En vedgård som kan rymma ett par hundra tusen kubikmeter motsvarande ett par månaders behov är iordningställd. Vedgårdshanteringen kommer att ske med truckar. Barkningen utförs med enstocksmaskiner, vilka matas med hjälp av en travers. Därefter sker huggning i horisontalhuggmaskin och flisen transporteras till två stycken silos a 2000 kbm. Intill dessa finns en barksilo. I kokeriet blir det fem stycken kokare, vardera på 174 kbm. Massan blåses till blåstank och tvättas sedan på en fyrstegsvakuumfilteranläggning. Före denna sitter kvistfångare.

 

Silningen sker med hjälp av biffarsilar. Såväl före som efter blekeriet finns tjockmassalagring. All massa kommer att klordioxidblekas, och klordioxiden framställs kontinuerligt enligt Mathieson. Det blir en torkmaskin för hela produktionen. Denna bygges med viraparti och tre pressar, varav den första med sug, Torkningen sker med fläkttork och luftburen bana. Indunstningen blir i fem steg. Efter sodahuspannan kommer en liggande skakeconomiser och därefter varmelektrofilter. En ångpanna avsedd att kunna förbränna all bark och med anordningar för oljeeldning konstrueras liksom sodahuspannan för ett tryck av 67 atö. Mottrycksavtappningsturbinens effekt är 11 megawatt.

 

Lutberedningen kommer att ske enligt Dorr, och mesaugnen får en dimension av 70 X 3 m. Till en beskrivning av utrustningen hoppas vi kunna komma åter vid ett senare tillfälle.

Just nu sjuder det av liv och rörelse på arbetsplatsen. Mellan 500 och 600 arbetare är sysselsatta med bygge, montage och hantlangning. Byggnaden för sodahuspanna, ångpanna, indunstning och turbin är i det närmaste färdig, och montaget pågår där sedan några månader tillbaka med uppförande av sodapanna och ångpanna. Montage av kausticeringskärl och mesaugn har börjat. Byggnaden för vad som kallas massagrupp vilken kommer att innehålla kokeri, tvätteri, sileri och blekerier samt kemikalieberedning är till 80% färdig, och övriga byggnader skall i början på nästa år vara fullt montagefärdiga. Större delen av utrustningen skall monteras under första hälften av 1962.

 

Layouten är utförd speciellt med tanke på att alla serviceorgan skall vara så centralt belägna som möjligt. Därför har i en byggnad, placerad så den är lätt att nå från alla avdelningar, sammanförts såväl mekanisk verkstad, elverkstad, instrumentverkstad, förråd, matsal, omklädnadsrum som kontor och laboratorium. I kontorets bottenvåning och i omedelbar anslutning till sina verkstäder sitter verkstadsbefälet. Där i närheten finns sedan driftens förmän och laboratoriet. I kontorets andra våning är den tekniska personalen placerad och i övervåningen övriga kontorsfunktioner. Fabriksbyggnaderna är sedan placerade enligt den öppna layoutens princip, dvs. med ett visst mellanrum mellan de olika enheterna.

 

1962

I slutet av september invigs Skogsägarnas nyuppförda fabrik i Mörrum. Arbetet påbörjades i december 1959 och har således tagit ca 21/2 år i anspråk. Mörrums Bruk blir en av Sydsveriges största cellulosafabriker. Kapaciteten kommer att uppgå till ca 140000 ton helblekt sulfatcellulosa för avsalu, varav ca 70 000 ton björksulfat och ca 70 000 ton tallsulfat. Fabriken är planerad och byggd av svenska tekniker i intimt samarbete med H. A. Simons (International) Ltd., Vancouver, Canada. Genom detta samarbete har man fått möjligheter att tillgodogöra sig både Skandinaviens och Nordamerikas senaste tekniska rön. Totala antalet anställda vid Mörrums Bruk kommer att uppgå till ca 300.

 

Mörrums Bruk ligger 8 km väster om Karlshamn. Skeppningarna kommer att ske från Karlshamn, som är en av Sydsveriges mera betydande hamnar. Karlshamns hamn är isfri året runt.

AB Mörrums Bruk är ett dotterbolag till SSSF, den största och industriellt mest utvecklade av Sveriges 23 skogsägareföreningar. SSSF disponerar över en produktiv skogsmark på över 1 miljon hektar, varför fabrikens råvaruförsörjning kan anses väl tryggad. I detta sammanhang kan det vara av intresse att påpeka att av Sveriges totala skogstillgångar ägs ca 50% av privata skogsägare, huvudsakligen bönder; ca 25% av de skogsindustriella bolagen; ca 25% av stat, kommun och övriga allmänna institutioner.

 

Tillsammans disponerar medlemmarna i Sveriges skogsägareföreningar över 7 miljoner hektar produktiv skogsmark. Sveriges skogsägare äger för närvarande 4 stora cellulosaindustrier som har beslutat att bilda ett gemensamt försäljningsbolag med säte i Stockholm, Skogsägarnas Cellulosa Export AB. Dessa fabriker är

 

Hörnefors Sulfitfabrik

Mönsterås Sulfatfabrik

Mörrums Sulfatfabrik

Sandvikens Sulfatfabrik.

 

Den sammanlagda cellulosakvantiteten för avsalu kommer med nuvarande kapaciteter att uppgå till 300-350000 årston samt, efter nu beslutade och påbörjade utbyggnader, till 450-500 000 årston.

Sydsveriges största sulfatfabrik, AB Mörrums Bruk, som samtidigt är landets största sulfatfabrik i en enda fabrikationslinje, invigdes den 24 september.

Nedan följer en teknisk beskrivning över den moderna fabriken.

 

Vedhantering

Vedgården rymmer 200 000 m3 i form av rundved, yt- och ribbved och flis. Hanteringen i vedgården sker med hjälp av truck, Lidhult typ LMV 10 D och med en travers med en kapacitet av 15 ton.

Traversbanans spännvidd är 20 m och längd 100 m Veden avlastas på matarbord till de 9 singeluppställda Cambiobarkmaskinerna - 8 st. av typ 35 och 1 st. av typ 54. Efter barkningen transporteras stockarna i en flottningsränna till huggmaskinen. Huggmaskinen är en horisontal huggmaskin av Söderhamns tillverkning. Flisen kan antingen transporteras direkt till silos eller via en Rader Pneumatic blåsanordning fördelas till olika flishögar vid sidan om hugghuset. Hanteringen av flisen i flishögarna sker med hjälp av en skoplastmaskin. Vid intagningen av flis transporteras denna till en ficka, varifrån den genom en underjordisk kulvert transporteras till en skopelevator, som levererar flisen till sållen.

 

Kokeri

Vägledande för projekteringen har varit att kokeriet med ett minimum av arbete skall kunna skötas av en man per skift. I stor utsträckning är därför anläggningen automatiserad och fjärrmanövrerad i arbetsbesparande syfte. Personalen ges på så sätt mer tid för de primära uppgifterna nämligen att bestämma de för kokningsresultatet avgörande komponenterna som flisfukt, flismängd, lutstyrkor, satsad lutmängd etc. Kokeriet är projekterat för en årlig maximal produktion av 160000 ton blekt massa med tall och björk som råvara. 5 st. kokare är installerade vardera med en volym av 176 m3 och tillverkade av AB Degerfors Järnverk, Sverige. Kokarna är färdigsvetsade vid verk och transporterade hela per järnväg till montageplatsen. Kokarna är spänningsglödgade i ugn för att ge god homogenitet åt svetsarna och bättre korrosionsegenskaper hos materialet.

 

Cirkulationsutrustningarna är av NAF:s egen tillverkning och utförda helt i rostfritt stål. Vätskecirkularionen är 18 m3/min., vilken kvantitet fördelas såväl till toppen som botten av kokaren. Värmningen sker indirekt. Temperaturen på kokareinnehållet kan stegras från 70°C till 170°C på en tid av 90 min, med ånga av 10 atö. Ventilerna till cirkulationsappararuren är fjärrmanövrerade från ett kombinerat instrument- och manöverskåp beläget på kokeriets övre plan.

Kokarens övre hals är utrustad med NAF:s automatiska kokarelock. Öppning och stängning av locket sker sålunda genom ett enkelt handgrepp. Kokarehalsen har vidare inbyggd flisfyllningsapparat och är försedd med ånganslutningar för denna. Kokareinnehållet basas i riktning nedåt varvid luft och kondensat uttages i kokarens nedre del.

 

Genom silen som är monterad i kokarelocket företages normalt den kontinuerliga gasningen (terpentingasningen). Nedgasningen vid kokets slut kan genomföras på sedvanligt sätt genom gassilen i toppen av kokaren varvid gasen leds till en gasfälla med inbyggda anordningar för automatisk tömning av den lut som medföljer gasen. En andra möjlighet ges även och är på sitt sätt en nyhet. Det rör sig om så kallad toppblåsning genom en ventil placerad i kokarens övre del. Gas och massa kan genom denna ventil ledas direkt till blåstank. Metoden tillåter en betydligt snabbare tömning av kokaren än vid tidigare konventionella sätt, samtidigt som man genom förfarandet skapar förutsättningar för en säkrare tömning av kokaren.

 

Värmningen av kokareinnehållet är programstyrd men samtidigt anordnad så att ett önskat maximalt ångflöde inre kan överskridas; detta för att undvika besvärande spetsbelastningar för pannhuset. Kondensatet avleds genom mekaniskt styrda avledare till en gemensam nivåreglerad samlingsbehållare varifrån kondensatet pumpas direkt till matarvattentank. Intagningen av vitlut i kokaren sker med cirkulationspumpen, på vars sugsida finns anslutning till mättanken för vitlut. Vit- och svartlut tillföres kokaren genom automatiska mätanordningar. Kvist återförs till kokaren med svartluten.

 

Som avstängningsorgan har valts sådana med stor driftssäkerhet och på de flesta ställen förekommer därför NAF kulventiler där dessa anses lämpliga, d.v.s. i första hand för blåsning av kokare, lutsatsning, dränering vid basning, tömning av mätcistern och gasfälla etc. Samtliga ventiler är hydrauliskt manövrerade från ett centralt system för 40 atö olja. Med en så långt driven fjärrstyrning av ventilerna i kokeriet är det nödvändigt att samtidigt säkerställa sig mot felmanövreringar, orsakade av den mänskliga faktorn. Samtliga ventiler är därför utrustade med ändlägeskontakter för indikering på manöverpanelen av öppen eller stängd ventil. Härutöver har en blockering av vissa särskilt viktiga ventiler skett på så sätt att dessa icke gå att öppna eller stänga med mindre kokaren är i det närmaste trycklös eller någon annan ventil öppnats eller stängts. Säkerheten mot felmanövreringar och därmed olyckor i driften har på detta sätt nedbringats till ett minimum.

 

Tvätteri

Kokeri, tvätteri, sileri och blekeri har gemensamt manöverplan i en och samma byggnad. Manöverplanet ligger 18 meter över mark. Utrustningen består av:

1 st. blåstank diam 8 m, total höjd ca 23 m, volym ca 450 m3.

4 "   kvistsilar typ Jönsson.

4 "   vakuumfilter med trumdimensionen diam  3,5 x 6,0 m.

2 "   filtratcisterner diam 11 x 9 m.

2 "   filtratcisterner diam 10 x 9 m

1 "   skumcistern diam 7,5 x 15,5 m.

Pumpar och rörledningar.

Filtratcisternernas sammanlagda volym är 3100 m3 och skumcisternens volym 680 m3. Skumcisternen är utrustad med 2 st. skumbrytare. Blåstanken, filtratcisternerna och skumcisternen är placerade utomhus.

 

Tvättningen sker enligt följande:

Den kokta veden blåses under tryck från kokaren till blåstanken, där det inträdande tryckfallet gör att fibrerna separerar och bildar massa. En omrörare i blåstankens nedre, koniska del blandar massan med svartlut från första tvättstegets filtratcistern till konsistens lämplig för pumpning, varefter massan pumpas till kvistsilarna, där kvist och eventuell okokt flis frånskiljs och returneras till kokeriet för omkokning. Massan späds ytterligare med svartlut från första tvättstegets filtratcistern, dels före och dels efter kvistsilarna, så att koncentrationen är ca 1% då massan når första tvättfiltret. På första tvärtfiltret bildar massan en matta eller kaka, som tvättas med svartlut från andra tvättstegets filtratcistern (motströmstvätt).

 

Den tillförda tvättluten förtränger den i massakakan befintliga starkare svartluten, som genom ett vertikalt fallrör rinner ner i första filtratcisternen. Genom lutens strömning i det vertikala fallröret bildas det för filtret erforderliga vakuumet. Den tvättade massan lämnar tvättfiltret med ca 12-14% koncentration. Avtagningen sker med en roterande avtagarvals. Svartluten i första filtratcistcrnen recirkuleras som spädlut för utspädning av massan, dels i blåstanken, dels före och efter kvistsilarna medan resterande mängd pumpas till indunstningsanläggningen.

 

I den efter tvättfiltret belägna rivare/blandaren rivs massakakan sönder och blandas med svartlut från andra tvättstegets filtratcistern, så att koncentrationen ånyo blir ca 1%, varefter samma tvättprocedur som på första tvättfiltret upprepas på andra tvättfiltret och sedan på tredje och fjärde, varvid svartlut från tredje tvättstegers filtratcistern användes som tvättlut på andra tvättfiltrer och svartlut från fjärde tvättstegets filtratcistern på tredje tvättfiltret. På fjärde tvättfiltret tvättas med rent vatten. Massan, som nu är praktiskt taget ren från kemikalier, går sedan vidare till sileriet.

 

Silning

Silning sker med 4 st. biffarsilar och 1 st. sekundärsil.

Från sekundärsilen accepterad massa passerar en virvelreningsanordning

 

Blekeri

Blekeriet består av 6 steg: klor, alkali, hypoklorit, klordioxid, alkali, klordioxid. Blektornen är placerade utomhus. Tornen 1, 2, 4 och 6 är uppåtgående och de övriga två nedåtgående.

Blekeriet har 6 st. roterande trumfilter av Oliver-Young-typ för tvättning och urvattning av blekt massa. Det första i raden (efter kloreringen) har trumdimensionen diam 3,5 x 5 m, medan de övriga fem har dimensionerna diam 3 x 5 m.

Samtliga filter är utförda med kakelbeklädda betongtråg, i övrigt är materialet i vätskeberörda delar av syrafast stål Avesta 832 SKT med vissa detaljer av Avesta 832 SK. 4 st. av filtren är försedda med en pressvals för erhållande av högre utgående torrhalt på den avgående massabanan. Samtliga filter har en skruvrivare för sönderdelning av den avgående massan. Blektornen är i allmänhet 25 m höga. Diametern varierar från 4 till 5 m.

Tornutrustning jämte mixar är av Sund-Impcos konstruktion.

 

Klordioxid

Klordioxiden tillverkas enligt Mathiesons kontinuerliga system.

 

Eftersilning

Eftersilning sker dels med 3 st. centriscreen och dels med en radiclonanläggning.

 

Torkmaskin

Maskinen är kapabel att behandla den totala produktionen inom ytviktområdet 550 - 1500 gr/m2. Den maximala arbetshastigheten är 110 m/min och balanseringshastigheten 200 m/min. Arbetsbredden är 4 200 mm. Wärtsiläs leverans omfattade inloppslådan, virapartiet, presspartiet, förtorkpartiet och det mekaniska andrevet. AB Svenska Fläktfabriken levererade den luftburna torken och ASEA huvudmotorn och övriga motorer och anordningar.

Inloppslådan är av öppen typ med manifoldinlopp. Den har en läppkonstruktion av dystyp med precisionsreglering och två hålvalsar. Lådan är av svetsad konstruktion, med de invändiga ytorna fodrade med rostfritt stål.

 

Virapartiet är av utdragbar typ, och suggusken är cantileverad. Viran är 4600 mm bred och 35 m lång. Speciell uppmärksamhet ägnades vid planeringen av virapartiet åt konstruktionens styvhet; huvudbalkarna är av svetsad lådkonstruktion och alla valsar är kraftigt tilltagna. Ytterligare kom i avsikt att ernå de bästa möjliga arkkaraktäristika, en följd av speciella anordningar till användning, vilka normalt endast återfinnas hos pappersmaskiner. Registervalsarna är gummibeklädda och lagrade i rullager. Valsarna är justerbara i maskinens riktning. Samtliga ledvalsar är också gummibeklädda.

 

Viraspänningen har åstadkommits med hjälp av en pneumatisk automatisk verkande sträckare och två skruvsträckare. Virastyrningen kontrolleras automatiskt. Bröstvalsen höjs och sänks pneumatiskt. Bröstvalsen och de utvändiga ledvalsarna är försedda med skavare av Loddingtyp. Egouttören är buren av stödrullar, och försedd med en belastningsanordning. Den neoprenbeklädda anpressvalsen är pneumatiskt belastad. De båda plansuglådorna efterföljas av två 3-delade Rotabelt bandsuglådor. Banbredden regleras med linjaler. Viraskeppet är av rostfritt stål. Samtliga delar som kommer i kontakt med massan eller 0-vattnet är antingen gjorda av rostfritt stål eller är beklädda med detta material.

 

Virapartiet är så konstruerat att också plastviror kan komma till användning.

Presspartiet består av en sugpress, en filtpress och en högtryckspress, vilka samtliga är försedda med filtar. Bottenvalsarna är gummibeklädda och övervalsarna beklädda med stonit i motsats till högtryckspressen vars övervals har en bronsmantel. Stativkonstruktionen är av lådtyp. Pressarna belastas pneumatiskt med membraner vilka är placerade i stativet. Filtarna tvättas medelst filtsuglåda. Filtstyrningen är automatisk och filtspänningen sker pneumatiskt och är fjärrmanövrerad. Samtliga skavare är oscillerade och av Loddingtyp. Alla valsar är lagrade i rullager. Varje press är försedd med en vattenuppsamlingsränna av rostfritt stål. Massaledvalsarna är gummerade och två av dem är pneumatiskt manövrerade holdingdown valsar.

 

Förtorkpartiet vilket består av fyra cylindrar är beläget mellan filtpressen och högtryckspressen. Torkcylindrarna är av gjutjärn och 1500 mm i diameter. Lagren är av rullagertyp och försedda med oljebadsmörjning. Stativet är gjutet lådform. Massabanan leds genom förtorkpartiet med hjälp av linor. Kraftöverföringen från huvudaxeln till varje sektion förmedlas genom en Extremultus-remdrift och kuggväxel. Remdriften är försedd med koniska remskivor och fjärrmanövrerad remförskjutningsanordning. Mellan remdrevet och kuggväxeln finns en fjärrmanövrerad koppling. Huvudaxeln är lagrad i rullager och utrustad med elastiska kopplingar.

Samtliga sektioner hos maskinen har instrumentering och manöverkontroll.

 

Fläkttork

AB Svenska Fläktfabriken har från sina verkstäder i Jönköping och Växjö levererat bl.a. den stora torkmaskin, som torkar fabrikens hela produktion. Det är en fläkttorkmaskin av typ L med luftburen massabana - Fläktfabrikens senaste konstruktion på området. Fläkttorken, som är dimensionerad för en banbredd av 4 400 mm och placerad omedelbart efter våtpartiet, har en dygnskapacitet av upp till 500 ton blekt eller oblekt sulfatcellulosa och avdunstar upp till 23 ton vatten per timme.

 

Indunstning

Indunstningsanläggningen är en 5-kroppars-, 5-effekts-anläggning, försedd med yttre lutförvärmare i samtliga effekter. Den är dimensionerad för att per tim. avdunsta 90 ton vatten vid uppkoncentrering av svartlut till 65% För undvikande av vattenförorening är den försedd med indirekt kondensor för hela ångmängden från sista effekten, och vakuumet upprätthålles med roterande luftpump. Själva indunstningsapparaterna är samtliga av långtubstyp med påbyggda separatorer och utan cirkulation. Indunstningsapparaterna i första och andra effekterna är på lutsidan uppdelade i två hälfter, genom vilka luten går i serie, där lutånga som alstras i första hälften får avskiljas i separatorn tillsammans med ångan från andra hälften.

 

I industningsapparaterna sker hela separeringen av lut och lutånga mot lätt uppfällbara skärmar ovanför övre tubgavlarna. Samtliga indunstningsapparater har tubgavlar av rostfritt stål. Apparaterna för första och andra effekten är försedda med 1 040 st. tuber diam 51 x 8500 mm, medan vardera av tredje, fjärde och femte effekterna har 880 st. tuber av samma dimension. I lutförvärmaren vid första effekten finns 540 st. tuber av samma dimension. Första och andra effekten samt lutförvärmaren vid första effekten är försedda med rostfri inklädnad i övre och nedre lutrummen.

 

Den lut som tillföres anläggningen utgörs av en blandlut bestående av lut från tvätteriet och en viss mängd återförd tjocklut. Denna blandlut, som är avsåpad, tas in på tredje och fjärde effekterna och rinner från respektive genom dessa till femte effekten, varifrån luten pumpas till en s. k. mellanlutcistern, där slutgiltig avsåpning sker. Luten från denna cistern, vilken har en koncentration av omkring 35%, pumpas genom lutförvärmarna till första effekten.

I dessa lutförvärmare värmes mellanluten med genomströmmande ånga från ångtrumman i femte, fjärde, tredje respektive andra effekten, och den slutliga uppvärmningen till kokpunkten i första effekten sker med färskånga i en lutförvärmare av tubapparattyp.

 

Efter att ha passerat första effekten går luten med självtryck till andra effekten, där den slutliga koncentrationen erhålls, och varifrån luten pumpas till lagercistern i pannhuset.

Övriga lutförvärmare är av spiralförvärmartyp och helt av rostfritt stål. Ångan, som tillföres dessa lutförvärmare, tas ut tillsammans med kondensatet från respektive värmekroppar genom kondensatavskiljare av flottörnivåregulatortyp. Detta innebär, att ångrummen utluftas rikligt och utan värmeförlust. De okondenserbara gaserna från luftförvärmarna går via strypbrickor för reglering av mängden direkt till kondensorn.

 

Efter varje indunstningsapparat finns på lutsidan en s. k. lutavledare, som förhindrar att ånga följer med luten från en föregående till en efterföljande effekt. I andra respektive femte effekterna, där luten tas om hand av pumpar, användes lutavledarna för att reglera lutmängden genom pumparna, så att kavitation undvikes. Kondensatet från första effekten och lutförvärmaren vid denna pumpas direkt till matarvattentanken. Lutångkondensatet från andra effekten leds till ett expansionskärl, där det får självavdunsta till det tryck, som råder i ångrummet i tredje effekten. Till detta går också den frigjorda ångan, medan kondensatet från detta kärl blandas med kondensatet från tredje effekten och tillsammans går till motsvarande självavdunstning vid fjärde effekten.

 

Samma är förhållandet för kondensatet från fjärde effekten, innan detta blandas med kondensatet från femte effekten, varifrån lutångkondensatet pumpas för att användas som varmvatten inom fabriken respektive oskadliggöras, innan det går till avloppet.

 

I ytkondensorerna, som också är av spiralförvärmartyp, värms fabrikationsvatten till ca 45°C, och de okondenserbara gaserna jämte en obetydlig mängd vattenånga går sedan till en roterande luftpump. Kondensatet från bassängen för luftpumpen behandlas, innan det får gå till avlopp.

 

Ångledningarna inom anläggningen är försedda med förbigångsledningar, så att vilken som helst av apparaterna kan kopplas ur genom att blindflänsar och ringar växlas.

 

Lutledningarna vid första och andra effekterna är så utformade att lutens väg genom de båda halvorna i respektive apparater kan växlas för att en viss tvättning av värmeytan skall erhållas. Härigenom blir det möjligt att praktiskt taget kontinuerligt köra anläggningen med högsta koncentration eller ca 65% på utgående tjocklut. Det finns också möjlighet att tillföra vilken som helst av dessa båda apparater blandlut för att apparaten i fråga under längre eller kortare tid skall kunna arbeta med en lägre koncentration och bli helt tvättad.

 

Ångrummen i andra - femte effekterna kan tillföras antingen tvättvatten eller lämplig tvättlut samt direktånga för urkokning. Samma tvättlut kan också ledas genom ytkondensorerna.

För reglering av lut- och ångmängder är anläggningen försedd med en ångtrycksregulator, en mängdregulator för inkommande blandlut och en liknande regulator för inkommande mellanlut. Dessa instrument är samtliga registrerande. Vidare finns det registrerande instrument för koncentration på utgående tjocklut och nivån i lurcisternerna.

 

 

 

Ångpannor

CE-SMV sodahusaggregat, levererat till AB Mörrums Bruk av AB Svenska Maskinverken i Kallhäll, är av modernaste utförande, baserat på licens från Combustion Engineering inc, och SMV:s omfattande erfarenheter vid byggandet av dylika aggregat.

Vid utformningen av aggregatet har driftsegenskaperna särskilt beaktats och därför har sådana konstruktioner valts, som beräknas ge långa driftsperioder med minsta insats av manuell betjäning.

 

 

Tekniska data för aggregatet

Konstruktionstryck                                                                        67 atö                  

Ångtemperatur                                                                             450°C

Matarvattentemperatur                                                                 130°C

Rökgastemperatur efter ekonomiser                                            125°C

Ångproduktion                                                                               69 t/h

Vattencirkulationen i pannan är

tillräcklig för en belastning av                                                      110 t/h

 

1963

AB Mörrums Bruk kommer efter en inkörningsperiod att framställa barrmassa och lövmassa jämsides. Produktionen av lövmassa började i slutet av januari.

 

1964

Mörrums Bruk AB skall byggas ut till en kapacitet av 240 000 ton blekt sulfatcellulosa per år. Principbeslut om utbyggnaden fattades nyligen vid ett sammanträde med styrelserna för Södra Sveriges Skogsägares Förbund och Skogsägarnas Industri AB. Den nuvarande tillverkningskapaciteten är 140 000 ton per är och bruket tillverkar omväxlande massa av tall och björk. Efter utbyggnaden får bruket två tillverkningslinjer, var och en inriktad på sin massakvalitet. Utbyggnaden motiveras av en önskan från skogsägareförbundets sida att tillgodose det ökande behovet av blekt sulfatmassa och samtidigt skapa förutsättningar för avsättning av de stigande virkestillgångarna i södra Sverige.

 

Redan vid planläggningen av den nuvarande fabriken förutsågs en andra produktionslinje. Åtskilliga anordningar bl. a. de för vatten och avlopp, är därför redan fullt tillräckliga.

Skogsägarnas sulfatfabrik i Mönsterås har nyligen fördubblat sin kapacitet. Sedan planerna på en ny sulfatfabrik på västkusten, det s. k. Viskanprojekter, och den nu beslutade utbyggnaden i Mörrum förverkligats kommer den samlade produktionskapaciteten för blekt sulfatmassa för avsalu vid skogsägarnas sydsvenska fabriker att uppgå till 600000 ton per år.

 

1968

Efter den utbyggnad till en produktion på 315000 ton sul­fatmassa som planeras vid Mörrums Bruk, kommer bruket att ha en produktionslinje för blekt sulfatmassa av lövved på 175000 ton.

Skogsägarnas Industri AB har i dagarna inlämnat en ansö­kan till Söderbygdens vattendomstol om vissa tillstånd i sam­band med den utökade produktionen.

 

Gällande tillstånd

Genom Söderbygdens vattendomstols dom den 9 december 1959 har bruket tillstånd att avleda 2 m3 vatten i sekunden från Mörrumsån för att använda som fabrikationsvatten för en tillverkningskapacitet av ca 140000 ton massa per år. Domen innefattar också tillstånd att efter ett flertal renings­åtgärder släppa ut avloppsvattnet i havet genom en 4,8 km lång tub. Vad angår avloppssidan, har domen vunnit laga kraft. I fråga om vattenbortledandet återstår en ersättnings­fråga, som har ett visst samband med att sjön Äsnen är före­mål för en s k tillfällig reglering.

Enligt en dom den 9 september 1966 har vattendomstolen vidare bl a lämnat SIAB tillstånd att på vissa villkor släppa ut avloppsvattnet från fabriken, sedan den byggts ut till en kapacitet av 240 000 ton helblekt sulfatmassa om året.

 

Bakgrunden till den nya ansökan om 315 000 tons årsproduktion

SIAB har funnit, att den nya linjen är en ännu bättre lösning än den tidigare planerade fördubblingen av anläggningen. Sulfatmassa av björk på en tillverkningslinje kan nu nå upp till i varje fall 175000 ton.

 

Marknadsutsikter spelar in

Nyligen framlagda prognoser visar, att efterfrågan i Europa på blekt sulfatmassa kommer att öka i sådan grad, att vår världsdel blir en storimportör i början av 1970-talet. Trots pågående utbyggnader kan en bristsituation tänkas uppkomma redan är 1970. Detta gäller i synnerhet blekt sulfatmassa av björk. Särskilt för finpapperstillverkning har denna typ av massa speciella och särskilt önskade egenskaper. Efterfrå­gan visar en mycket gynnsam utvecklingstendens. Ökningen är betydligt snabbare än för övriga typer av sulfatmassa.

 

Fabriken efter utbyggnaden

Med vissa ej särskilt kostnadskrävande kompletteringar av den tekniska utrustningen kan den nuvarande tillverkningskapaciteten på 120000 ton ökas till 140000 ton. Denna befintliga linje kommer att användas för tillverkning av blekt sulfatmassa med företrädesvis tall som råvara. Tillsammans med den nya lövlinjen blir alltså den samlade årsproduktionen ca 315 000 ton, motsvarande i genomsnitt 950 ton per dygn.

 

Fabrikationsvattnet

Vid Mörrums Bruk har man genom eget utvecklingsarbete kommit därhän, att man kan bygga den nya produktionslin­jen på sådant sätt, att vattenförbrukningen blir betydligt lägre, än vad som tidigare ansetts möjligt. Detta innebär att medgivna 2 m3 per sekund kommer att täcka behovet vid normal drift även vid utökningen till 315000 tons produktion. Endast vid en del tillfällen, som vid igångkörning eller driftstopp och vid vissa störningar i driften, kan vattenbehovet bli större, dock högst 2,5 m3 per sekund. Det är den ytterligare halva kubikmetern, som bruket nu hemställer hos vattendomstolen att få ta ut vid vissa tillfällen.

 

Utsläppet av avloppsvatten

I enlighet med vad som stipulerades 1959 års dom, har fortlöpande provtagningar och undersökningar skett för kontroll av effekten av de olika vattenvårdande åtgärderna inom och utanför fabriken.

Av gjorda analyser framgår, att fabrikens avloppsvatten ej i nämnvärd grad påverkat vattnet i utsläppsområdet i fysikalisktkemiskt hänseende. Vissa undersökningar genom märkning och utsättning av blankål har ägt rum och pågår alltjämt i syfte att utröna, om utsläppet från fabriken kan inverka på ålfisket inom området och då närmast vid Listerlandet. Undersökningsmaterialet har sammanställts av fil, dr Sten Vallin, som uttalar, att avloppsutsläppet i Pukaviksbukten enligt hans bedömande i varje fall hittills inte menligt påverkat ålfångsten i bottengarn på Listerlandet.

 

Planktonprov i bukten visar ingen tydlig tendens till minskat antal arter eller till ändring i de vanligaste arternas frekvens. Lektor Bror Forsman, som har hand om undersökningen av strand- och bottenfauna, sammanfattar i en redovisning, att det hittills föreliggande materialet inte synes avslöja sådana frekvensändringar i botten- och strandfaunan, som rimligen kan sättas i samband med avloppsutsläppet från bruket. SIAB :s slutsats av recipientkontrollen blir, att provtagningar och undersökningar med önskad klarhet visar, att utsläppet av avloppsvatten från den befintliga fabriken ej haft några menliga inverkningar vare sig för fisket eller i övrigt.

 

Vattenvårdsåtgärder, som föranleds av utbyggnaden

Tillverkningsprocessen blir efter utbyggnaden i stort sett oförändrad och detta gäller också sammansättningen av de olika avloppsvattnen. Koncentrationen och mängden ökar dock. Samtliga de i angivna domar fastställda reningsåtgärderna gäller i tillämpliga hänseenden även för den nu aktuella utbyggnaden. Härutöver kommer bolaget att vidta ett antal åtgärder i vattenvårdande syfte. Bl a kommer man ytterligare förlänga avloppstuben samt utöka dess utsläppssträcka i syfte att även efter fabrikens utbyggnad bibehålla en från såväl fiskesynpunkt som i övrigt betryggande utspädning i havet av avloppsvattnet från fabriken. Oceanografen professor Börje Kullenberg beräknar ökningen i utspädning på utsläppsplatsen till 18 ā  20%  i jämförelse med nuvarande förhållanden.

 

Den på hösten träffade överenskommelsen mellan de skandinaviska massatillverkarna om produktionsbegränsning genomfördes med två veckors driftstopp i oktober. Produktionskapaciteten höjdes ytterligare, och trots begränsning av produktionstiden översteg tillverkningen 120 000 ton. Ökningen var 9 proc. jämfört med 1966.

 

Lönsamhetsökande åtgärder resulterade i att full täckning erhölls för de automatiska kostnadsstegringarna. I vattenvårdande syfte installerades ett filter för grönlutsslam i kausticeringen, och vidare kompletterades utrustningen i tvätteri, blekeri och torkmaskinsal. För rationellare hantering av 3-metersved utrustades traversen i vedgården med en hydraulisk gripare.

 

Investeringarna uppgick till 940 000 kr (1966: 1157000), varav i maskiner och inventarier 695 000 kr (1966: 1050000 kr). Finansieringen av den beslutade utbyggnaden av bruket säkerställdes under året. Projektstart i januari 1968.

Ansökan inlämnades till Söderbygdens vattendomstol i november om tillstånd att tillfälligt öka vattenuttager från Mörrumsån till 2,5 m3/s samt i havet utsläppa avloppsvatten från den nya utökade produktionslinjen.

Under 1967 producerades 121 555 ton blekt sulfatmassa.

 

Skogsägarnas Industri AB har för Mörrums Bruk tecknat kontrakt med Oy Wärtsilä Ab, under medverkan av dess representant i Sverige och Norge AB Enderlein & Co, om leverans av en cellulosatorkmaskin för ca 8 milj. kr. Den cellulosamaskin som tidigare finns i Mörrum levererades av Wertsilä vid fabrikens byggnad. AB Rosenblads Patenter har fått beställning på en 5-effekts indunstningsanläggning försedd med dubbel slutförtjockare, arrangerad för tvångscirkulation. Anläggningen är dimensionerad för att avdunsta 174 ton vatten per timme; svartluten koncentreras till 65%. Den kommer att ställas upp utomhus. Till det nya diskontinuerliga kokeriet skall Rosenblads leverera en blåskondensoranläggning för värmeåtervinning ur blåsångan.

 

Götaverken har av Skogsägarnas Industri AB, i samband med en större utbyggnad av Mörrums Bruk, fått order på ett Tomlinsonaggregat. Beställningen, som även omfattar en väsentlig del av den övriga utrustningen i sodahuset, har ett värde av drygt 11 miljoner kronor. Aggregatet är dimensionerat för en nominell kapacitet motsvarande 550 ton massa per dygn, och förses med vertikal stålrörseconomiser av Götaverkens typ. Denna economiserkonstruktion är baserad på erfarenheter vunna från ett flertal anläggningar i drift, av vilka den första startades redan 1960. Ugnen utförs med membranväggar, en av Babcock & Wilcox i USA uppfunnen konstruktion, som för denna typ av aggregat introducerats i Europa av Götaverken. Konstruktionstrycket för anläggningen är 70 kg/cm2 och ångtemperaturen 450°C. Anläggningen skall vara färdig att tas i drift våren 1970.

 

1969

I samband med utbyggnaden av Mörrums Bruk har Skogsägarnas Industri AB beställt samtliga processpumpar hos Sonesson Pumpindustri AB (API) i Göteborg. Utbyggnaden avser en ytterligare produktionslinje för ca 175000 ton björkmassa (världens största björkmassalinje). Leveransen uppgår till ca 1 miljon kr och omfattar 135 pumpar, varav ett 90-tal av den nya standardiserade kemipumptypen. Skogsägarnas Industri AB har för den nya utbyggnaden av Mörrums bruk beställt utrustning från KMW avseende vedhanteringen. Det gäller barktrummor för 3 vedhanteringslinjer, varav 2 är avsedda för björkved och 1 för barrved. Varje linje för björkved omfattar 3 barktrummor, var och en 3,8 m i diameter och 15 m lång.

 

Linjen för barrved består av 2 trum­mor, även dessa 3,8 m i diameter och 15 m långa. Barktrummorna är av typ KMW-Waplan-Myren. I denna beställning ingår också 2 KMW huggmaskiner, typ HH 700, försedda med utjämningsfickor UFC II. Vidare omfattar ordern utrustning från MoDo-företaget Jerfed Grafström AB, Örnsköldsvik, nämligen inmatningsbord till trummorna inkl. avisningsanordningar med ånga, inmatningstransportörer till huggmaskinerna samt barktransportörer. Barktrummorna är av en ny konstruktion. De cylindriska trumkaren av plåt har inuti försetts med helsvetsade barkjärn och hål eller slitsar för barkavfallet. Trummorna är svävande, dvs. de bärs upp av en vattenfilm under tryck.

 

Trummorna är avsedda för långved om 3 m längd och man lossar veden direkt från lastbil eller järnvägsvagn. Den nya barkningsanlägggningen kommer att ersätta den nuvarande enstocksbarkningen, vars kapacitet är otillräcklig för den utbyggda fabriken. Så småningom avser man att komplettera den nya vedhanteringslinjen med en sorteringsanläggning för veden. Kapaciteten för anläggningen är för björkved angiven till 4000 m3 travad obarkad ved per 20 timmar och för barrved 2 500 m3.

 

1970

Södra Sveriges Skogsägares Förbund vilar inte på sina lagrar. Dess 43000 medlemmar, som tillsam­mans disponerar ca 2 milj hektar produktiv skogsareal, i huvudsak inom Östergötland, Småland, Blekinge, Halland och södra delen av Älvsborgs län, bedriver genom det av förbundet etablerade Skogsägarnas Industri AB (STAB) jämte Skogsägarnas Cellulosa AB en för skogsindustrin bety­delsefull förädlingsproduktion för att effektivt tillvarataga den årliga tillväxten på ca 10 milj m3 virke inom medlemmarnas skogsarealer.

 

Produktionsinriktningen vid Mörrums Bruk

Med endast en linje till förfogande tillverkades omväxlande tall- och björksulfatmassa i intervaller om 4—5 veckor. Dylika omställningar gynnade givetvis inte produktionstakten, som likväl överskred den planerade. På grund av den ökade efterfrågan på björksulfatmassa, vars goda papperstekniska egenskaper i speciella hänseenden snabbt gjorde sig gällande, och med de kunskaper man nu skaffat sig om tillverkning av sådan massa, beslöt SIAB att genomföra en utbyggnad av bruket till två produktionslinjer.

 

Bland Södra förbundets medlemmar har man med speciellt intresse följt förverkligandet av den nya lövlinjen. För dem betyder den ökad avsättning för björkmassaved. Samtidigt har förutsättningen ökats för att bevara ett lövvedsbestånd i södra Sverige. Med sina två produktionslinjer har Mörrums Bruk i dag följande kapacitet: 305000 ton/år

Den totala vedåtgången blir 2 milj m3 per år. Anläggningskostnaden är nu ca 700 000 kr per anställd.

 

Produktivitet

Den första linjen krävde 370 anställda eller 4,4 mantimmar per ton. Sedan den andra linjen till­kommit har antalet anställda visserligen ökat till 430 personer men antalet mantimmar per ton minskade till 2,1.

Vid invigningen framhöll direktör Helming, att förädlingsvärdet per anställd, definierat som saluvärdet av produktionen med avdrag för i huvudsak råvarukostnaderna, åren 1966 och 1967 var ca 100000 kr. Det år som bruket efter utbyggnaden i år når full kapacitet, visar budgeten ett 2 1/2 gånger så högt förädlingsvärde. Som jämförelse kan nämnas, att det genomsnittliga förädlingsvärdet för hela den svenska industrin år 1967 var 41000 kr.

 

Verkstadsindustrin stannade vid 38000 kr medan cellulosaindustrin i genomsnitt noterade 61000 kr. Från 1959 till 1967 har produktiviteten, mätt per arbetstimme, fördubblats inom cellulosaindustrin medan den för hela industrin ökat med 75% Detta talar för att investeringar i skogsindustrin måste vara lönsamma. Vid Mörrums Bruk räknar man med en avskrivningstid på ca 20 år eller omkring 5% på anskaffningsvärdet per år. Med tanke på att tillgången på björk uppskattas till 40 milj m3 söder om Dalälven är man optimistisk beträffande framtida råvaruförsörjning.

 

Miljövårdsfrågor

Mörrums Bruk ligger ej långt från Karlshamn vid en vik av Östersjön. Fabrikationsvattnet tas från Mörrumsån. Avloppet från fabriken sedimenteras i flera steg och bakvattnet torde renas till en fiber­halt av ca 20 mg/l för lövvedslinjen och 10 mg/l för barrvedslinjen. Avloppsvattnet föres därefter 6 km ut i havet i en bandad trätub och släpps ut efter en sträcka på 1800 m. Genom att vattnet är varmare än sjövattnet stiger det upp mot ytan och luftas genom konvektion. Den stora utspädningen gör det omöjligt att identifiera avloppsvattnets innehåll.

 

Investeringarna för vattenvård och luktbekämpning av ämnen i rökgaserna genom förbränning i flera steg enligt ett system hämtat från amerikanska västkusten har uppgått till 14,5 milj kr. Dessa frågor ägnas intensiv uppmärksamhet och åtgärder kommer att vidtagas så snart den tekniska utvecklingen visar vägen. Vattenförbrukningen var för den äldre linjen 250 l/per kg massa. Den nya linjen kräver endast 175 1.

Uppförandet av en klor/alkali-fabrik vid Mörrums Bruk står på programmet. Ansökan om prövning av villkoren för utsläpp av avloppsvatten från en sådan anläggning inlämnades för ungefär ett år sedan till Söderbygdens vattendomstol.

 

1971

Söderbygdens vattendomstol gav sitt bifall till Skogsägarnas Industri AB:s i Växjö planerade kloralkalifabrik i Mörrum. Domen som har avkunnats är omgärdad med föreskrifter om miljöskyddande åtgärder.

För att täcka behovet av fabrikationsvatten till fabriken i Mörrum får högst 0,1 m3 vatten per sekund tas från Mörrumsån vid Mörrums sulfatfabriks intag på Hästaryd. I Pukaviksbukten får kloralkalifabrikens avloppsvatten släppas ut tillsammans med sulfatfabrikens avloppsvatten. Skogsägarna förpliktas enligt vattenlagen att till främjande av fisket inom landet erlägga en avgift om 250 kr en gång för alla. I domen föreskrivs att tillståndet inte får tas i anspråk omedelbart utan först sedan kloralkalifabrikens miljöstörande verkningar förorsakade genom annat än utsläppet i vatten prövats hos vederbörande myndighet enligt miljöskyddslagen.

 

I avvaktan på erfarenheterna under en prövotid av tre år får utsläppet av kvicksilver inte överstiga 8 kg/år från kloralkalifabriken och från fabriken och sulfatfabriken tillsammans inte över 11,8 kg/år. Om dessa värden inte kan hållas måste skogsägarna i god tid vidta förebyggande åtgärder, inbegripet driftsinskränkning om sådan blir nödvändig, så att årsutsläppet stannar inom de stadgade gränserna.

Länsstyrelsen i Blekinge län har i en skrivelse påtalat behovet av snara åtgärder för att komma till rätta med föroreningssituationen i framför allt Pukaviksbukten och Mörrumsån. Man har också begärt ett anslag om 200000 kr för undersökningar. Länsstyrelsen har särskilt pekat på föroreningarnas konsekvenser för fisket. Laxfisket visar en kraftig nedgång och vissa fiskarter, bl. a. gädda och abborre, är svartlistade sedan några år tillbaka.

 

1972

Mörrum investeringar

Kokare 225 m3, cisterner, guskmantel, klormix, regleringsdam div, kostnad: 3,986 milj.

 

1975

Byggande av ett talloljekokeri vid Mörrums Bruk i Blekinge för 4,75 Mkr

 

MÖRRUMS BRUK

Sulfatfabrik

Förvaltningschef:          Direktör Karl-Fredrik Gustafsson, Mönsterås.

Platschef: överingenjör Sixten Öm.

Ekonomichef: Evald Andersson.

Postadress:                    29071 Mörrum.

Telegramadress: Mörrumbruk, Karlshamn.

Telex:          4513.

Telefon: Karlshamn 0454/507 50.

Läge:           Blekinge län, Mörrum.

Godsadress: Mörrumsbruk.

Utskeppningshamn: Karlshamn.

Arbetsmaskiner: Produktionen äger rum på två separata linjer. Linje I är försedd med 5 st kokare å 176 m3 för produktion av barrveds­massa. Upptagningsmaskinen för linje I har en arbetsbredd på 420 cm och är försedd med fläkttork. Linje II, som är avsedd för lövvedsmassa, har 5 st (varav 1 st tillkommit sedan 1974) kokare å 225 m3. Upptagningsmaskinen för linje II har en arbetsbredd på 600 cm och är även den försedd med fläkttork. Lutindunstningssystem för båda produktionslinjerna Rosenblads Patenter, 5 effekter med slutindunstning.

Sodahuspannan I har levererats av Svenska Maskinverken och sodahuspanna II av Götaverken.

Blekerier: Såväl blekeri I som blekeri II arbetar i 6 steg, varav två med klordioxid. Dygnskapacitet för blekeri I ca 400 ton och för blekeri II ca 600 ton blekt massa.

Tillverkning:                    Torr blekt barrsulfatmassa, torr blekt björksulfatmassa. Årskvantitet: Ca 330.000 ton, varav 130.000 ton barrsulfat och 200.000 ton björksulfat.

Härav för avsalu: Hela kvantiteten.

Anläggningsår:              1962 och 1970.

Försäljning och agenter: se under Mönsterås Bruk.

 

1979

Såpeldning avslutade

Konferensens sista föredrag hölls av Lars-Erik Wernersson, Mörrum, som talade om “Eldning med såpa i sodapannor”. Från fabriksstarten 1962 till 1977 har Mörrum eldat med såpa i sodapannorna. 1978 togs ett kontinuerligt talloljekokeri i drift. En metod att tillsätta såpan direkt i tjocklutsmixen utvecklades. Den gav mindre variationer i såpflödet. Såpan är ett bra bränsle och ett komplement till lut med hög kemikaliehalt eller låg torrhalt. Den kan förbättra reduktionsgraden. Priset på tallolja har stått stilla medan priset på eldningsolja ökat kraftigt. Mörrum har därför börjat blanda in tallolja i oljan till mesaugnarna. Vissa svårigheter på grund av upplösning av gamla avlagringar i cisterner och rör förekom i början. Under det halvår som försöken pågått har talloljeinblandningen ökats upp till 60 %.