Stömne sulfatfabrik

Fabriken var belägen i Stömne, Stavnäs socken, Värmlands län.

Före sulfatfabriken fanns en sulfitfabrik på platsen och för belysningen anlades en liten turbin år 1900 med en gjutjärnsledning från en mindre sjö belägen 60 meter högre än fabriken. Turbinen användes även av sulfatfabriken troligen ända fram på 1920-talet. Gjutjärnledningen finns fortfarande kvar och används dels för trädgårdsbevattning del för drift av en liten turbin.

Mera läsning i boken: Papper och Massa i Värmland.

1910 Stömne sulfatfabrik anlägges.

Tillbyggnad 1913 med utrustning från KMW.

1920 tillverkades 5800 ton massa.

1930          ”          6000  ”         ”    

Fabriken tillverkade förutom pappersmassa en slags papp som användes till ungefär samma ändamål som tunn board. Möjligen kan det vara frågan om att man helt enkelt använde torkad pappersmassa.

Fabriken, som ägdes av Billeruds AB, nedlades den 1 maj 1939. Åtgärden motiverades dels med nödvändigheten av centraliseringsåtgärder, dels med att fabriken icke motsvarade moderna fabrikationskrav. Med moderna fabrikationskrav menades att produktionen var för liten och att det inte skulle löna sig att bygga ut den. Den hade i genomsnitt sysselsatt 140 arbetare.

Billerud drev under några år en fiskodling i de gamla fabrikslokalerna. I början av 1940-talet startades en cementfabrik i pappsalen, denna fabrik drevs fram till 1996.

På platsen finns den gamla pappsalen kvar  samt grunder till övriga byggnader, dessa revs under kriget. I samband med rivningen sprängdes den gamla fabriksskorstenen omkring 1944. År 2000 fanns ett litet sågverk på platsen.

Stömne pappersmassefabrik.

Efter järnbrukets i Stömne nedläggande våren 1686 påbörjades samma år av brukspatron Axel Hjalmar Frisell i Stömne och grosshandlaren Henning Frisell i Göteborg under ingenjören William Waerns ledning anläggandet av Stömne sulfitfabrik på den tomtplats, som tidigare använts för kolning av sågavfallet från ångsågen i Stömne, vilka kol användes för järnbrukets behov.

Fabriken var färdigbyggd 1887 och tillverkningen igångsattes i juli detta år med 2 roterande kokare om 22 m3 vardera, en tredje kokare insattes vintern 1887/88 samt en fjärde år 1689. Tillverkningen uppgick till ca. 1.000 ton torrtänkt lättblekt sulfitmassa, som framkördes på våtmaskin och i hydraulisk press pressades till 50 % torrhalt. Syratillverkningen försiggick medelst svavelugnar och syreapparater i kammarsystem.

1890 byggdes och togs i bruk torktorn enligt “norskt mönster”, i vilket varmluften med fläkt drevs upp genom tornet.

Fabriken drevs med vattenkraft. Vattnet fördes i sump fram till fabriksområdet och sedan i trumma till vattenturbin. För att öka kraft­tillgången anlades lindrift från vid förutvarande järnbruket befintlig turbin, vilken drift dock var i drift endast en kortare tid. Sedermera byggdes järntub från Hammartjärnet fram till fabriken.

I april 1894 nedbrann fabriken helt och hållet. Orsaken var antändning genom en lykta, använd för belysning, av massastoftet i botten av torktornet, varifrån elden genom en trätrumma fördes vidare till kokeriet.

Fabriken återuppbyggdes omedelbart under ingeniören Einar Karl Lundbäcks ledning, fortfarande med 4 roterande kokare. Torktornet slopades och i maj 1895 togs i bruk en torkmaskin om 9 torkcylindrar med 225 cm. bredd, vilken maskin alltjämt är i bruk efter att succesivt ha utökats för att numera bestå av 13 cylindrar.

1897 utbröt eld ånyo, denna gång i svavelhuset, varvid svavel- och syrahus, kokhus och trähus nedbrann. Vid återuppbyggandet under ingeniör Arvid Frisells ledning insattes 2 nya kokare, likaledes om 22 m3, var­efter kokareantalet uppgick till 6. I den nya fabriken uppfördes svavel­huset av tegel. Som kraftreserv vid vattenbrist inmonterades en 40 hkr. högtrycksångmaskin. Fabriken uppbyggdes för en beräknad tillverkning av 5.500 ton ton lättblekt sulfitmassa.

Åren 1901 -  1904 användes som bränsle uteslutande avfall från ångsågen i Stömne, vilken då drevs av firman Cöster i Uddevalla.

År 1910 revs sulfitfabriken och på samma tomt samt till största delen på samma grund byggdes sulfatfabrik under ledning av ingeniören Johan Walfred Nygren vid Billeruda sulfitfabrik i Säffle.

I den nya fabriken, som byggdes för en beräknad tillverkning av 3600 ton stark sulfatmassa, inmonterades tre kokare om 43 m3 vardera. 1915 uppsattes en fjärde kokare, också om 43 m3, jämte motsvarande utökning i mixeri, kollergångshus och torkmaskinssal.

Fabriken när den lades ner 4 stående kokare, 1 roterande sodaugn, 3 mixar, 9 kollergångar, 1 torkmaskin med 15 torkcylindrar samt 3 ångpannor om vardera 140 m2 eldyta.

Tillverkning:

               år   1912                                   3.635 ton stark sulfatmassa

                      1916                                   4.865   ”      ”             ”

                      1920                                   5.261   ”      ”             ”

                      1925                                   5.484   ”      ”             ”

                      1930                                   5.92l    ”      ”             ”

                      1935                                   6.919   ”      ”             ”

                      1937                                   8.271   ”      ”             ”

Fabriken ägdes 1886 - 1892 av bröderna Axel Hjalmar och Henning Frisell, vilka sistnämnda år överlät fabriken jämte jordbruksegendomarna I Stömne till Stömne Bruks Aktiebolag, som i sin tur ägdes av den Frisellska släkten. 1899 övergick Stömne Bruks Aktiebolag i Billeruds Aktiebolags ägo och samtidigt bildades Aktiebolaget Stömne Sulfitfabrik, vilket sistnämnda bolag inköpte sulfitfabriken. Aktiebolaget Stömne Sulfitfabriks aktier övertogs år 1907 av Billeruds Aktiebolag.

Tillbyggnad 1913 med utrustning från KMW

1938

Stömne sulfatfabrik, som äges av Billeruds AB, kommer att nedläggas den 1 maj 1939. Åtgärden motiveras dels med nödvändigheten av centraliseringsåtgärder, dels med att fabriken icke motsvarar moderna fabrikationskrav. Den har i genomsnitt sysselsatt 140 arbetare.

En liten del av byggnaden finns kvar, samt rester och fundament av den övriga fabriken. Lokalerna har använts till olika verksamheter, bl. annat cementgjuteri. I dag är där ett litet sågverk.

Kjell Andersson tel 0570- 46 31 23, som drev cementgjuteriet har lämnat uppgifterna.