Teknisk Tidskrift 1880.

Maskin för barkning af träkubbar till slipad pappermassa.

Af verkmästare C. J; Jansson

Vid de flesta träsliperier och pappersbruk, som använda trämassa, har man hittills utfört barkningen af slipvedskubbarne för hand. Detta handarbete är emellertid för arbetaren en mycket ansträngande sysselsättning samt för trämassefabrikanten en tryckande utgiftspost ; hvarföre dess ersättande med maskinarbete länge varit ett från alla håll efterlängtadt önskningsmål. Man har visserligen hört det yttrandet mången gång uttalas, att vedens barkning med maskin skulle förorsaka en del förluster, derigenom att en icke obetydlig qvantitet af veden ginge förlorad vid maskinslipningen, hvilket ej vore händelsen, då arbetet utfördes för hand. Betraktas emellertid saken i stort, så torde härmed ej vara så farligt, som i första hand kan synas, ty om man borttager af vedens yta ,ett par millimeter mera eller mindre, bör väl ej detta förorsaka någon afsevärd förlust, isynnerhet som man alltid måste använda bränsle för pappersmassans eller pappens torkning, hvartill det afbarkade materialet särdeles väl lämpar sig. I öfrigt är det icke utan sin nytta att borttaga ytan på veden, ty hufvudsakligen genom denna förorsakas det i sorteringsverket uppkommande slemmet, hvilket fäster sig i sorter-dukarna och mången gång gör dessa ogenomträngliga för både pappersmassa och vatten. Man får derföre ock vid en del träsliperier redan nu se barknings- eller skalningsmaskiner af olika konstruktion använda, likväl på, de flesta ställen utan särdeles framgångsrikt resultat. Orsaken härtill torde för det mesta få sökas dels i de begagnade maskinernas allt för höga inköpspris och underhållskostnad, hvarjemte de ofta nog kräfva en oskäligt stor drifkraft, på samma gång mången af dem uträttar ett ofullständigt och otillfredsställande arbete. Hvarje försök till en lycklig lösning af här ifrågavarande problem torde derföre vara en välkommen nyhet för pappersfabrikanterna, och är det pä grund häraf vi meddela följande.

Å plansch 17, fig. 1 – 0 återgifves en af verkmästaren C. J: Jansson konstruerad maskin för barkning af slipved, hvilken synes vara både enkel samt billig att tillverka, hvarjemte den uppgifves taga ringa drifkraft i anspråk. Maskinen, som närmast liknar en takspånshyfvelmaskin, består af en stol a utaf trä, på hvars öfre del gjutjernsstyrplaner e äro fastskrufvade på båda sidor. I dessa styrplaner äro inpassade tvenne träklossar b, så långa att de med båda ändarne kunna löpa i nyss nämda planer. Ofvanpå dessa klossar är åter fästadt ett lutande plan c, som är något böjdt nedåt och utgör sjelfva hyfveln, hvilken, såsom synes af fig. 5 och 6, är sammansatt af vinkeljern och plåt. Denna hyfvel, som uppbär en slags knif eller hyfveljern p, hvilket är böjdt efter, samma radie som det lutande planet, erhåller en fram- och återgående rörelse genom en vefstake p, utgående från veftappen f på, svänghjulet d. Vefstaken g står i förbindelse med en häfstång q, hvars öfre ände åter är förbunden med en koppelstång r på, undre sidan af hyfvelplanet c. På samma axel h, hvilken uppbär häfstången q finnes på maskinena baksida en mindre häfarm m, från hvilken ett par stänger n och n, leda upp till en ofvanpå maskinen förlagd axel i, försedd med en mindre friktionsskifva i form af ett kilhjul, i hvilket en hake k ingriper. På axeln i äro äfven anbragta tvenne med taggar utrustade gjutjernsrullar s. Slutligen finnas ofvanpå och tvärs öfver maskinen tvenne flyttbara linialer t, hvilka inställas efter vedkubbarnes olika längd, för att hindra dessas förskjutning i maskinens längdriktning.

Då maskinen skall användas för barkning, måste veden först med yxa befrias från de större qvistarne, hvilka borthuggas så djupt, att de stå åtminstone ungefär 8 m.m. innanför ytan, ty i annat fall förstöres genast knifven. Vedkubbarne uppläggas derefter på hyfvelplanet c en i sänder, såsom fig. 4 visar (der likvist 2 kubbar af olika storlek blifvit för tydlighetens skull upplagda). Den upplagda träkubben glider ned emot de med taggar försedda rullarne s. Då nu hyfveln sättes i gång framåt, ligger kubben stilla och knifven afskär en spån efter dess hela längd. Vid hyfvelns rörelse tillbaka åter vrida rullarne s kubben så mycket, att knifven vid sitt nästa slag framåt kan taga en ny spån bredvid det föregående skäret. Under hela tiden bör den arbetare, som sköter maskinen, med handen nedhålla kubben, så att den ligger säkert an mot rullarne, tills den blifvit skalad rundt omkring samt erhållit en fullständigt ren och från bark fri yta, då den utkastas och en annan kubbe inlägges.

Maskinens hastighet varierar mellan 100 och 125 hvarf i minuten, och kan den då afbarka lika mycket ved, som 3 a 4 man hinna med för hand.