Sinclairska metodens införande i Sverige

(Utdrag ur Svensk Papperstidning sid. 142,143)

Antagande att med bättre anstalt upphettandet förmått utdriva ytterligare vatten så att 3,5 ort ut gjort vikten, af hvad som endast var förenat med kemiskt bundet vatten, sa visar det i kakor pressade profvet 5,1% vattenhalt och egentlig vikt 0,91. Det fyra dagar lufttorkade (i låg sommarvärme) 17,4% vattenhalt och egentlig vikt 0,69. Det efter pressningen 9 dagar i variabel temperatur lufttorkade 15,6% och egentlig vikt 0,63.

Rätta sättet blir således att, innan vattnet fullständigt afrunnit, krama massan emellan några par af valsar, hvarvid lämplig storlek och form gifves däråt för att omedelbart pressas, analogt med oljekakor och därefter uppställas att lufttorka. Efter några dagar är den färdig till inpackning och vid ankomsten till England äger den lika vattenhalt, antingen torkningen skett på detta sätt eller medelst värme eller med dyrbarare tillställningar.

Då sa många brister vidlåda det Sinclairska systemet och likadan vara kan, måhända lika fördelaktigt, beredas på andra sätt enligt samma princip, ja, ett par patentet till äro här i landet redan uttagna, grundade därpå, så år föga hugnesamt att först för hvarje kokpauna erlägga den fordrade höga patentafgiften och sedan underkasta sig de af agenten uppställda hindren och svårigheterna.

Med bref från Blyth af den 8 sistl. mars hafva herrar Sinclair och Blyth insändt ett kontraktformulär, och är det meningen att hvar och en som får använda Sinclairs panna skall underskrifva ett sådant. Detta kontrakt ålägger strängeligen de svenska tillverkarna att så vidt den engelska marknaden afses, sända sin vara till Blyth, hvilken utan ersättning för landning eller magasinering äger att uppbära 5 %. af försäljningssununan under den tid patentet räcker, och skulle något blifva såldt i Sverige eller annorstädes för att gå till England eller komma till någon annan kommissionär i England, så skall Blyth hafva rättighet att uppbära 5 % af värdet äfven därå.

Dessutom skola fabriksägarnes räkenskaper ligga öppna för Blyths agent, så att han kan kontrollera uppgifterna. Kontraktet omnämner ej annan skyldighet för herr Blyth, än att han hvar tredje månad skall redovisa hvad han sålt. Således ett monopol i handelsväg på 10-årigt kontrakt med en afnämare utan fixeradt pris, utan uppsägningsmöjlighet och utan apell. Lika menligt som en underkastelse skulle vara, lika fördelaktigt vore att öfverenskomma om en gemensam försäljare i England.

Som vi först nämndt är tillverkningspriset på Sinclairska trämassan levererad i England 10,50 rdr pr centner. Försäljningspriset där borde att döma efter värdet af de ämnen den närmast motsvarar för närvarande gå till omkring 25 rdr pr svensk centner blekt vara. Med afseende därpå att artikeln är ny, att dess oblekta tillstånd i början torde möta någon motvilja samt äfven därför att marknaden snart torde blifva nedtryckt af slipad trämassa (12 rdr. centnern), torde det vara klokast att i kalkyl icke upptaga mera än 12 rdr. pr centner.

År 1869 importerades till Storbritannien 16,986 tons lump till ett värde af 293,304 £, 86,336 tons Espartogräs, 2,750 tons gammalt tågvirke, gamla nät och andra vegetabiliska ämnen för papper samt 41 tons trämassa summa 106,113 tons. Om därifrån afräknas exporten, nemligen 19,472 tons engelsk och 4.823 tons utländsk lump, så återstår 81,818 tons, hvartill kommer c:a 98,182 tons inom England uppsamlad lump. Den kvantitet lump och surrogater, som papperstillverkningen i Storbritannien år 1869 behöfde, skulle därpå utgöra 180,000 tons.

30 Sinclairska pannor lämna årligen 6,700 tons

60 slipstenar åstadkomma 12,500 "

hvilka tillsammans utgöra Summa 19,250     "
eller blott en ringa del af Englands behof.

År 1867 införde Sverige 186 tons och utförde 445 tons lump.

Den stora vinsten för vårt land af den fibrösa trämassans tillverkande består dock icke egentligen uti att förse engelsmännen med råämnet för deras papperstillverkning, utan fast hellre i att här göra själfva papperet färdigt och skicka det till England och andra länder som importera sådant.

Under 1869 importerades till Storbritannien af alla slags papper och papp 20,867 tons
(däraf 1,290 tons från Sverige).

Denna import är i ständigt stigande och utgjorde 1865 blott 12,219 tons.

Tillverkningen inom landet utgjorde 1849 blott 59,000 "

och uppskattades för 1869 till 133,900 "

Summa 154,767 "

Exporten. som 1865 utgjorde blott 9,934 "

Är i stigande och uppgick år 1869 af inhemskt papper till 13,052 "

o och af utländsk tillverkning (reexporteradt) till 2,461 "
Konsumtionen inom landet skulle således ifrågavarande år utgjort        139,254 "

Summa 154,767 "

För Sverige ställer sig en sådan tablå för 1867 på följande sätt:

Importen till Sverige år 1867 215 "

Tillverkningen, såvidt den kunnat beräknas af de blandade

uppgifterna centner, ris, stycken och kvadratfot om hvarandra, 5,800 "

Summa 6,015 "

Då därifrån afgår exporten 1,069 "

så återstår konsumtionen rest 4,946 "

Exporten, som 1858 utgjorde endast 82 tons, är i starkt stigande och 

var (som ofvan är anfördt) år 1869 ensamt till England 1,290 "

Tullvärdet af i England importeradt tryck- och skrifpapper utgör i medeltal 38 rdr pr sv. centner. För 1867 var det till Kommers Kollegium uppgifna värdet af de i Sverige tillverkade ca 57 rdr skrif- och konceptpapper och 36 á 37 rdr för tryckpapper allt pr centner.

Om således trämassa kunde tillverkas i Sverige på ett sätt, så att den blir duglig till papperstillverkning, och som tillsats till den svåranskaffade och dyrbara lumpen, så kan pappersexporten uppdrifvas till 20,000 tons per år. och komme densamma då att täfla i värde med hela exporten af stångjärn.