Billerud Grums bruk sulfatfabrik
Billerud
Bildat 15 Aug 1883 av kamraterna från Munkedal G. T.
Lindstedt och V. Folin med stöd av löjtnanten K. A. Wallenberg, handlaren E
Peterson och handlaren F H Smith. Aktiekapital 60000 kronor.
Billerud enligt minnesboken 1883 - 1983.
Medan flertalet av nyare pappersbruk vid Sydsveriges
älvar och åar grundats på vattenkraft, möter oss i Billeruds Aktiebolags
historia en klart planerad förädling av skogstillgångarna som verksamhetens
mål. I en år I9I8 publicerad, synnerligen instruktiv redogörelse för bolagets
utveckling och organisation säges :
»Vid bolagets senaste industriella utveckling finner man, hurusom allt lägges an på att mer och mer utnyttja de i distriktet tillgängliga virkestillgångarna.
De senare ha nämligen ingen utsikt att ökas, utan äro distriktets skogar utnyttjade minst så långt, återväxten tillåter. Å bolagets egna skogar är avverkningen avsedd att ungefär motsvara, dock icke överskrida återväxten, men på enskildas skogar följer man icke alltid en lika konservativ politik. Följden är, att ingen ökning, utan snarare någon liten minskning i de i Värmland tillgängliga virkesmassorna kan väntas.
Skall industrien ändock
utvecklas, måste det tydligen ske i riktning mot ökad helförädling. I sådant
syfte finna vi ock hur (Billeruds) koncernen redan nedlagt ett träsliperi – men
i stället söker förädla en del av cellulosan till papper. Framtidsmålet är en
ytterligare minskning eller kanske helt upphörande med tillverkningen av
slipmassa, samt kanske fullständig förädling av all cellulosa till papper.
Bolagets egna kraftresurser skulle härigenom utnyttjas i en mycket värdefullare
industri än genom att förbrukas i träsliperier.»
Det är tydligen i enlighet med dessa principer, som
disponenten Storjohann under senaste år länkat sitt bolag in på
pappersindustrien.
Före Storjohanns tid låg Billerudsbolagets intresse uteslutande på pappersmasseframställning med landets numera äldsta sulfitfabrik vid Billerud nära Säffle. Läget var förträffligt invid Bergslagsbanan och med direkta vattenleder å ena sidan från Glafsfjordens rika skogsområden, å andra till Göteborg och utlandet. Affären gick också utmärkt under Lindstedts ledning – Folin skaffade sig snart ett nytt arbetsfält vid Storvik – och utvidgades i varsamt tempo.
Arbetslönerna var vid denna tid ingen större belastning timlönen från 7 till 20 öre med 12 timmars arbetsdag. Levnadskostnaderna var höga mjölken kostade 5 öre per liter och äggen 50 öre per tjog och en kostym kostade 30 kronor (vilket skulle motsvara ca 9000 kronor 1997). År 1897 anlade Lindstedt en systerfabrik vid Slottsbron, dock som självständigt företag. Slottsbrons läge invid Värmelens och Frykensjöarnas utlopp i Vänern är ett motstycke till Billeruds.
Med början av 1900-talet började Billerud som så många andra företag i branschen söka trygga sin vedtillförsel genom skogsförvärv. Så köptes Stömne och Sölje gamla järnbruks skogar år 1900 och Nors järnbruks egendomar år 1905. Detta sistnämnda år sålde brukspatron Lindstedt sina intressen i Billerud och Slottsbron.
En bland de nya aktionärerna var ägaren av
den kända Calvertska maskinfirman, ingeniör James G. Calvert, som blev
Lindstedts efterträdare i disponentbefattningen för båda sulfitfabrikerna. År
1906 kommo dessa i gemensam ägo genom att Billerudsbolaget köpte samtliga
aktier i Slottsbron. Redan följande år lämnade direktör Calvert
chefsbefattningen, sedan en del omflyttningar av aktieinnehaven i bolaget ånyo
skett. Det var då som disponent Storjohann fick ledningen av företaget
samtidigt med att Hillringsbergs Aktiebolag, vars chef han varit i åtskilliga
år, införlivades med Billerud.
Disponent Storjohann gav Billerud en fast
organisation. Dittills hade de samhörande verken fått sköta sig tämligen
självständigt och huvudkontoret i Säffle hade rätt ringa inflytande på den
dagliga förvaltningen av dotterbolagen. Storjohann organiserade brukens drift
efter enhetliga normer. En modern statistik, självkostnadsberäkning och
månadsbokslut infördes tidigare än vid flertalet industriföretag i landet.
Ledningen koncentrerades till huvudkontoret, alla inköp och försäljningar
samlades där, vid fabrikerna lämnades blott driftsledarna.
Hillringsberg var ett mycket värdefullt förvärv för
Billerud. Det ägde
År 1909 I fullföljdes utvecklingen genom förvärv av
Aktiebolaget Stömne Sulfitfabrik, som tidigare varit en betydande konkurrent om
trämasseveden vid Glafsfjorden. Dess sulfitfabrik ombyggdes omedelbart för
tillverkning av sulfatcellulosa. År 1915 införlivades Aktiebolaget
Rämen-Liljendal med
Nästa köp, år 1916,
omfattade Bosjö bruk med
Bolagets expansion åren 1915 – 1920, varvid
aktiekapitalet höjts till 23,9 milj. torde vara ganska
enastående i svensk industri, ej genom omfånget på den korta tiden, men genom
att den vid sådant omfång genomförts på så solida grunder, att bakslaget vid
fredskriserna kunnat på mycket kort tid återhämtas. Under nyssnämnda år har
arealen av dess fastigheter nått sammanlagt
Dessa fastigheter fördela sig såsom av det föregående framgår till större delen omkring de två stora sjösystemen i västra Värmland, Glafsfjordens och Frykensjöarnas. Återstående marker bilda Rämens komplex i östra Värmland, vartill Bosjöns egendom ansluter sig. Tyngdpunkten av bolagets rörelse ligger västerut, där det omfattar »praktiskt sett all mera betydande på skogsbruk baserad industri vars vattenvägar utmynna i Vänern emellan Åmål och Karlstad».
Över detta västra område sträcka sig
bolagets två stora kraftnät Billerud – Stömne – Hillringsberg – Jössefors –
Brättne och Borgvik – Slottsbron – Kyrkebyn – Gruvön. Dessa nät skola sedermera
sammanbindas till ett. Den vattenkraft, f. n. 6,200, efter planerade
ombyggnader ca 11,000 kilovoltampere, som från egna fall överföres i elektrisk
ström, kompletteras dels med ångkraft från avfall vid bolagets nya moderna
sågverkanläggning vid Gruvön, beläget vid Vänern alldeles utanför Slottsbron,
dels också från statens Trollhätteverk genom anknytning vid Billerud och från
Dejefors-Frykforsverkens ledningar, som ansluta vid Slottsbron.
Bolagets industri omfattar fyra större sågverk för iz,ooo standards jämte åtskilliga småsågar, fem sliperier för 23000 ton, tre sulfitfabriker för 40000 ton och en sulfatfabrik för 5000 ton pappersmassa, tre pappersbruk för a0000 ton papper och slutligen även ett mindre järnbruk. Köpet av Sälboda Aktiebolag tillförde Billerud dess första pappersbruk, Brättne.
Tidigare har omtalats, huru detta under brukspatron Blakstads ledning
specialiserats på tunntryck. År 1914 hade det även upptagit tillverkning av
ensidigt glättat papper på en
Brukspatron Blakstad, som inträdde i Billerudsbolagets styrelse, övertog därvid ledningen både för sitt gamla bruk och för de närliggande verken Jössefors och Charlottenberg. Ett planerat pappersspinneri för sistnämnda plats kom icke till stånd sedan förhållandena på textilmarknaden efter världskrigets slut visat sig hastigt återgå till normala sådana.
Men vid Jössefors byggdes
åren I9I9 – I92I ett betydande pappersbruk, Billerudsbolagets andra. Det
förlades i närheten av Jössefors sliperi, kraftstation och sågverk invid
Jösseälvens utlopp i Glafsfjorden. Det har hamn vid Glafsfjorden och
tillsvidare sin närmaste järnvägsstation på
En linbana förenar denna station med pappersbruket.
Inom kort får det också egen station vid den under byggnad varande järnvägen
Arvika – Mellerud. Till Jössefors pappersbruk föres cellulosan dels från
Brättne över Ottebol, dels sjöledes från bolagets fabriker i Billerud och
Slottsbron samt lagras i ett rymligt magasin invid holländeriet, slipmassan
kommer på linbana från det närbelägna sliperiet direkt till holländeriet och
bränslet – sågavfall – på en annan linbana från den på granntomten belägna
sågen in i ångpannehuset .
Epoken Christian Storjohann.
Christian Storjohann var en stor man inte bara i våra bygder och inom Billerud. Han var också en internationellt känd och aktad affärs- och industriman. Ivan Schymans bok om Storjohann berättar ingående och detaljerat om hans livsgärning.
Se även:
STORJOHANN1.pdf
Men
trots sina stora förtjänster var han dock till
sist en människa som du och jag. Med fel och brister såsom vi själva.
Christian
Storjohann representerar också en annan tidsepok än vår, med andra
metoder och
andra
värderingar.
Inför Värmländska Sällskapet i Stockholm, år 1933,
beskrev Storjohann sin tids värderingar och
strömningar:
”Och vilka härdar för kultur, poesi och saga
(alltså de gamla bruken). Brukspatronerna gingo inte åt för hackor på den tiden,
de voro envåldshärskare, men runt om dem fostrades upp ett härdat släkte och
staber av kärnfriska smeder och bruksarbetare – än idag kan man på de gamla
bruken strängt skilja på de arbetare, som stamma från gamla smedsläkter och de
övriga. Det var och är än idag ett kärnfullt släkte, som utgör en utomordentlig
tillgång vid våra bruk, de älskade sitt arbete och söpo friskt, men höllo
manstukt med sina underordnade. Deras liv förflöt i smedjan och den gamle
smedens sista ord: Gudilov att jag fick dö i smedjan, är betecknande nog. Ett
faktum är, att våra äldre arbetare i Billerud än idag på måndagsmorgonen gå ner
en timme före arbetets början för att smörja sina maskiner och klappar dem, som
ett levande väsen och ber dem sköta sig väl under den kommande veckan.
Vid inträdet på HK mötes hvarje besökande af
Billeruds valspråk: Nulla dies sine linea, hvilket öfversatt
är:
Ingen dag utan något framsteg, till hvilket jag
något egoistiskt skulle vilja tillägga ett annat: Oss väl och ingen
illa!
Stora
mängder nyttigheter framställes här af
skickliga ingeniörer och kunniga arbetare och här samarbeta hjärna och
hand för
att framställa en vara, som med stolthet bär Billeruds namn ut öfver
världen.
Och så här berättar fröken Elsa Norstedt, som
Storjohann kallade N. i sin
beskrivning.
Den föränderlighetens vind, som har blåst under
en människoålder i Billeruds historia, är verkligen påtaglig. Ja, när jag går
tillbaka i minnet är det ofattbart hur den med kraft har svept runt, dock icke
alltid, som jag ser det nu, till bättring i utvecklingens decennier.
När jag kom innanför dörren till örnens näste
en förvårsdag 1929, var jag fylld av glada förväntningar inför framtiden. Lite
pirrig var jag förstås – jag visste ju inte alls vad min plats krävde, vad jag
skulle göra, skulle jag klara av det? Men, tänkte jag, det går väl an att
fråga. Snart kom jag dock underfund med, att det ingalunda passade sej att tala
till vem som helst. Nej, respekten för överheten var en grundmurad lag i
dåtidens Billerud. Och allra mest gällde ju detta vår omtalade disponent Chr.
Storjohann. Och han ingav verkligen
respekt.
Han var reslig och värdig med något av stål i blicken
och oftast allvarsam. Jag kan aldrig minnas, att jag såg honom le de enstaka
gånger vi underordnade skymtade honom, d.v.s. om vi inkallades för någon
rättelse eller när vi neg för honom för en ”tia i löneförhöjning”, inte ens i
festliga sammanhang, d v s vid årsfesten på hotellet, då vi alla fick vara med.
Men han utstrålade trots strängheten en nästan faderlig trygghet. Det var som
om alla var säkra på, hur tiderna än med olika svårigheter böljade, att han var
mannen att klara av allt.
I mitten på trettiotalet, när tiderna var mycket
bekymmersamma, fick även vi på kontoret kännas vid depressionen. Bl a fick alla
avdrag på lönen med 2 % vill jag minnas. För min del innebar det, att jag fick
avstå en tvåkrona i månaden, då min lön uppgick till hela 125 kr. Andra
sparsamhetsåtgärder var lappar, som hängdes på telefonerna med orden: ”Säg det
med brev” eller en uppmaning att använda pennorna till sista biten.
Vi fick inte heller hämta hur mycket kontorsmaterial
som helst. En annan appell kom från vår Rederiavd. och var avsedd för våra
sjömän, nämligen ”Ät fisk, så blir Du frisk”. Om undermeningen var, att de även
skulle fånga den och få födan gratis vet jag inte. Säkert kom idén till de
flesta sparsamhetsåtgärderna i smått som stort från disponenten själv.
Även i andra hänseenden ville han liksom fostra sin personal. I stora trappan exempelvis hängde en skylt med de ungefärliga orden: ”Ta ej med handen på hörnet”. Inga fläckar fick låda vid Billerud, han hade argusögon, som såg allt. Fick han se en cykel, som var vårdslöst parkerad utanför, så tog han genast reda på vems den var och vederbörande fick sätta den rätt med förmaning på köpet som slutade ”slarvigt folk har vi ingen användning för”.
Såg han ett gem ligga på golvet, kunde han böja sej ner och ta upp det
och lämna det utan ord till den, som han trodde slängt det där. Handlingen sade
mer än ord.
År 1934 sändes en lista runt med vädjan om att vi
skulle stänga dörrarna ljudlöst. Samtliga på kontoret fick skriva under.
Ordning skulle det vara. Och ordning var det också på den tiden. Det fick man
lära sej.
En ljusglimt i dagens arbete kunde vara, när någon bokagent eller annan försäljare uppenbarade sig inne på kontoret. En av de färgstarkaste, som jag kommer ihåg var ”Obligations-Karlsson”. Han log med munnen full av guldtänder och vinkade med tusenlappar och lovade oss rikedom, om vi köpte obligationer, och tala kunde han verkligen för ”varan”.
Det var nog
första gången jag överhuvudtaget såg en tusenlapp och kunde inte tänka mej, att
jag någonsin skulle få äga en sådan.
En gång kom en zigenarkäring och sålde kammar och
annat krams och vände sej till vår dåvarande kamrer, som var alldeles
barskallig med frågan: ”Ska dä icke vare en kam? Han kikade över sina glasögon
och sa med glimten i ögat: ”Ho har inga dammtrasa?”
Ja, många påbud och föreskrifter, som strikt skulle följas, kom vår ”Far” med. Men, en sak lyckades han aldrig stävja riktigt. Det var kaffedrickandet. Det kom förbud titt och tätt, men vi anställda hittade alltid utvägar att få oss en 11-kaffetår. Än gömde vi oss i tvättstugan, än i packrummet, än i pannrummet i källaren där det var allt annat än inbjudande och rent. Kanske sotfläckar både här och där skvallrade om var man varit.
Förbudet
mot denna last mjukades emellertid upp så småningom. Mest tack vare fru Storjohann. Hon tänkte i alla fall på oss flickor, skaffade lite möbler och
porslin till vårt kapprum och utverkade tillstånd för oss att få koka vårt
kaffe under förmiddagen för att pigga upp oss. Detta var ingalunda enda
tillfället man gick via henne, när man önskade sig något. Det hände kanske
oftare än många tänkte på.
Någon jämställdhet mellan manliga och kvinnliga
kontorister fanns inte enligt nutida begrepp. Några år före kriget ryktades det
om, att endast manliga skulle anställas om en kvinna slutade. Så en tid var vi
bara
De varierande produkterna, som expedierades via var sin egen avdelning gav färg åt bolaget och även åt dagens göromål. Massan och papperet exempelvis sändes ut över hela världen och hade en så fin kvalitativ klang och detta återspeglades i arbetet på kontorsstolen från den högste till den minste. Alla ville göra sitt bästa.
Under de 42 år jag var anställd på Billerud var det
både mörka och ljusa dagar, både medgång och motgång. Men, när dagen kom och
man skulle lämna sin plats, kändes det knappast skönt. Nej, det var som att
rycka upp rötterna från ett hem. Då var Storjohannsepoken slut.
Den nya fackföreningen vid ett av bolagets bruk sände
en gång en delegation till chefen för att resonera om tillämpningen av ett nytt
avtal. I spetsen för delegationen stod föreningens ordförande, en trygg dalmas,
som gemenligen kallades Stor-Kalle. Disponenten kände ingen av delegaterna
personligen, varför presentation var nödvändig.
– Storjohann.
– Tack, Stor-Kalle.
Och så passade den senare på att säga:
– Ja, här träffas alltså två storgubbar och då ska dä
nog
Men när delegationen skulle gå, frågade disponenten
ordföranden :
– Du heter väl inte Stor-Kalle? – Nä, jag heter Ers
Karl Mattsson ... vad heter disponenten? – Jag heter Storjohann.
– Åh, fanken, sa Stor-Kalle.
Så här berättar Harry Olsson, Segmon.
”En dag i slutet av 20-talet under ett av mina första år på Kyrkebyns driftslaboratorium kom disponent Storjohann på besök i fabriken. Ingen väntade att han skulle komma in på laboratoriet, men av någon anledning kom han i alla fall. Han var på gott humör och klappade mig, den yngste, på huvudet och frågade om jag var förste man på laboratoriet.
Som han gick där och spankulerade fick han se att papperskorgen var full till brädden. Storjohann pekade på den med käppen och sade att den skulle tömmas. Nu hör det till saken, att det inte var någon vanlig papperskorg utan en trätunna på ca hundra liter, som vi brukade kliva upp och stampa i, för att det skulle gå så mycket som möjligt i den.
Det behövdes två man för att tömma den, varför vi tyckte tömningen skulle uppskjutas tills det passade bättre. Nu gick det emellertid så illa, att disponenten kom in ännu en gång och i skarpare ord sade till om att tunnan skulle tömmas. Den blev dock inte tömd omedelbart efter denna tillsägelse heller. I vår enfald trodde vi nämligen att sannolikheten för att disponenten skulle komma in på laboratoriet en tredje gång samma dag var lika med noll.
Men hej vad vi bedrog oss. Han kom nämligen ännu en gång och nu
var det minsann slut på det goda humöret. Med en vredgad blick grep han med en
hand tunnan och hivade iväg den långt ut på golvet och skrek med tordönsröst
att den skulle tömmas ögonblickligen. Och nu blev det fart på mina äldre
kamrater. Två av dem kastade sig över tunnan och fick iväg den fortare än
kvickt, medan jag själv darrande försökte göra mig så osynlig som möjligt.
Några som helst efterräkningar blev det inte, men det var en episod som man
aldrig glömmer och som man haft anledning att både tänka på och skratta åt
många gånger”.
Tage Ohlsson beskriver ett besök av Storjohann så här:
En eller två gånger per år hände det att disponent
Christian Storjohann kom på besök. Han var bolagets chef i varje tum. Driftig,
kunnig och respekterad. Jag vet inte om det var på order eller inte, men några
dagar före aviserades besöken från huvudkontoret. Då åkte krattor, sopborstar
och kvastar fram för det skulle vara städat och snyggt när Storjohann kom.
1883
Den 25 oktober detta år är alla juridiska
formaliteter avklarade och Billeruds AB kan från denna dag börja sin
verksamhet.
KMW levererar en kokpanna och två ångpannor.
En ångmaskin inköpes från Barber & Co, Hamburg
1884
Fabriken startar i mars detta år
Patentfrågorna med V Folin och D.O. Franke,
Göteborg, löses genom avtal
1885
Den beslutade tillbyggnaden och översynen av
fabriken klar, 1 december
Massapriset är i sjunkande
1886
Fabriksarbetarnas sjuk- och begravningskassa får
anslag med 100 kronor
Bidrag beviljas till en telefonledning till Arvika
och anslutning till det ”wermländska telefonnätet”. Beloppet är 100 kronor
1887
Ett nytt bolag ”Storviks Sulfit AB” (Folins nya
bolag) får använda bolagets patent på vissa ekonomiska villkor
1888
Viktor Folin lämnar Billerud, efterträdare blir
Gösta Friberg
1893
Kollektiv olycksfallsförsäkring tecknas med
Försäkrings AB Fylgia
1894
Järnvägsspår från fabriken till Säffle station
1898
Bolaget anslår 10.000 kronor för sjukstuga i
Säffle, 5.000 kronor beviljas arbetarnas pensionsfond
1899
Förvärv av Stömne Bruks AB
Fabriken i Säffle brandhärjas, 25 juli
1900 Fabriken i Säffle startar efter branden, 25
januari
Planer på att skaffa endera en torkmaskin eller en
cylindrisk pappersmaskin för tillverkning av sulfitpapp, eftersom frakten blir
för dyr för export av massa
1902
Järnvägsspår är nu anlagda inom fabriksområdet,
lokomotiv och vagnar anskaffade
Ånglyftkran för sjöledes kommande ved
1904
Slottsbrons Sulfit AB förvärvas
G T Lindstedt avyttrar sina intressen i Billeruds
AB
James G Calvert ny disponent
1905
Nors Jernbruks AB förvärvas
1906
Tre arbetarbostäder byggs i Säffle
1907
James G Calvert avgår
Christian Storjohann inträder som disponent
Hillringsbergs AB förvärvas
Inträde söks i Svenska Arbetsgivareföreningen
Förste skogschefen, Nils Dehlin, tillträder
Stömne Sulfit AB förvärvas
1908
Fackföreningens förslag till avtal ej genomförbart
enligt bolaget
1910
Inmätning av virke sker numera via Wermländska inmätningsföreningen
Stömne sulfitfabrik ombyggs till sulfatfabrik
1911
Elektrifiering av fabriken i Säffle slutförd,
elektrisk kraft erhålles från Hillringsbergs kraftstation
Nygrens maskinella massaösare inbesparar 6 man i
Säfflefabriken
1912
Haga träsliperi brinner ner, 10 maj
1913
Bolagets skogsinnehav överstiger nu
1915
AB Rämen-Liljendahl förvärvas
Den utbyggda kraftstationen i Hillringsberg
igångsattes medio november
Stömne sulfatfabrik utvidgad. 100 ton per vecka
tillverkas numera
1916
Fusionering av samtliga dotterbolag.
Inköp och försäljning sker från Huvudkontoret
Anders Brunes, trävaruchef
Inköp av två ångare "Sture" och
"Åmål" samt en isbrytare "Lisa"
Bosjö Bruk förvärvas
1917
Jössefors AB förvärvas
Köp av Sälboda AB med Brättne Bruk
Billeruds första kontakt med papperstillverkning i
Brättne.
Fodercellulosa på tapeten
Indikeras att ett större pappersbruk skall
uppföras i Jössefors
Brukspatron J Blakstad chef för Jössefors,
Charlottenberg och Sälboda
Ett centralt skogskontor och lantbrukskontor
inrättas i Säffle
Hans Dyster-Aas tillträder som skogschef efter
Nils Dehlin
1918
Jössefors AB, Charlottenbergs AB och Sälboda AB
fusionerade
Gustaf Hallgrens Trävaru AB inköpt
Nya huvudkontoret i Säffle taget i bruk
Eget skeppningskontor öppnas i Göteborg
Produktionsinskränkning på grund av stor
sjukledighet bland arbetarna
Strejk vid Oforsen och Regimen
Sulfitspritfabriker byggdes vid Billerud och
Slottsbron
1919
Jössefors Träsliperi brinner ner 31/7
Byggandet av Billeruds pappersbruk påbörjat
Stora uppoffringar har gjorts från bolaget för
mjölkleverans till arbetarna
Största vattenbristen på 38 år
1920
Borgviks AB och Kyrkebyns Sulfit AB förvärvas
Ett större modernt sågverk påbörjas i Gruvön
Stark prisstegring på trämassa och fullkomlig
rusning efter massa våren detta år men framtiden dyster
1921
Jössefors pappersbruk igångkört, 20/7
Nödläge på cellulosamarknaden och annullerade
trävarukontrakt hos Billerud Driftsinställelser, strejker
Ingen utdelning till aktieägarna
Fors kraftstation igångkörd i juli och beslut om
ny kraftstation i Jössefors på 2.500 hkr
1922
Billeruds Bruks pappersbruk igångkört, december.
Efterfrågan på trämassa minimal
Arbetskonflikter vid pappersbruken
Kyrkebyn börjar tillverka silkemassa
1923
Regnig sommar hindrar skogsdikningen
Lockout vid Gruvöns sågverk
Långvarig strejk vid cellulosafabrikerna i början
av året
Obligationslån på 25.000.000, 5,5 - 6 % ränta
Kraftsystemet Slottsbron-Borgvik planeras
sammanbindas med systemet Jössefors-Hillringsberg-Billerud
1924
Alla löner i skogen utgår nu efter träffade
kollektivavtal
God vinst på papperstillverkning
33.000 volts kraftledning Borgvik-Häljebol
Slottsbron bygges om för tillverkning av
konstsilkemassa
1925
Bolagets gamle trotjänare, bogserångaren ”Oscar”
brinner i Göteborgs hamn 19-20 juli
Pappersmaskin 2 vid Billerud igångkörd
Kyrkebyns Sulfit AB fusionerat
Stor efterfrågan på konstsilkemassa
Den ena av Torsbys kraftstationer nerbrunnen, 3
december
1926
Billerudsaktierna noteras på Stockholms Fondbörs
fr o m 23 augusti
Gott marknadsläge för smörpapper, mycket ljust för
konstsilkemassa
Kraftnätet Borgvik - Kyrkebyn - Slottsbron tas i
drift
1927
Skogsdrivningarna gynnade av arbetsfred och god
väderlek
Marknadsläget för konstsilkesmassan gott, men för
papper är framtiden mörk
1928
Lockout 1/1 - 10/4
Jössefors träsliperi blir till en del kraftstation
Gruvön-anläggningen indikeras
Mindre arbetskonflikter vid pappersbruken
Gruvöns- hyvleri och lådfabrik nedbrunna, 9 september.
Rationaliseringar vid Jössefors träsliperi
1929
Den ekonomiska förvaltningen centraliseras till
huvudkontoret och maskinell bokföring införes - stora vinster och fördelar
Pensionsordning för tjänstemän, förmän och
skogvaktare (SPP-avtalet), 1 november
Förvärv av AB Ludvika Skogar, AB Nyhammars Skogar och
AB Ludvika Ångsåg
Första utlandsförvärvet, A/S Lier, Varald &
Bogen, Norge
Hillringsbergs kraftstation färdig
Ny sulfitfabrik i Jössefors, oktober
Billeruds träsliperier kommer att avvecklas
1930
Gruvöns sulfatfabrik och pappersbruk påbörjat
Sulfitvedsköpen har för första gången utsträckts
till Västmanland, Uppland och Hälsingland samt import från Ryssland
Depression på konstsilkemarknaden
Skogstaxering påbörjad
Ny pappersmaskin vid Billerud PM 3, startar,
maj
Den nya sulfitfabriken i Jössefors igång
Fullständig arbetsfred överallt inom bolaget
1931
Billeruds första utländska försäljningskontor,
Billerud Sales Company Ltd, i London.
Skogstaxering klar för Billeruds AB och Borgviks AB
Fullständigt kaotiska valutaförhållanden
Importrestriktioner för de flesta
länder
Ryssland stor trävaruexportör,
dumping
Gruvöns Bruk startar.
1932
Utträde ur Svenska Arbetsgivareföreningen och
övriga arbetsgivareorganisationer, 14 januari.
En ny unik papperskvalitet har utexperimenterats,
nämligen "blekt kraftpapper, huvudsakligen avsett för påsar för
kvarnförpackat mjöl på hemmamarknaden”.
Scankraft bildas 12 november.
Den år 1930 påbörjade skogstaxeringen avslutad
1933
Det ljusnar vid horisonten, bättre tider
förväntas, till de goda nyheterna hör Sveriges nya handelsavtal med England
Natten mellan den 11 och 12 oktober hemsöktes
södra och östra Värmland av ett svårt oväder med betydande stormskador på
skogen som följd.
Haga träsliperi läggs ner,bolagets
sliperiverksamhet i Värmland är därmed en avslutad epok
1934
Ett av de bästa åren i bolagets 50-åriga historia,
leveranserna av konstsilkemassa mot oanade höjder, höjning 29% mot föregående
år.
Bolagets flotta har haft ett bra år, egna
produkter ut och i retur kol, sand och styckegods
Flera nybyggnader och förbättringar under arbete
och på planeringsstadiet, framförallt har man arbetat för att höja kapaciteten
vid Gruvön
1935
Sysselsättningen har varit god och det verkar som
om bolagets strävan att tillverka "kvalitéprodukter” nu skulle bära frukt
Scangreaseproof en framgång
I stället för snö föll regn under vintern vilket
menligt inverkade på skogsdrivningarna
Slottsbrons spritfabrik har rustats upp och
igångsatts, augusti
Nytt blekeri vid Gruvön och yankee-maskinen, PM 2,
har ombyggts till mångcylindermaskin komb. med yankeecylinder
1936
Ångaren ”Sture” totalförliste på Vänern 16
november, inget människoliv spilldes.
Papperssäcktillverkning startar
Bolaget lämnar Göteborgs Bank (samarbete sedan
1904) och övergår till annan bankförbindelse 1 juni
1937
Ett märkesår för Billerud, full sysselsättning och
goda priser
En 35.000 volts kraftlinje har byggts från Brättne
till Åmotfors
Svår förlust för flottan, ”Byälven” totalförliste
på Vättern, inget människoliv spilldes
1938
Sämre tider, driftsinskränkningar vid fabrikerna.
För konstsilke uttalas en viss optimism även om
orosmoln inte saknas.
1939
Andra världskriget utbryter, 1 september.
Kriget lade sin förlamande hand över Billeruds
verksamhet.
Stömne Sulfatfabrik läggs ner, maj.
1940
Förvärv av Glafva Glasbruks AB och AB Glafva
Skogar, 3.700 har skogsmark.
1941
Erik W. Eriksson, vvd och försäljningschef slutar
och blir chef för Korsnäs.
Eric Vermcrantz efterträder.
1943
Förvärv av Hvitsands Elverk.
Nytt forskningslaboratorium tas i bruk.
1944
Konstateras att årets skeppningar utgör endast 60%
av 1937 års.
1945
Andra världskriget slut, livet i Billerud återgår
också till mer normala förhållanden
1946
Investeringar för totalt 7 milj kr, ny
yankeemaskin vid Gruvön i drift.
Överenskommelse med Vattenfall om utbyggnad av
kraftstation i Jössefors.
Högre löner för skogsarbetarna.
Cisterner för lagring av brännolja vid fabrikerna.
1947
Chr. Storjohann avgår den 1 september som VD för
att bli styrelsens ordförande.
Tillverkning och leveranser har balanserat
Brist på vattenkraft på grund av torkan
Vattenreningsverk vid Billeruds bruk
Största omsättningen i bolagets historia
hittills
1948
Ett livligt år, men fortsatta restriktioner från
myndigheterna.
Arbetet i skogen försvårat av snömängden.
Säffle kanal övertagen av Staten,
31/12.
Ny sortersal vid Billeruds pappersbruk.
Ny vedgård i Slottsbron och utvidgning av renseri
i Jössefors.
1949
Avmattning i konjunkturerna, men ett normalt år
för Billerud, den sammanlagda produktionen av viskosmassa, ädelcellulosa och
blekt papperscellulosa den största i bolagets historia.
Företagsnämnd för skogen och sågverken.
Ny ångcentral i Slottsbron
Utbyggnad av diffusörhus och kokeri i Gruvön
Jössefors pappersbruk nedlagt
Indikeras att en ny pappersmaskin, den 4:e, kommer
att installeras i Gruvön och vara i drift 1952 med en arbetsbredd på
1950
Världsomfattande brist på cellulosa och enträgna
böner från kunderna om ökade leveranser. Efterfrågan på papper avsevärt större
än kapaciteten.
En ny produkt ”Billeruds Pergament"
introduceras på marknaden.
Rexeds nya kraftstation i drift.
Ny kaj vid Kyrkebyn.
Hånsfors Bruks AB förvärvas.
1951
Konjunkturutjämningsavgifter införes.
Höjning av lönerna för tjänstemän och arbetare med
mellan 20 och 30%.
Omfattande ny- och ombyggnadsarbeten vid bolagets
samtliga fabriker
Jössefors nya kraftverk på 35.000
turbinhästkrafter i drift, oktober
1952
Dåliga tider står för dörren, efterfrågeminskning
på bolagets produkter med undantag av trävaror.
Det stora utbyggnadsprogrammet för Gruvön anses nu
avslutat.
Ny säckfabrik vid Gruvön ”Strandgården” i
Slottsbron tagen i bruk.
PM 4 i Gruvön i drift, mångcylindermaskin för
säckpapper.
1953
Förvärv av Barkens Sågverks AB - en för den tiden
stor affär
Försäljningen på den svenska marknaden för papper
och säckar sker i egen regi.
Samarbetet med K.G. Eriksson & Co upphör.
Barkningsanläggning för klenvirke vid Gruvön.
Förvärv av Gunnarskogs Elektriska AB.
Köp av Gördsbyns Sågverk.
Försöksanläggning vid Gruvön för halvkemisk massa.
1954
AB Upperuds Trämassefabrik med en årlig
tillverkning av 5.000 ton våt slipmassa förvärvas.
85% av bolagets totala leveranser på export, ett
gott år för bolagets produkter.
Brunskogs Elektriska Andelsförening jämte ett
smärre antal distributionsnät förvärvas.
PM 4 vid Billeruds bruk igångkörd, dec.
1955
Ett mycket gott år för Billerud.
Långvariga hamnstrejker i London med flera
engelska hamnstäder.
Oförminskad investeringstakt, ca 25 milj kr.
Gruvöns blekeri får dubbel kapacitet.
Arbetet med Glava kraftverk påbörjat.
1956
Produktion av björkmassa i fabriksmässig skala
startas i Jössefors.
Ny kokare och nytt kontinuerligt hypokloritblekeri
i Kyrkebyn.
Hålkortsanläggning installerad vid HK - dataåldern
är inne.
Tillbyggnaden av HK, nya kontoret, tas i bruk i
oktober.
1957
Experimentfabrik i Jössefors startar.
Vid Billeruds bruk börjar man tillverka
neutralsulfitmassa, d.v.s. halvkemisk massa av björk.
1950
Det stora förvärvet av Hellefors Bruks AB.
Forskningssamarbete med Svenska Cellulosa AB.
Samtliga bolagets 10 pappersmaskiner går för fullt.
Ny kraftledning Glava - Gruvön.
AB Kvicksunds Bruk förvärvas.
1959
Fyra nya kraftverk i drift - Glava, Gällingen,
Röbjörke, Treen.
Sopsäckar - någonting nytt.
Ombyggnad PM 1 & 2 i Gruvön.
1960
Sörstafors Pappersbruks AB förvärvas.
Förvärv av Ohs Bruk AB.
Billerud och Rottneros bildar AB Röjdåfors
Kraftverk för utbyggnad av Röjdälven.
PM 5 vid Gruvön igångkörd - en gigant för tunna
kraftpapperskvaliteter
Mångens kraftverk i drift.
Europas största Tomlinsonaggregat igångkört på
Gruvön.
1961
Stora investeringar i fabrikerna.
Billerud köper kraft från Höljes kraftverk.
Första etappen av ett nytt forskningslaboratorium
taget i bruk.
Vattenvård - ett högaktuellt problem.
Ny metod för vattenrening vid Gruvön.
1962
Billerud med i AB Brukens Säcksystem.
Nytt renseri i Jössefors.
80.000 tons blekeri i Gruvön startar.
1963
Helkontinuerlig drift vid Billeruds bruk.
Gruvöns bestrykningsmaskin igång.
Billerud installerar ”elektronhjärna” (en IBM
1401-anläggning), november.
Röjdåfors kraftverk startar.
Fältarbetet med skogstaxeringen (påbörjat 1961)
avslutat.
Den nya Forskningsinstitutionen invigd.
1964
Dataanläggning för produktionsplanering vid Gruvön.
1965
En utvecklingsplan för bolagets fabriker
tillkännages.
Gruvön vidareutvecklas.
Nedläggning planeras vid Jössefors, Fredriksberg
och Kyrkebyn.
Gruvöns centralrenseri i drift - barkning i skogen
upphör.
Stor satsning på skogsmekanisering och
skogsgödling.
Flottningen inom Hällefors revir upphör.
1966
Köp av Sälboda kraftverk
Nytt brukskontor på Gruvön
Säckfabrik på Gruvön, årsproduktion 40 milj säckar
Rekrytering av kvinnlig arbetskraft till Gruvön
1967
Värmlandsdata bildas
Ombyggnad PM 4, Gruvön
Omfattande markbyten samt köp och försäljning av
skogsmark startar för att förbättra driftsförutsättningarna för koncernens
skogar
1968
Nya
flutingbruket vid Gruvön invigt, september
Nytt dotterbolag i
Frankrike.
Billerud har avvecklat sina norska skogar, 1 juli.
Genom markbyten som påbörjades 1967 har det östra innehavet ytterligare
koncentrerats till det s.k. Hällefors-blocket. Byten pågår även berörande
västra Värmland och Dalsland
1969
Jössefors Bruk nedlagt.
Ny vedmottagning vid Billeruds Bruk
Stora stormskador i skogen
Kommunikationsradiosystemet - BRUS - i funktion
Omfattande
markbyten med Domänverket och andra
skogsföretag har slutförts under året. Därmed avslutades den
omstrukturering,
som påbörjades 1967 och som omfattat totalt ca 50.000 har
skogsmark
Ny personalpolitik fastställd
Svag marknad för massa och papper
PM 3 Billeruds Bruk byggs ut
Jättesilo vid Billeruds bruk,
1970
Ett bra år. Stigande efterfrågan. God lönsamhet
Personalplaneringsprojekt
startas
Antalet
anställda minskar med 132
Torka
och svår vattenbrist
Ny
verkstad i Gruvön
Ångpanna
vid Billeruds Bruk tagen i bruk
Fredriksbergsjärnvägen
nedlagd, 1 juli
Pappersmagasin
i Gruvön brinner, skador för 8
miljoner
kronor.
Billerud Sales, London, i nya lokaler
1971
Barkens Sågverk, Vad, nedlagt
Flingtork 1 och 2 i Gruvön tagna i bruk
Företagsläkare i Gruvön
Massavedspriserna stiger med 15-20 %
Ny långtidsplan för den svenska virkesförsörjningen
Förpackningssektorn bildad, januari
En specialprodukt av greaseproof som ersätter vegetabiliskt pergament framtagen
Stor satsning på miljövårdsfrågor ”miljövård i centrum”
Billerud lanserar White Top Liner
10 miljoner investeras i skogsmaskiner
Satsning på nytt transportsystem för färdigprodukter
Företagshälsovård i Säffle
1972
Fredriksbergs Bruk nedlagt, juni
Miljöinvesteringar vid samtliga fabriker
Maynardutredningen – 80-tal tjänster dras in
Bakplåtspapper vid Billeruds Bruk – ny produkt
Stopp för kemisk buskbekämpning i skogsbruket
Billerud lämnar AB Värmlandsdata, april
1973
Ny företagsorganisation ”sektorer – staber”
Wellpappfabriken i Kinna ödelagd av brand, 12 september
Linköpings Wellpappfabrik AB förvärvas
Samarbetsavtal med Aracruz Celulose SA
Högkonjunktur i Västeuropa
ADB i skogen införs
Den s.k. energikrisen startar
Kockums-Processorn gör entré i skogen
Trärusch utan like från Billeruds horisont
1974
Slottsbrons Sulfitfabrik läggs ner, 21 juni
Billerud delägare i Europam Corp, USA, ett returpappersföretag
Billeruds intressen i förpackningsföretaget Euro-papel SA och
Graficarton SA i Spanien avyttras
Manusac SA blir helägt
Ägandet i Altonaer ökat till 50 %
Varje anställd får guldklocka efter 25 års tjänst
Projekt ”helträdsutnyttjande” utreds
Gynnsamt år. Nettoförsäljningsvärdet ökade 50 %
Flexibel kontorsarbetstid på försök
1975
Wellpappföretaget Kinnawell sålt till Esselte, december
Intressen i Unipak, wellpappföretaget i Libanon, avyttras
Portugisiska Staten delägare i Celbi
Rottneros eldistribution övertagen
Flutingbruket i Gruvön utbyggt till 200.000 årston
PM 3 vid Billeruds bruk utbyggd till 10.000 årston
1977
Oforsens kraftstation i drift
Billeruds bruk reducerar arbetsstyrkan med 75
personer
Ohs Bruks kokeri ödelagt av brand, 3 december
Ohs Elverk sålt till Sydkraft
108 miljoner i förlust för Billerud
1978
Ohs Bruk nedlagt
Billerud och Uddeholms skogsindustrirörelse går
samman, 1 juli
Försäljning av skogsmark planeras med ca 10 % av
totala innehavet
1979
Allt större satsning på specialkvaliteter på
pappersområdet
Kyrkebyns bruk läggs ner, mars
Hällefors och Skoghall Billerud självförsörjande
på klor och lut
Billerud säljer mark för 56 milj kr till
Lantbruksstyrelsen.