Textruta:  Rohdins elektrolysator

 

Ur Svensk Papperstidning 1903

 

Från ingenjör Rhodin ha vi mottagit nedanstående meddelande, som vi ej velat neka plats i Svensk Papperstidning ehuru vi ej haft tillfälle att granska däri lämnade uppgifter: eller lärt känna uppfinningen i fråga

Vid Svenska teknologförentngens kemiska sektions sammankomst redogjorde ingeniör John Rhodin från Manchester för den af honom uppfunna elektrolytiska apparaten för framställandet af kaustikt natron och klorkalk, vilken kommit till användning i utlandet och särskildt vid af de stora kemiskt-tekniska fabrikerna i Storbrittanniens saltgrufvedistrikt samt vid ett större fabrik i Kanada.

De vid ifrågavarande fabriker tillförne använda äldre förtaringssätten eller Leblanc- och Solvaymetoderna hafva medfört en mängd olägenheter och svårigheter, hvilka kunna undvikas genom användning af den Rhodinska apparaten.

Detta framgick med tydlighet af ingenjör Rhodins meddelanden, hvilka ledagade en demonstrering af apparaten (i miniatyrmodell) och i huvudsak voro af följande innehåll: Apparaten består af ett yttre kärl af järn, hvari finnes inre kärl af stengods. Det inre kärlet fortsättes uppåt af rör, som slutar med ett vattenlås. Detta rör kan sättas i roterande rörelse kring sin axel, hvarigenom naturligtvis även det inre kärlet bringas att rotera.

Det hela uppehålles och stödjes af en brygga, spänd över kärlet. Rotationen verkställes med tillhjälp af ett kugghjul och en ändlös skruf, som drifves medelst en remledning. Öfvre delen af det inre kärlet är indeladt i sex eller flera triangulära segment. Hvilka äro genomborrade på flera ställen, I hålen äro kolstafvar gastätt infattade.

I celler af större dimensioner kunna med fördel dessa segment göras åtskilda och inneslutas i en ram af järn. Omedelbart under det lager, hvari röret roterar, finnes bragt en metallring förenad med röret och sålunda roterande på samma gäng som detta. Alla kolstafvarne äro för­de med hvarandra och med ringen medelst lämpliga me­talliska ledningar. På ytan af ringen släpar en metallborste,och denna förbinder sålunda kolstafvarne medhelst ledningen med den positive polen af en dynamo eller någon annan elek­tricitetskälla. Den negativa polen af dynamon står i förbin­delse med järnkärlet genom nyssnämnda ledning.

Det sätt hvarpå apparaten arbetar är utomordentligt enkelt. Kvicksilfverlagret bildar ett lås med de utskjutande partierna af det inre kärlets undre yta på sätt, att då detta är fylldt med koksutlösning, och då det mellan de båda kärlen befintliga ringformade rummet är fylldt med vatten, det ej finnes någon möjlighet till förbindelse mellan de två vätskorna. Då den elektriska strömmen påsläppes, passerar den kolstafvarnes nedre ändar till ytan af kvicksilfret. Klorgasen afgives vid kolstafvarnes yta och bortföres till klorkammaren. Natriumamalgamet bildas på ytan af kvicksilfret i det inre kärlet vid den undre ytan af saltlösningen och passerar dels genom diffusion och dels genom mekanisk omrö- ning af kvicksilfret, orsakad af det inre kärlets roterande rörelse, till det yttre ringformade rummet, hvarest vattnet omsätter natriumet till kaustikt natron.

Den mekaniska omröring förstärktes genom några i bottnen af (det yttre) kärlet snedt fastsatta ribbor, hvilka leda kvicksilfret till yttre kanten af kärlet.

Under arbetet upphettas kärlet utifrån sa mycket, att vätskan inuti hålles vid en temperatur något under kok­punkten. Detta medför den fördelen att kloren ej absorberas af saltlösningen till sådan mängd som eljes skulle vara fallet, och dessutom ökas vattnets förmåga att sönderdela natrimn­amalgamet under bildning af kaustikt natron. Slutligen min­skas det elektriska motståndet hos den del af saltlösningen, som finnes emellan kolstafvarnes ändar och kvicksilferytan.

De särskilda fördelarne vid Rhodins patenterade elektroIysator kunna sammanfattas sålunda: I följd af det låga mot­ståndet inom cellen kan volten hos den elektriska ström, som erfordras hållas mycket låg sålunda 3,3 volt pr cell, hvilket är ett resultat, som ännu ej uppnåtts med någon annan elek­trolysator.

Cellens effektivitet är högst anmärkningsvärd, då den under gynnsamma förhållanden uppgår till 95% af den teore­tiska amperetimme-effektiviteteten, och detta jämte den stora strömdensitet, som man kan låta passera genom cellen, gör att apparaten är att anse såsom den mest effektiva som någonsin kommit i marknaden.

De personer, som hafva sett apparaten under arbete, kunna säkerligen intyga, att densammas konstruktion är sådan att den med framgång kan upptaga konkurrensen med de äldre metoderna för framställning af klor och soda och sålunda åstadkomna en omhvälfning inom denna industri, som med hvarje år vinner allt högre utveckling.

Föredraget, som åhördes af ett femtiotal af sektionens medlemmar. illustrerades af skioptikonbilder, diagram af appa­raten och en kalkyl öfver kostnaderna för och vinsten af en fabriks anläggning i Sverige. Det är nämnligen ingenjör Rho­dins förhoppning att kunna väcka intresse för sin uppfinnings tillgodogörande äfven i vårt land och därigenom åstadkomma en ny och fruktbringande användning. speciellt af vår naturliga vattenkraft i den kemiska storindustriens tjänst.

Till belysande af hvilka fördelar i nationellt ekonomiskt hänseende en inhemsk sodaindustri skall bereda värt land må blott framhållas, att Sverige för närvarande från England. Tyskland m. fl. länder genom import fyller hela sitt bebof af alkali och klorkalk, eller uttryckt i siffror kaustikt alkali 2 000 tons. soda 13 000 tons och klorkalk 3 000 tons.

För dem, som möjligen äro obekanta med ingenjör Rhohdins föregåenden, vilja vi nämna att han efter studier vid Uppsala universitet i tvenne år varit assistent hos den be­römde kemisten vid Road Society i London J. W. Swan, att han utgifvit ett flertal kemiskt-tekniska afhandlingar och gjort flera uppfinningar af praktisk betydelse inom sitt fack samt  3 1/2 år varit chief chemist vid The Cloride Electrical Storage Syndicate Ltd i Manchester 0. s. v. hvadan han uppenbarligen äger förutsättningarna att uppträda som en initiativets man.